Kort sagt: svagare inflation minskar behovet av högre japanska räntor, vilket gör yen-denominerade tillgångar mindre attraktiva för utländska investerare.
En annan viktig faktor som pressar yenen är den bestående ränteskillnaden mellan USA och Japan. Amerikanska styrräntor ligger fortfarande långt över Japans, vilket gör att investerare kan låna billigt i yen och placera i högre avkastande dollarplaceringar.
Detta fenomen kallas carry trade – investerare säljer yen för att köpa högre avkastande valutor eller värdepapper. Så länge räntegapet är stort och de amerikanska räntorna är höga, skapar dessa flöden ett uppåttryck på USD/JPY-kursen.
Tillsammans med den svaga inflationsstatistiken förstärker ränteskillnaden förväntningarna om att penningpolitiken kommer att vara åtstramande i USA betydligt längre än i Japan.
Nivån 160 yen per dollar har blivit en kritisk tröskel för marknaden – inte bara tekniskt utan också politiskt.
Japan har tidigare intervenrerat på valutamarknaden när yenen försvagats till liknande nivåer. Officiella data visar att myndigheterna spenderade cirka 9,8 biljoner yen (ungefär 62 miljarder dollar) på att försvara valutan under interventioner mellan slutet av april och maj 2024, efter att yenen nått flerårslägsta nära 160. En annan intervention i juli 2024 uppgick till cirka 5,53 biljoner yen (ungefär 36,8 miljarder dollar).
På senare tid indikerar rapporter att myndigheterna också ingrep när valutan gled genom 160-området, genom att köpa yen och sälja dollar för att stoppa fallet och tillfälligt pressa ner växelkursen.
På grund av denna historia betraktar handlare 160 som en informell "interventionsriskzon". När växelkursen närmar sig den nivån ökar spekulationen om att Tokyo kan agera igen.
Resultatet är en spänning som präglar valutamarknaderna:
Denna kombination kan skapa volatila handelsförhållanden. Investerare kan fortsätta att pressa yenen svagare om ekonomiska data stöder utvecklingen – men kraftiga reverseringar kan inträffa om myndigheterna ingriper eller signalerar starkare åtgärder.
Yenens fall mot 160 yen per dollar speglar en tydlig makroekonomisk historia: inflationen i Japan har svalnat, vilket minskar trycket på Bank of Japan att höja räntan, samtidigt som amerikanska räntor förblir mycket högre. Men valutaförsvagningen närmar sig också en politiskt känslig zon, där tidigare regeringsinterventioner – värda tiotals miljarder dollar – visar att Tokyo är berett att agera om fallet blir för snabbt eller stökigt.