Priser i riktiga pengar ska synas

Ett av de mest kontroversiella förslagen gäller virtuella valutor – exempelvis ädelstenar, mynt och tokens. Spel kan behöva visa vad ett köp faktiskt kostar i euro, även när transaktionen sker med en intern valuta.

EU:s nätverk för konsumentskyddsmyndigheter, CPC-nätverket, har redan publicerat principer för större öppenhet kring virtuella valutor i onlinespel. Målet är att spelaren tydligt ska kunna se hur mycket pengar som faktiskt spenderas .

Supercells vd Ilkka Paananen har reagerat kraftigt. I ett öppet brev varnade han för att kravet kan ”döda en av Europas största teknikframgångar” . Hans argument är att gratisspelens ekonomi bygger på virtuella valutor, som skiljer själva köpet från den psykologiska känslan av att spendera riktiga pengar. Om varje föremål samtidigt måste märkas med ett europris, menar han, kan det slå sönder den modell som finansierar många av Europas mest spelade titlar .

Hårdare regler för lootlådor

Lootlådor är paket med slumpmässigt innehåll som spelaren köper utan att veta exakt vad paketet innehåller. Europaparlamentet har efterlyst begränsningar eller förbud mot lootlådor och annan slumpbaserad försäljning för riktiga pengar, med hänvisning till risken för okontrollerade köp och skador för minderåriga .

I en resolution från oktober 2025 uppmanade parlamentet uttryckligen kommissionen att förbjuda ”spelinsliknande mekanismer som lootlådor” i spel som är tillgängliga för barn .

Branschens svar är att befintliga system, bland annat åldersklassificeringen PEGI, redan ger konsumenter information och skydd. Video Games Europe och EGDF har också varnat för att otydliga definitioner kan skapa rättslig osäkerhet . EU-kommissionens offentliga samråd fick över 3 300 svar. Resultatet visade ett starkt stöd för att reglera så kallade dark patterns och beroendeskapande design .

Begränsningar av design som håller kvar spelaren

DFA riktar också in sig på designfunktioner som får användaren att stanna längre eller återvända oftare. Det kan handla om dagliga inloggningsbonusar, belöningar för kontinuerligt spelande och standardinställningar som maximerar tiden i appen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har beskrivit initiativet som ett försök att komma åt ”oetiska tekniker och kommersiella metoder” kopplade till dark patterns, influencer-marknadsföring, beroendeskapande digital design och profilering – särskilt när konsumenters sårbarhet utnyttjas kommersiellt .

Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att som standard stänga av de mest beroendeskapande designfunktionerna för minderåriga . Vid Europeiska konsumenttoppmötet 2025 framfördes dessutom krav på att förbjuda köpvalutor i appar, ”pay-to-progress” och ”pay-to-win” i spel som sannolikt används av barn .

Spelbranschen mobiliserar

Video Games Europe och EGDF har samordnat sin kritik mot DFA. I sitt svar på kommissionens offentliga samråd i oktober 2025 hävdade branschen att EU redan har ett omfattande konsumentskydd och att PEGI-systemet kan hantera många av problemen. Nya spelspecifika regler skulle enligt organisationerna riskera att duplicera befintlig lagstiftning och försvaga fungerande former av själv- och samreglering .

I mars 2026 skrev Video Games Europe tillsammans med andra branschaktörer till kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen och kommissionären Michael McGrath. De uppmanade EU att ”ställa om kursen” mot enklare regler och bättre lagstiftning i stället för nya regler som riktas särskilt mot spel .

EGDF har varnat för att förslagen kan ”förändra hur gratisspel fungerar i grunden” . Vissa utvecklare har jämfört den möjliga effekten med Apples IDFA-förändring, som slog hårt mot intäkterna från mobilannonsering .

Supercell och King bland de tydligaste kritikerna

Supercells vd Ilkka Paananen är den mest synliga kritiska rösten i debatten. Han menar att ett krav på att visa riktiga pengar för alla köp i spelet visar att lagstiftare missförstår hur gratisspelens ekonomier fungerar. Enligt Paananen kan reglerna bli ett ”allvarligt slag” mot Europas spelindustri .

