Xi Jinping tillkännagav att de båda sidorna enats om att etablera en "konstruktiv relation mellan Kina och USA av strategisk stabilitet" . Tankesmedjan Council on Foreign Relations noterade dock att Washington och Peking definierade begreppet mycket olika – USA betonade handelsavtal, medan Kina lyfte fram en bredare doktrin om samexistens . Brookings Institution bedömde toppmötet som tunt på substans och påpekade att den förväntade förlängningen av handelsvapenvilan inte fick något uttryckligt åtagande . Carnegie Endowment beskrev den amerikanska reaktionen som att man såg det hela som en "icke-händelse", medan Kina utmålade det som en "historisk omstart" .
Under toppmötet varnade Xi Jinping Trump för att ett dåligt hanterat Taiwan-spörsmål kan driva de två länderna in i "konflikt" . Taiwan fick en framträdande plats i den kinesiska retoriken under mötet men lyste med sin frånvaro i den amerikanska kommunikén . Trump berättade för reportrar ombord på Air Force One att han ännu inte bestämt sig för en större vapenaffär med Taiwan och att han skulle "fatta ett beslut" . Den brittiska tankesmedjan Chatham House varnade för att Trumps hållning till Taiwan efter toppmötet riskerade att urholka förtroendet bland USA:s allierade i Indo-Stillahavsområdet .
I ett överraskande politiskt drag godkände USA:s handelsdepartement att tio stora kinesiska företag – däribland Alibaba, Tencent, ByteDance, JD.com, Lenovo och Foxconn – får köpa avancerade Nvidia-chip . Detta innebar en betydande uppmjukning av de exportkontroller som länge varit en central stötesten, även om det skedde utan ett formellt toppmötesavtal i teknikfrågan.
Kinas utrikesminister Wang Yi reste i slutet av maj till USA och Kanada för diplomatisk kontakt på hög nivå . I FN i New York ledde han ett möte i säkerhetsrådet, träffade generalsekreterare António Guterres och varnade för att "världsfreden och säkerheten är i stor fara" . Wang passade på att rikta förtäckta kängor mot Trumps utrikespolitik, där han kritiserade USA:s krig mot Iran och sade att "alla unilaterala militära handlingar som kringgår rådets mandat är oacceptabla" .
Nyhetssajten Axios rapporterade att Trumps främsta handelsförhandlare, Jamieson Greer, vid Council on Foreign Relations signalerade att antagandet om en frikopplad handelsrelation mellan USA och Kina i stort sett är "över" . Detta antydde en strategisk omsvängning bort från det aggressiva ramverk av tullar och isärkoppling som präglat Trumps första år vid makten, mot en mer avtalsorienterad strategi.
I en anmärkningsvärd utveckling blockerade Kina inte Taiwans minister utan portfölj, Yang Jen-ni, från att delta i APEC-möten som hölls på kinesisk mark, trots Pekings generella policy mot att taiwanesiska tjänstemän deltar i internationella forum . Detta sågs som en stillsam förtroendeskapande gest i spåren av toppmötet, även om de underliggande spänningarna kring amerikanska vapenaffärer och Kinas militära positionering kring ön förblev olösta.
Xi Jinping tillkännagav att de båda sidorna enats om att etablera en "konstruktiv relation mellan Kina och USA av strategisk stabilitet" . Tankesmedjan Council on Foreign Relations noterade dock att Washington och Peking definierade begreppet mycket olika – USA betonade handelsavtal, medan Kina lyfte fram en bredare doktrin om samexistens . Brookings Institution bedömde toppmötet som tunt på substans och påpekade att den förväntade förlängningen av handelsvapenvilan inte fick något uttryckligt åtagande . Carnegie Endowment beskrev den amerikanska reaktionen som att man såg det hela som en "icke-händelse", medan Kina utmålade det som en "historisk omstart" .
Under toppmötet varnade Xi Jinping Trump för att ett dåligt hanterat Taiwan-spörsmål kan driva de två länderna in i "konflikt" . Taiwan fick en framträdande plats i den kinesiska retoriken under mötet men lyste med sin frånvaro i den amerikanska kommunikén . Trump berättade för reportrar ombord på Air Force One att han ännu inte bestämt sig för en större vapenaffär med Taiwan och att han skulle "fatta ett beslut" . Den brittiska tankesmedjan Chatham House varnade för att Trumps hållning till Taiwan efter toppmötet riskerade att urholka förtroendet bland USA:s allierade i Indo-Stillahavsområdet .
I ett överraskande politiskt drag godkände USA:s handelsdepartement att tio stora kinesiska företag – däribland Alibaba, Tencent, ByteDance, JD.com, Lenovo och Foxconn – får köpa avancerade Nvidia-chip . Detta innebar en betydande uppmjukning av de exportkontroller som länge varit en central stötesten, även om det skedde utan ett formellt toppmötesavtal i teknikfrågan.
Kinas utrikesminister Wang Yi reste i slutet av maj till USA och Kanada för diplomatisk kontakt på hög nivå . I FN i New York ledde han ett möte i säkerhetsrådet, träffade generalsekreterare António Guterres och varnade för att "världsfreden och säkerheten är i stor fara" . Wang passade på att rikta förtäckta kängor mot Trumps utrikespolitik, där han kritiserade USA:s krig mot Iran och sade att "alla unilaterala militära handlingar som kringgår rådets mandat är oacceptabla" .
Nyhetssajten Axios rapporterade att Trumps främsta handelsförhandlare, Jamieson Greer, vid Council on Foreign Relations signalerade att antagandet om en frikopplad handelsrelation mellan USA och Kina i stort sett är "över" . Detta antydde en strategisk omsvängning bort från det aggressiva ramverk av tullar och isärkoppling som präglat Trumps första år vid makten, mot en mer avtalsorienterad strategi.
I en anmärkningsvärd utveckling blockerade Kina inte Taiwans minister utan portfölj, Yang Jen-ni, från att delta i APEC-möten som hölls på kinesisk mark, trots Pekings generella policy mot att taiwanesiska tjänstemän deltar i internationella forum . Detta sågs som en stillsam förtroendeskapande gest i spåren av toppmötet, även om de underliggande spänningarna kring amerikanska vapenaffärer och Kinas militära positionering kring ön förblev olösta.