Gruvornas dolda pris: Så äter Afrikas gruvindustri upp regnskogen

En omfattande ny studie publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature (3 juni 2026) kastar nytt ljus över gruvindustrins verkliga påverkan på Afrikas skogar. Forskningen, ledd av University of Sheffield, visar att för varje hektar aktivt dagbrott förloras ytterligare 34 hektar skog – ett område som är långt större än själva gruvhålet . Denna dolda avskogning sker främst genom byggandet av vägar, bostäder för arbetare och ny jordbruksmark som växer fram i gruvornas kölvatten.

Den osynliga multiplikatoreffekten

Studien granskade satellitdata från 2001 till 2020 och fann att 187 000 hektar skog – en yta jämförbar med Mauritius – omvandlades direkt till gruvområden . Men den stora överraskningen var den indirekta förlusten: stödinfrastruktur till dessa gruvor orsakade en avskogning som var 34 gånger större än själva gruvplatsen. Det innebär att traditionella uppskattningar, som bara mäter förlusten inom inhägnade gruvområden, dramatiskt underskattar problemet .

Detta mönster bekräftas av en tidigare global studie i Nature Communications (december 2025). Den visade att gruvinducerad avskogning globalt är två till tre gånger högre än tidigare beräkningar, med en total förlust på 19 765 kvadratkilometer skog och utsläpp på 0,75 petagram koldioxid . Särskilt alarmerande är att över hälften av denna avskogning (50,29 procent) kopplas till oregistrerad och ofta informell gruvverksamhet, vilket gör problemet svårt att övervaka och reglera .

Värstingarna: Guld, koppar och kobolt

Globalt sett är guldbrytning den enskilt största drivkraften bakom gruvrelaterad avskogning, tätt följt av kol . Men studien pekar på en ny och oroväckande trend: mineraler som är avgörande för energiomställningen, däribland koppar och kobolt, orsakar nu avskogning i en takt som de senaste åren har passerat den från kolbrytning .

Demokratiska republiken Kongo (DRK), som huserar stora delar av världens koboltreserver och betydande kopparfyndigheter, pekas ut som en särskilt drabbad hotspot. Här sker en intensiv och ofta oreglerad brytning för att möta den globala efterfrågan på batterier till elbilar och förnybar energi .

Den gröna omställningens paradox

Här uppstår en djup och problematisk målkonflikt. Världens övergång till ren energi kräver enorma mängder av just de mineraler som nu driver avskogningen i Afrika. Koppar, kobolt och litium är oumbärliga i elbilar, solpaneler och vindkraftverk . Efterfrågan förväntas öka 40-faldigt fram till 2040 .

Samtidigt som dessa teknologier ska minska de globala koldioxidutsläppen, bidrar brytningen av deras råvaror till att skövla några av världens viktigaste kolsänkor, som Kongobäckenets regnskog. Skogen som huggs ner eller bränns frigör stora mängder koldioxid, vilket underminerar de positiva klimateffekter som den gröna omställningen är tänkt att ge . Forskarna bakom studien beskriver det som en "direkt hållbarhetsparadox" .

Ett problem i mörkertal

Studiens resultat understryker det akuta behovet av bättre övervakning. Den stora andelen oregistrerad verksamhet gör att problemets fulla omfattning förblir dolt. Det är ofta småskalig, illegal eller informell brytning som lämnar störst spår i statistiken över oregistrerad avskogning . Inte sällan är det just sådan verksamhet som först banar väg in i orörda skogsområden, varefter storskalig industriell exploatering följer efter .

Forskningen från University of Sheffield och dess partneruniversitet är en tydlig väckarklocka. Den visar att vägen mot en fossilfri framtid inte bara kan mätas i minskade utsläpp från skorstenar och avgasrör – den måste också säkra att de skogar och ekosystem som offras på vägen inte gör omställningen till ett ekologiskt självmål.