VM 2026: Löftet om 40,9 miljarder dollar vs. den ekonomiska verkligheten

Studien förutspår också att 6,5 miljoner besökare kommer att se matcher i de tre värdländerna, vilket i sin tur genererar 13,9 miljarder dollar i besöksrelaterade utgifter – varav 11,1 miljarder koncentreras till USA .

Ekonomernas verklighetscheck: ”Knappt märkbart” på nationell nivå

Oberoende ekonomer är i stort sett eniga om att VM, även om det är en massiv kulturell händelse, har en marginell relativ ekonomisk påverkan – särskilt i stora, utvecklade ekonomier. Kontrasten mellan officiella prognoser och oberoende analyser är slående.

Natixis (maj 2026) gav en av de mest nyktra bedömningarna och uppskattade att USA:s BNP-lyft blir ungefär 0,05 procentenheter – i praktiken ”knappt märkbart” på nationell nivå. Deras analys pekar på att Mexiko kan få en relativt sett större skjuts på 0,1–0,2 % av BNP, men att Europa sannolikt inte kommer att se några meningsfulla ekonomiska spridningseffekter alls .

S&P Global (juni 2026) drog en liknande slutsats: turneringen kommer att skapa ett lokalt uppsving, men är ”osannolik att producera en mätbar effekt i nationell eller regional data” för USA eller Kanada. De elva amerikanska värdstäderna står för över 30 % av USA:s BNP, vilket gör varje tillfällig ökning inom turism- eller besöksnäringen svår att skilja från normala ekonomiska variationer .

Oxford Economics fann att vinsterna för värdstäderna i USA skulle bli ”marginella och kortlivade”, koncentrerade till besöksnäringen och hotellsektorn. Rapporten noterar att eftersom mycket lite ny infrastruktur har byggts specifikt för evenemanget kommer en stor del av turismen troligen att tränga undan existerande resande snarare än att skapa helt ny efterfrågan .

Saxo Bank karakteriserade vinsterna som ”starkt koncentrerade och tillfälliga” – lokala, sektorsspecifika och begränsade till evenemangets längd, ett mönster som setts vid tidigare stora idrottsevenemang .

Som Euronews sammanfattade det: ett tillskott på 17 miljarder dollar till en amerikansk ekonomi värd över 20 biljoner dollar motsvarar mindre än 0,1 % av BNP, vilket gör turneringen till ”en marginell tillväxtmotor” på makronivå .

Storbritanniens inhemska boom: öl, pubar och en nota på 3,8 miljarder pund

Medan den ekonomiska påverkan på värdländerna kan vara blygsam i relativa tal, märks ringarna på vattnet desto tydligare på andra sätt. I Storbritannien, där sena kvällsavsparkar kommer att driva fans till pubar och vardagsrum, förutspås en inhemsk konsumtionsvåg.

En undersökning från VoucherCodes.co.uk, framtagen med data från GlobalData, visar på rekordstora 3,8 miljarder pund i brittiska konsumentutgifter kopplade till turneringen under dess 39 dagar . Av detta väntas enbart mat- och dryckesinköp i detaljhandeln uppgå till nästan 2 miljarder pund, medan restaurang- och pubsektorn beräknas generera ytterligare 898 miljoner pund .

Ölen står i centrum för prognosen. Brittiska fans väntas konsumera 58,5 miljoner pint (cirka 33 miljoner liter) öl och cider under turneringen . British Beer and Pub Association har i en separat prognos talat om 55 miljoner extra pint, och att en engelsk finalplats skulle kunna generera ytterligare 275 miljoner pund i försäljning för pubnäringen .

Pubarna får dispens för sena nätter

För att anpassa sig till de sena avsparkstiderna från Nordamerika har den brittiska regeringen infört ”The Licensing Act 2003 (FIFA World Cup Licensing Hours) Order 2026”, som gäller England och Wales .

• När en hemnation (England eller Skottland) spelar en match med avspark mellan kl. 17.00 och 21.00 lokal tid, får serveringsställen hålla öppet till kl. 01.00 .
• För avsparkar efter kl. 21.00 förlängs öppettiden till kl. 02.00 .
• Detta är första gången på ett decennium som lättnader i alkoholtillstånden gäller så tidigt som sextondels- och åttondelsfinaler .

Sektorer som vinner – och förlorar – på en sen turnering

Turneringens tidsschema i nordamerikanska tidszoner skapar tydliga skiften mellan olika branscher, särskilt synligt på den europeiska marknaden.

Tydliga vinnare:

• Pubar och sportbarer: Direkta mottagare av kvällsmatcher och förlängda öppettider. Enskilda pubar väntas i genomsnitt sälja 1 240 extra pint under turneringen .
• Hemleverans och take away: Brittisk data pekar på en kraftig ökning av take away-beställningar i samband med både hemma- och pubtittande .
• Detaljhandeln: Försäljningen av supportermerch, mat och dryck väntas skjuta i höjden på matchdagar .
• Hotell i värdstäderna: Tillfälliga men kraftiga intäktsökningar. Oxford Economics spår att de inkrementella hotellrumsintäkterna kan hoppa mellan 7 % och 25 % under juni 2026 .

Sannolika förlorare:

• Finrestauranger i Europa: Med avsparkar kl. 20.00 eller senare lokal tid – i direkt konkurrens med rusningstid för middagsbokningar – riskerar traditionella restauranger att förlora gäster till pubar och hemmatittande. Det finns ingen turneringsspecifik data för denna grupp i källmaterialet, men risken är väldokumenterad för stora kvällsfotbollsturneringar.
• Biografer och andra kvällsnöjen: Även om specifik data för 2026 saknas i det tillgängliga materialet, konkurrerar biografer och liknande verksamheter om samma kvällspublik. Risken för kannibalisering från stora matchsändningar är ett återkommande mönster från tidigare turneringar i andra tidszoner.

Slutsatsen: Makalös scen, marginell motor

Fotbolls-VM 2026 är en studie i proportioner. Dess globala BNP-avtryck på 40,9 miljarder dollar och 824 000 jobb är imponerande på papperet, vilket gör det till en av världens största enskilda ekonomiska aktiviteter. Men oberoende ekonomer från Natixis, Oxford Economics och S&P Global är nästan eniga: för en amerikansk ekonomi på 20 biljoner dollar blir effekten knappt en avrundningsdifferens – tillfällig, lokaliserad och omöjlig att särskilja från det normala ekonomiska bruset. Turneringen är ett enormt kulturellt och kommersiellt ögonblick, men ingen makroekonomisk gamechanger.