Ebolautbrottet i Bundibugyo 2026: Det här vet vi i början av juni

Ett snabbt växande ebolautbrott orsakat av det sällsynta Bundibugyo-viruset – mot vilket det varken finns godkänt vaccin eller behandling – intensifieras nu i Centralafrika. I början av juni 2026 har utbrottet nått 359 laboratoriebekräftade fall och 61 bekräftade dödsfall i Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) och Uganda. Lokal smittspridning har nu konstaterats i Uganda, och ett komplext nät av internationella resefall försvårar insatserna för att begränsa smittan .

Världshälsoorganisationen (WHO) klassade situationen som ett internationellt hälsonödläge (Public Health Emergency of International Concern, PHEIC) den 17 maj, och hjälporganisationer varnar nu för att utbrottet sannolikt är betydligt större än vad de officiella siffrorna visar .

Utbrottet i siffror i början av juni

De senaste siffrorna från den 1–2 juni 2026, publicerade av DR Kongos hälsodepartement och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC), målar upp en dyster bild .

• DR Kongo: 344 bekräftade fall, 60 bekräftade dödsfall och 116 misstänkta fall som fortfarande utreds.
• Uganda: 15 bekräftade fall och 1 bekräftat dödsfall. Av dessa bedöms minst 7 fall vara kopplade till lokal smittspridning, medan 4 har koppling till resor från DR Kongo.

Merparten av fallen i DR Kongo är koncentrerade till de östra provinserna Ituri, Norra Kivu och Södra Kivu, särskilt i hälsodistrikt som Rwampara och Bunia . I Uganda har åtta av nio geografiskt kända fall rapporterats i huvudstaden Kampala, och ett fall i grannområdet Wakiso .

En komplex gränsöverskridande kris

Det här utbrottet är anmärkningsvärt då det är det första bekräftade utbrottet av Bundibugyo-ebolavirus sedan 2012, och det allra första som från början bekräftats vara gränsöverskridande . Utbrottet har blottat djupgående brister i den regionala övervakningen och smittspårningen. Hjälporganisationen International Rescue Committee (IRC) gick den 1 juni ut med en skarp varning om att viruset kan ha spridits oupptäckt i upp till tre månader innan de första officiella fallen bekräftades i mitten av maj .

Kritiskt är att IRC rapporterar att endast cirka 20 procent av alla kontakter för närvarande smittspåras – en farligt låg siffra som innebär att hälsomyndigheterna har svårt att identifiera och isolera nya smittkedjor . WHO:s generaldirektör underströk denna oro den 3 juni och påpekade att endast cirka 45 procent av kontakterna hade följts upp, långt ifrån det mål på 90 procent som krävs för att få kontroll över utbrottet .

Resefallet via Förenade Arabemiraten

För att ytterligare komplicera bilden har en kongolesisk medborgare som reste genom Förenade Arabemiraten innan ankomsten till Uganda bekräftats vara ett av Ugandas 15 fall . WHO samarbetar nu med folkhälsomyndigheterna i både Uganda och Förenade Arabemiraten för att bedöma risken för smittoexponering under resan och för att underlätta internationell smittspårning . Detta fall understryker risken för ytterligare geografisk spridning. Tidigare bekräftades också en amerikansk medborgare vara smittad och har förts till vård .

Internationella reserestriktioner och reseavrådan

Som svar på den eskalerande krisen och WHO:s nödlägesförklaring har en växande lista med länder infört reserestriktioner eller reseavrådan, trots att WHO formellt avråder från sådana åtgärder med hänvisning till brist på vetenskapliga bevis .

• USA: Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC har infört tillfälliga inreserestriktioner för vissa icke-amerikanska medborgare som nyligen vistats i DR Kongo, Uganda eller Sydsudan. Amerikanska medborgare tillåts resa in men genomgår förstärkt hälsokontroll . CDC rekommenderar alla återvändande resenärer att vara uppmärksamma på symtom i 21 dagar .
• Uganda: Landet stängde sin gräns mot DR Kongo i slutet av maj under minst fyra veckor. Endast nödvändiga godstransporter, biståndsarbetare och säkerhetspersonal tillåts passera efter hälsokontroll . Uganda stoppade också tillfälligt alla flyg till och från DR Kongo .
• Rwanda: Införde reserestriktioner i ett försök att förhindra att viruset sprids .
• Förenade Arabemiraten: Utfärdade en nationell hälsovarning mot alla icke-nödvändiga resor till Uganda, DR Kongo och Sydsudan, och skärpte vaksamheten för inkommande fall .
• Kanada, Bahrain, Jordanien och Thailand: Dessa länder har också rapporterats införa reserelaterade åtgärder, utöver långvariga avrådan från länder som Irland som avråder från alla resor till DR Kongo .

Virusets svårighetsgrad och vaccinluckan

Bundibugyo-viruset (BDBV) är en egen art inom ebolavirus-släktet och har en uppskattad dödlighet på mellan 30 och 50 procent . Till skillnad från Zaire-ebolaviruset, som låg bakom den stora epidemin i Västafrika 2014–2016, finns det inga godkända vaccin eller specifika antivirala behandlingar mot Bundibugyo-stammen . Detta gör att sjukvårdspersonal är hänvisade till understödjande vård och icke-medicinska åtgärder som isolering och säkra begravningar – verktyg som bara är effektiva när fall och deras kontakter snabbt kan identifieras. I detta utbrott hotar den mycket eftersatta smittspårningen att underminera hela bekämpningsstrategin . Arbete pågår med att testa lovande vaccinkandidater, men för tillfället är den medicinska verktygslådan oroande begränsad .

WHO har bedömt risken som "Mycket hög" för DR Kongo och "Hög" för Uganda, samtidigt som grannländerna anses löpa en betydande risk för ytterligare spridning . Med konflikter, hunger och ett bräckligt sjukvårdssystem som försvårar insatserna på plats i östra DR Kongo, pågår en kapplöpning för att täppa till gapet mellan utbrottets sannolika verkliga omfattning och bekämpningsarbetets nuvarande räckvidd .