Trump: USA:s och Irans fredsavtal ”i stort sett färdigförhandlat”

Trumps tillkännagivande och regionala samtal

Trump sade att den framväxande överenskommelsen följde på en serie diskussioner med ledare i Mellanöstern och Sydasien. Enligt hans uttalanden och relaterad rapportering talade han med ledare från Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar, Pakistan, Turkiet, Egypten, Jordanien och Bahrain, samt separat med Israel.

Efter dessa samtal sade han att länderna var nära att slutföra vad han beskrev som ett ”Memorandum of Understanding pertaining to PEACE” (samförståndsavtal om fred). Han betonade dock att uppgörelsen fortfarande kräver slutgiltigt godkännande av USA, Iran och de deltagande regionala parterna.

Diskussionerna kommer efter månader av eskalerande konflikt mellan USA, Israel och Iran under tidigare delen av 2026, följt av vapenvileförsök och diplomatisk medling för att förhindra ett storskaligt regionalt krig.

Vad ramavtalet tycks innehålla

Rapporteringen om förhandlingarna tyder på att det nuvarande förslaget är ett kort ramdokument, ibland beskrivet som ett sidlångt memorandum som anger grundprinciperna för att avsluta fientligheterna och inleda vidare samtal.

Nyckelinslag som enligt uppgift diskuteras inkluderar:

• Ett stopp eller moratorium för Irans anrikning av uran som en del av kärnkraftsförhandlingarna.
• Sanktionslättnader från USA och frigivning av frysta iranska tillgångar som hålls utomlands.
• Åtgärder för att återöppna Hormuzsundet och lätta på restriktionerna för sjöfart genom farleden.
• En uppföljande förhandlingsperiod – ungefär en månad – för att utveckla ett mer omfattande avtal om kärnkraftsfrågor, sanktioner och maritim tillgång.

Om det genomförs skulle ramavtalet i praktiken pausa fientligheterna och inleda en ny diplomatisk fas med målet att nå en mer detaljerad och permanent överenskommelse.

Därför är Hormuzsundet viktigt

En central del av det föreslagna avtalet är återöppnandet av Hormuzsundet, en av världens viktigaste energileder för sjöfart. Den smala passagen förbinder Persiska viken med världsmarknaderna, och störningar där kan påverka internationell oljetillförsel och priser.

Trump sade att återöppnandet av sundet skulle ingå i avtalet, vilket signalerar en potentiell återgång till normal sjöfart genom korridoren.

Men hur sundet ska förvaltas är fortfarande omstritt. USA:s budskap har betonat fri sjöfart och att förhindra att något land eller organisation tar ut avgifter eller begränsar passagen.

Iranskanknuten rapportering har å sin sida antytt att Iran fortfarande skulle behålla kontrollen eller förvaltningsrätten över sundet, vilket illustrerar en central olöst fråga i förhandlingarna.

Stora oenigheter i förhandlingarna

Trots Trumps optimistiska beskrivning finns det flera frågor som fortfarande tycks skilja parterna åt.

Irans kärnkraftsprogram

USA har länge insisterat på att Iran inte får skaffa sig kärnvapen, ett centralt mål i Washingtons Iranpolitik.

Det föreslagna memorandumet innehåller enligt uppgift ett tillfälligt stopp eller moratorium för anrikning av uran, men omfattningen, varaktigheten och verifieringsmekanismerna för sådana begränsningar är fortfarande oklara.

Kontroll och säkerhet kring Hormuzsundet

Även om sundet åter öppnas för sjöfart finns det olösta frågor om vem som kontrollerar eller säkrar passagen och vilken auktoritet Iran skulle ha där.

Dessa skilda narrativ från amerikanska och iranska källor illustrerar varför förhandlarna fortfarande anser att avtalet inte är färdigförhandlat.

Medlarnas och den regionala diplomatins roll

Diplomatiska mellanhänder har spelat en betydande roll i samtalen. Rapporter indikerar att Pakistan har agerat som en nyckelmedlare, genom att förmedla reviderade iranska förslag och underlätta kommunikationen mellan Washington och Teheran.

Regionala stater – inklusive Gulfstater som deltog i Trumps samtal – har också varit engagerade i diskussioner som syftar till att stabilisera regionen och förhindra ytterligare eskalering.

Detta multilaterala engagemang återspeglar de bredare regionala insatserna: både säkerhetsläget och stabiliteten i den globala energiförsörjningen är kopplade till resultatet av förhandlingarna.

Vad händer härnäst?

För närvarande är det föreslagna memorandumet fortfarande en nästan färdig ram snarare än ett fullbordat fredsavtal. Förhandlare arbetar fortfarande med de slutgiltiga villkoren, och tjänstemän säger att ytterligare tillkännagivanden kan komma när detaljerna är klara.

Om det slutförs skulle memorandumet vara ett första steg mot att avsluta den senaste konflikten och inleda förhandlingar om ett mer omfattande avtal som rör kärnkraftsbegränsningar, sanktioner och maritim säkerhet i Persiska viken.

Huruvida ramavtalet utvecklas till en varaktig överenskommelse kommer sannolikt att bero på hur de återstående tvistefrågorna – särskilt kring kärnkraftsbegränsningar och kontrollen av Hormuzsundet – löses.