Även Kings president Todd Green har uttryckt oro över en alltför långtgående reglering . King ligger bakom bland annat Candy Crush och Farm Heroes Saga och har omkring 200 miljoner spelare globalt. Branschens oro gäller bland annat Europas konkurrenskraft och risken att investeringar och spelutveckling flyttar ut ur EU.

Konsumentförespråkare vill gå ännu längre

Konsument- och digitalrättsorganisationer anser tvärtom att EU bör höja ambitionsnivån.

European Digital Rights (EDRi) har föreslagit att DFA antas som en direkt tillämplig förordning med starka kontroll- och sanktionsmöjligheter. Organisationen vill bland annat se en generell skyldighet att utforma digitala tjänster rättvist samt förbud mot dark patterns och manipulerande gränssnitt .

Europeiska konsumenttoppmötet 2025 rekommenderade förbud mot lootlådor, köpvalutor i appar, pay-to-progress och pay-to-win i spel som riktar sig till eller sannolikt används av minderåriga. Rapporten efterlyste även bredare regler mot funktioner som oändlig scrollning, autoplay och belöningar för kontinuerlig användning .

Europaparlamentets resolution från november 2025 placerar dessutom ”beroendeskapande design av digitala produkter och tjänster” och oetiska affärsmetoder i centrum för DFA:s mål .

Vad händer nu?

Kommissionens formella förslag väntas i slutet av 2026. Därefter kan behandlingen i Europaparlamentet och ministerrådet fortsätta in i 2027 . Om reglerna antas kan ett genomförande omkring 2030 bli aktuellt .

Den grundläggande konflikten lär därför bestå. Spelbranschen varnar för att nya krav kan slå sönder en europeisk exportframgång. Reglerare och konsumentförespråkare svarar att dagens skydd inte räcker för att stoppa aggressiv speldesign och okontrollerade köp.

Med hundratals miljoner spelare, miljardintäkter och tiotusentals jobb på spel blir DFA en av de mest betydelsefulla politiska striderna för Europas spelindustri på många år.

Priser i riktiga pengar ska synas

Ett av de mest kontroversiella förslagen gäller virtuella valutor – exempelvis ädelstenar, mynt och tokens. Spel kan behöva visa vad ett köp faktiskt kostar i euro, även när transaktionen sker med en intern valuta.

EU:s nätverk för konsumentskyddsmyndigheter, CPC-nätverket, har redan publicerat principer för större öppenhet kring virtuella valutor i onlinespel. Målet är att spelaren tydligt ska kunna se hur mycket pengar som faktiskt spenderas .

Supercells vd Ilkka Paananen har reagerat kraftigt. I ett öppet brev varnade han för att kravet kan ”döda en av Europas största teknikframgångar” . Hans argument är att gratisspelens ekonomi bygger på virtuella valutor, som skiljer själva köpet från den psykologiska känslan av att spendera riktiga pengar. Om varje föremål samtidigt måste märkas med ett europris, menar han, kan det slå sönder den modell som finansierar många av Europas mest spelade titlar .

Hårdare regler för lootlådor

Lootlådor är paket med slumpmässigt innehåll som spelaren köper utan att veta exakt vad paketet innehåller. Europaparlamentet har efterlyst begränsningar eller förbud mot lootlådor och annan slumpbaserad försäljning för riktiga pengar, med hänvisning till risken för okontrollerade köp och skador för minderåriga .

I en resolution från oktober 2025 uppmanade parlamentet uttryckligen kommissionen att förbjuda ”spelinsliknande mekanismer som lootlådor” i spel som är tillgängliga för barn .

Branschens svar är att befintliga system, bland annat åldersklassificeringen PEGI, redan ger konsumenter information och skydd. Video Games Europe och EGDF har också varnat för att otydliga definitioner kan skapa rättslig osäkerhet . EU-kommissionens offentliga samråd fick över 3 300 svar. Resultatet visade ett starkt stöd för att reglera så kallade dark patterns och beroendeskapande design .

