USA:s tullhot mot 60 länder skapar nya handelskonflikter

Den 2 juni 2026 blossade en ny transatlantisk och transpacific handelskonflikt upp när USA föreslog nya tullar på varor från 60 handelspartner. Anledningen ska vara att länderna inte gjort tillräckligt för att stoppa import av varor tillverkade med tvångsarbete. Förslaget skulle lägga på extra avgifter på 10 eller 12,5 procent på all import från de utpekade ekonomierna, och möttes omedelbart av hård kritik från både Kina och EU. Båda parter förnekar anklagelserna och signalerar att de är beredda att slå tillbaka.

Bakgrunden till USA:s agerande

De föreslagna tullarna har sin grund i en serie omfattande utredningar som inleddes i mars 2026 av den amerikanska handelsrepresentantens kontor (USTR). Utredningarna skedde under Section 301 i 1974 års handelslag, och syftet var att undersöka om 60 ekonomier misslyckats med att förbjuda import av varor tillverkade med tvångsarbete – ett misslyckande som USA menar är "orimligt" och belastar amerikansk handel .

I juni drog USTR slutsatsen att samtliga 60 granskade ekonomier hade brister, men man skapade ett tvådelat system för de föreslagna strafftullarna baserat på hur allvarliga bristerna ansågs vara .

• 10 % tull för 16 ekonomier: Denna grupp inkluderar EU, Kanada, Mexiko, Taiwan och Storbritannien. Dessa bedömdes ha ett partiellt förbud eller ha gjort åtaganden via handelsavtal, men utan att genomdriva dem effektivt .
• 12,5 % tull för 44 ekonomier: I denna kategori hamnar länder som USA anser saknar, eller har otillräckliga, förbud. Här finns stormakter som Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Brasilien och Australien .

I ett uttalande motiverade USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer åtgärden som ett skydd för amerikanska arbetare. "Våra viktigaste handelspartners misslyckande med att hantera importen av varor tillverkade med tvångsarbete är oacceptabelt. Detta skapar en situation där amerikanska arbetare tvingas konkurrera på en ojämn spelplan globalt," sade han . Analytiker ser draget som en del av Trump-administrationens bredare strategi för att förstärka sina tullmurar och skaffa sig nya förhandlingsfördelar .

Kina: Avvisar anklagelser och varnar för handelskrig

Kinas svar var snabbt och kompromisslöst. Man avvisade både den rättsliga grunden och de faktiska påståendena i det amerikanska förslaget. Utrikesdepartementets talesperson Mao Ning avfärdade resultaten som en "förevändning" för protektionism och förnekade att tvångsarbete förekommer i landets produktionssektorer .

"Det finns inget så kallat tvångsarbete i Kina, och vi motsätter oss att detta används som en ursäkt för politisk manipulation," sade Mao och betecknade tullarna som en ensidig åtgärd som Kina bestämt motsätter sig .

Utöver förnekandet utfärdade Peking en tydlig varning om konsekvenserna av eskalerande handelsspänningar. "Tullkrig och handelskrig ligger inte i någon parts intresse," sade Mao, och tillade att Kina kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina rättigheter och intressen . Uttalandet lämnar dörren öppen för potentiella kinesiska mottullar eller andra handelshinder.

EU: Krav på att respektera ingångna avtal

Även EU reagerade skarpt, med en blandning av misstro och frustration. Ordföranden för Europaparlamentets handelsutskott, Bernd Lange, beskrev de amerikanska slutsatserna som "fullständigt absurda" och menade att EU redan har antagit några av världens strängaste regler mot produkter tillverkade med tvångsarbete .

EU-kommissionens handelstalesperson Olof Gill kallade formellt de föreslagna tullarna för "obefogade" . Avgörande är att EU kopplade sin invändning till ett nyligen ingånget handelsavtal med USA och sade sig förvänta att Washington "fullt ut respekterar villkoren i handelsavtalet."

Gill varnade för att varje ytterligare tull som läggs ovanpå de överenskomna nivåerna vore "oacceptabelt" . Med hänvisning till sin tuffa hållning från mars signalerade kommissionen att man var redo att agera, och man hade tidigare sagt sig vara beredd att "svara bestämt och proportionerligt på varje överträdelse av den gemensamma förklaringen mellan EU och USA" .

Vad händer härnäst?

Det är viktigt att poängtera att dessa tullar fortfarande är ett förslag och ännu inte har trätt i kraft. USTR har inlett en offentlig remissperiod där skriftliga synpunkter ska vara inne senast den 6 juli 2026, och relaterade utfrågningar planeras börja dagen därpå, den 7 juli . Detta fönster ger berörda länder, företag och andra intressenter en möjlighet att bestrida resultaten och de potentiella motåtgärderna innan några slutgiltiga tullar införs. De slutliga tullsatserna, omfattningen och implementeringsdatumet kan alla komma att ändras baserat på denna konsultationsprocess.