Så påverkar USA:s attacker mot Iran oljepriset – och varför Ryssland jublar

Oljeprisets berg- och dalbana

När USA inledde Operation Midnight Hammer den 22 juni 2025 och attackerade Irans kärntekniska anläggningar i Fordow, Natanz och Isfahan, blev marknadens reaktion överraskande ljum. Brentoljan nådde tillfälligt en femmånadershögsta på omkring 77–78 dollar per fat, för att sedan snabbt falla tillbaka . Analytiker beskrev det som att marknaderna "ryckte på axlarna" åt bombningarna, eftersom Iran inte omedelbart slog tillbaka mot energiinfrastrukturen .

Den verkliga oljechocken kom senare. Efter att konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i början av 2026 och Iran i praktiken stängde Hormuzsundet den 4 mars 2026, sköt Brentoljan i höjden och passerade 120 dollar per fat . Priserna har sedan dess legat kvar på historiskt höga nivåer. För Rysslands del innebar det att priset på Uralsolja ökade med omkring 65 procent – från cirka 47 dollar fatet i februari 2026 till runt 78 dollar fatet i mars .

Hormuzsundet – världens viktigaste flaskhals under blockad

Sundet är allvarligt stört men inte konsekvent helt stängt – läget har svängt dramatiskt:

• Efter USA:s attacker i juni 2025 röstade det iranska parlamentet för att stänga sundet, men i slutet av månaden var det fortfarande öppet för fartygstrafik – även om läget beskrevs som skört .
• Den 4 mars 2026 blockerade Iran i praktiken sundet, vilket stoppade exporten av olja och flytande naturgas .
• En tillfällig vapenvila den 8 april 2026 skulle ha återöppnat sundet, men Iran började i stället kontrollera trafiken och ta ut avgifter på över en miljon dollar per fartyg . Den amerikanska flottan svarade med att blockera iranska hamnar.
• Sedan juni 2026 är trafiken genom sundet nära noll, och fredssamtalen står stilla .

De strandade fredssamtalen

Diplomatin har stått och stampat i över ett år:

• Fem rundor av indirekta kärntekniksamtal mellan USA och Iran hölls mellan april och maj 2025. En sjätte runda var planerad till mitten av juni .
• Den sjätte rundan ställdes in efter att Israel inledde attacker mot Iran den 13 juni 2025 . Irans utrikesminister sade kort därefter: "Amerikanerna har bett om förhandlingar, och vårt svar är nej" .
• I mars 2026 avvisade Iran ett nytt amerikansk förslag, som man kallade "överdrivet" och "oförenligt med fakta på marken" .
• I april 2026 beskrevs båda sidor som "fångade i slogans" efter en marin konfrontation, med samtalen i botten .

Ryssland – krisens oväntade vinnare

Ryssland har framstått som en av konfliktens stora ekonomiska vinnare:

• Oljeintäkter i rusning: Rysslands exportintäkter från olja nästan fördubblades till 19 miljarder dollar i mars 2026, från 9,8 miljarder i februari, drivet av det globala prisrallyt .
• Sanktionslättnader: USA tillfälligt lättade på efterlevnaden av sanktioner mot rysk olja för att stabilisera marknaderna, vilket gav Moskva extra andrum .
• Budgetboost: I april 2026 mer än fördubblades Rysslands budgetintäkter från mineralutvinningsskatten, och exportintäkterna nådde sin högsta nivå sedan 2022 . Tankesmedjan Chatham House beskrev kriget som "en ekonomisk gåva till Putin" .
• Geopolitisk distraktion: Krisen har avlett amerikansk uppmärksamhet och militära resurser från Ukraina, och minskat det västliga politiska trycket på Ryssland .

Analytikernas syn: diplomati, eskalering och energimarknader

Om diplomatin. De flesta analytiker ser ingen snar väg till ett omfattande avtal. Parterna står långt ifrån varandra, ömsesidig tillit har raserats av attackerna och blockaden, och Iran har avvisat flera amerikanska inviter . Tidigare iranska diplomater beskriver samtalen som paralyserade av låsta narrativ på båda sidor .

Om eskaleringsrisken. Hormuzsundet förblir den stora brännpunkten. Så länge sundet är i praktiken stängt eller kontrolleras av Iran under vapenhot, är risken för en direkt sjökonfrontation mellan USA och Iran hög . Analytiker vid Columbia Universitys Center on Global Energy Policy påpekar att en välsörjd global marknad initialt dämpade chocken, men att en varaktig stängning av sundet – genom vilket omkring 20 procent av världens olja passerar – skulle överbelasta reservkapaciteten och kunna driva priserna en bra bit över 120 dollar fatet .

Om energimarknadens utsikter. Konsensus är att oljemarknaderna kommer att förbli i en miljö med hög volatilitet och strukturellt förhöjda priser så länge Hormuzsundet är omstritt. Kombinationen av strypt iransk export, ryska sanktionslättnader och förlorade transitvolymer genom sundet har skapat en stram marknad som varje ytterligare eskalering snabbt kan destabilisera . Analytiker varnar för att den nuvarande prisnivån redan innehåller en betydande riskpremie, och att en vapenvila med återöppnat sund skulle vara den enskilt största katalysatorn för lägre priser .