Begränsningar av design som håller kvar spelaren

DFA riktar också in sig på designfunktioner som får användaren att stanna längre eller återvända oftare. Det kan handla om dagliga inloggningsbonusar, belöningar för kontinuerligt spelande och standardinställningar som maximerar tiden i appen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har beskrivit initiativet som ett försök att komma åt ”oetiska tekniker och kommersiella metoder” kopplade till dark patterns, influencer-marknadsföring, beroendeskapande digital design och profilering – särskilt när konsumenters sårbarhet utnyttjas kommersiellt .

Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att som standard stänga av de mest beroendeskapande designfunktionerna för minderåriga . Vid Europeiska konsumenttoppmötet 2025 framfördes dessutom krav på att förbjuda köpvalutor i appar, ”pay-to-progress” och ”pay-to-win” i spel som sannolikt används av barn .

Spelbranschen mobiliserar

Video Games Europe och EGDF har samordnat sin kritik mot DFA. I sitt svar på kommissionens offentliga samråd i oktober 2025 hävdade branschen att EU redan har ett omfattande konsumentskydd och att PEGI-systemet kan hantera många av problemen. Nya spelspecifika regler skulle enligt organisationerna riskera att duplicera befintlig lagstiftning och försvaga fungerande former av själv- och samreglering .

I mars 2026 skrev Video Games Europe tillsammans med andra branschaktörer till kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen och kommissionären Michael McGrath. De uppmanade EU att ”ställa om kursen” mot enklare regler och bättre lagstiftning i stället för nya regler som riktas särskilt mot spel .

EGDF har varnat för att förslagen kan ”förändra hur gratisspel fungerar i grunden” . Vissa utvecklare har jämfört den möjliga effekten med Apples IDFA-förändring, som slog hårt mot intäkterna från mobilannonsering .

Supercell och King bland de tydligaste kritikerna

Supercells vd Ilkka Paananen är den mest synliga kritiska rösten i debatten. Han menar att ett krav på att visa riktiga pengar för alla köp i spelet visar att lagstiftare missförstår hur gratisspelens ekonomier fungerar. Enligt Paananen kan reglerna bli ett ”allvarligt slag” mot Europas spelindustri .

Även Kings president Todd Green har uttryckt oro över en alltför långtgående reglering . King ligger bakom bland annat Candy Crush och Farm Heroes Saga och har omkring 200 miljoner spelare globalt. Branschens oro gäller bland annat Europas konkurrenskraft och risken att investeringar och spelutveckling flyttar ut ur EU.

Konsumentförespråkare vill gå ännu längre

Konsument- och digitalrättsorganisationer anser tvärtom att EU bör höja ambitionsnivån.

European Digital Rights (EDRi) har föreslagit att DFA antas som en direkt tillämplig förordning med starka kontroll- och sanktionsmöjligheter. Organisationen vill bland annat se en generell skyldighet att utforma digitala tjänster rättvist samt förbud mot dark patterns och manipulerande gränssnitt .

Europeiska konsumenttoppmötet 2025 rekommenderade förbud mot lootlådor, köpvalutor i appar, pay-to-progress och pay-to-win i spel som riktar sig till eller sannolikt används av minderåriga. Rapporten efterlyste även bredare regler mot funktioner som oändlig scrollning, autoplay och belöningar för kontinuerlig användning .

Europaparlamentets resolution från november 2025 placerar dessutom ”beroendeskapande design av digitala produkter och tjänster” och oetiska affärsmetoder i centrum för DFA:s mål .

Vad händer nu?

Kommissionens formella förslag väntas i slutet av 2026. Därefter kan behandlingen i Europaparlamentet och ministerrådet fortsätta in i 2027 . Om reglerna antas kan ett genomförande omkring 2030 bli aktuellt .

Den grundläggande konflikten lär därför bestå. Spelbranschen varnar för att nya krav kan slå sönder en europeisk exportframgång. Reglerare och konsumentförespråkare svarar att dagens skydd inte räcker för att stoppa aggressiv speldesign och okontrollerade köp.

Med hundratals miljoner spelare, miljardintäkter och tiotusentals jobb på spel blir DFA en av de mest betydelsefulla politiska striderna för Europas spelindustri på många år.