Bouygues vd varnar: Europa sömngångar in i farligt beroende av USA:s AI och Starlink

Roussat pekade på två sektorer som han anser kommer att definiera Europas tekniska framtid: satellitkommunikation och artificiell intelligens. Han sade att europeiska beslutsfattare inte fullt ut har förstått hur riskabelt det kan vara att vara beroende av utländsk infrastruktur inom dessa områden.

Satellitnätverk blir allt viktigare för att förse regeringar, företag och avlägsna regioner med internet. Samtidigt håller AI-plattformar på att bli en grundläggande del av produktivitet, databehandling och digitala tjänster inom de flesta branscher.

Enligt Roussat innebär ett stort beroende av externa leverantörer inom båda sektorerna att Europa kan förlora kontrollen över centrala delar av sitt digitala ekosystem.

Varför Starlink väcker strategiska frågor

Starlink, som drivs av SpaceX, är världens mest framträdande satellitinternetsystem i låg omloppsbana och har snabbt blivit en stor leverantör av uppkopplingstjänster. Europeiska telekomledare ser allt oftare en sådan dominans som en potentiell säkerhetsrisk.

Roussats oro handlar inte bara om konkurrens utan om kontroll. Om ett utländskt privat nätverk blir en kritisk infrastruktur kan det i teorin begränsa tillgången, ändra villkoren eller påverka uppkopplingen på sätt som drabbar regeringar och ekonomier.

Flera analytiker och beslutsfattare har påpekat att en sådan koncentration av kapacitet hos en icke-europeisk leverantör kan göra uppkoppling till en geopolitisk påtryckningspunkt i kristider eller vid konflikter.

AI-beroendets problem

Samma logik gäller artificiell intelligens. De mest avancerade AI-modellerna, plattformarna och molnekosystemen utvecklas och drivs i dag av amerikanska teknikföretag.

Roussat varnade för att om Europa huvudsakligen förlitar sig på de systemen riskerar man att förlora kontrollen över:

• central datorkraftsinfrastruktur
• AI-applikationernas ekosystem
• det ekonomiska värde som skapas av nästa generations mjukvara

I praktiken kan det innebära att Europa får en mindre del av de ekonomiska fördelarna med AI, samtidigt som man är beroende av externa leverantörer för kritiska digitala funktioner.

Europas strävan efter teknisk suveränitet

Varningen passar in i en bredare europeisk politisk agenda som handlar om teknisk suveränitet – idén att EU bör behålla kontrollen över kritisk infrastruktur och digital teknik.

Europeiska institutioner har redan uttryckt oro för att beroendet av tredjeländers kommunikationsleverantörer kan undergräva EU:s säkerhet och strategiska oberoende.

Som en del av detta arbete satsar Europa på initiativ som:

• IRIS², en planerad europeisk satellitkonstellation som ska stärka säker kommunikation och minska beroendet av externa nätverk.
• Investeringar i inhemsk digital infrastruktur, inklusive telenät, molnsystem och AI-utveckling.

Dessa program syftar till att säkerställa att Europa kan driva kritiska digitala tjänster även om geopolitiska spänningar stör tillgången till utländsk teknik.

Därför är telekomsamgångar viktiga

Roussat och andra telekomledare menar att en suverän digital infrastruktur kräver betydligt större investeringskapacitet än vad Europas fragmenterade telekommarknad i dag tillåter.

Europa har fortfarande dussintals nationella telekommarknader, vilket begränsar stordriftsfördelarna och minskar avkastningen på investeringar i infrastruktur. Analytiker menar att starkare telekomoperatörer och en konsolidering skulle kunna hjälpa till att finansiera projekt som fibernät, 5G och framtida 6G-system, satellituppkoppling och AI-infrastruktur.

Utan den skalan riskerar kontinenten att fortsätta hyr in viktig teknik från globala leverantörer i stället för att äga den, enligt det argument som förs fram av telekomchefer och policyförespråkare.

Den större strategiska frågan

Roussats varning speglar en bredare debatt som pågår i Europa: hur man kan balansera öppenhet för global teknik med behovet av strategiskt oberoende.

Amerikanska företag dominerar i dag många lager av den digitala stacken – från molntjänster och AI-modeller till satellituppkoppling. För europeiska beslutsfattare handlar utmaningen om att avgöra hur mycket oberoende som krävs för att värna den ekonomiska konkurrenskraften och den nationella säkerheten.

Roussats budskap är att väntan för länge kan göra dessa val svårare. Om Europa inte investerar tidigt i egna satellitnätverk och AI-förmågor riskerar man att bli permanent beroende av infrastruktur som kontrolleras från annat håll.