EU:s Chips Act II: Därför vill kommissionen tvinga biltillverkare att bredda sina chip-leverantörer

Den första European Chips Act skapade en ram för att stärka EU:s halvledarekossystem genom investeringar, forskningsstöd och övervakning av leveranskedjan. Den syftade till att:

• Öka produktionskapacitet och innovation
• Förbättra motståndskraften i leveranskedjan
• Minska beroendet av externa leverantörer
• Positionera Europa som en ledare inom chip-teknik

EU:s långsiktiga mål är ambitiöst: öka Europas andel av den globala halvledarproduktionen till 20 procent till 2030.

Chips Act II väntas förfina och förlänga dessa politiska åtgärder snarare än att ersätta dem, med ett starkare fokus på industriell resiliens och strategisk autonomi.

Därför vill EU att biltillverkare diversifierar sina chip-leverantörer

En av de mest omdiskuterade idéerna i den nya lagstiftningen är att kräva att biltillverkare diversifierar sina halvledarleverantörer.

Enligt utkast som rapporterats i europeiska medier kan biltillverkare komma att tvingas köpa vissa chip från minst två leverantörer och integrera leveranskedjans resiliens i sina inköpsbeslut.

Logiken är enkel: en enda saknad komponent kan stoppa hela fordonsproduktionslinjer. När kritiska chip kommer från bara en leverantör – eller en geopolitisk region – ökar risken för störningar dramatiskt.

Europeiska beslutsfattare ser alltmer halvledarförsörjning inte bara som en ekonomisk fråga utan också som en strategisk säkerhetsfråga kopplad till teknologisk suveränitet.

Nexperia-krisen 2025: En väckarklocka för Europa

Kraven på skärpta regler fick fart efter Nexperia-krisen 2025, som slog mot den globala fordonsindustrins leveranskedja.

I slutet av september 2025 tog den nederländska regeringen kontroll över Nexperia, en nederländsk halvledartillverkare som ägdes av det Kinakopplade Wingtech Technology, med hänvisning till nationella säkerhetsproblem.

Kina svarade med hämndexportrestriktioner som påverkade Nexperias leveranskedja, vilket ökade spänningarna och hotade tillgången på halvledare till fordonsindustrin.

Eftersom Nexperia tillverkar chip som används i stor utsträckning i fordonselektronik, utlöste störningen snabbt farhågor om produktionsstopp i den europeiska fordonsindustrin.

Episoden avslöjade flera strukturella svagheter:

• Stort beroende av ett begränsat antal leverantörer
• Koncentration av tillverkning i geopolitiskt känsliga regioner
• Svag insyn i komplexa halvledares leveranskedjor

För beslutsfattare i Bryssel förstärkte krisen behovet av att behandla chip-försörjning som kritisk infrastruktur snarare än en rent kommersiell fråga.

Åtgärder som diskuteras för Chips Act II

Även om den slutgiltiga lagtexten ännu inte är publicerad, pekar politiska diskussioner och rapportering på flera tänkbara verktyg.

Riskbaserade inköpsregler

Fordons tillverkare kan komma att krävas att visa leverantörsdiversifiering för viktiga halvledarkomponenter, inklusive inköp från flera leverantörer i vissa fall.

Villkorade subventioner

Offentlig finansiering kan kopplas till resiliensmål – liknande den första Chips Act, som länkar ekonomiskt stöd till projekt som stärker europeisk leveransförmåga.

Utökad EU-finansiering för halvledarprojekt

Industrigrupper och policydiskussioner kring "Chips Act 2.0" har föreslagit starkare centraliserade EU-finansieringsmekanismer för att påskynda halvledarinvesteringar och konkurrenskraft.

Bredare verktyg för leveranskedjans resiliens

EU undersöker också sätt att förbättra övervakning, efterfrågekoordinering och industriell uppskalning över hela halvledarvärdekedjan.

Dessa åtgärder diskuteras fortfarande, och den slutgiltiga lagen kan skilja sig från nuvarande förslag.

Hur planen passar Europas halvledarstrategi

Chips Act II är en del av en bredare europeisk strävan att stärka teknologisk suveränitet i kritiska industrier.

Europa är för närvarande starkt beroende av halvledartillverkning utanför regionen. Den ursprungliga Chips Act utformades för att åtgärda detta gap genom att mobilisera mer än 43 miljarder euro i offentliga och privata investeringar för att expandera forskning, design och tillverkningskapacitet.

Strategin kombinerar flera delar:

• Subventioner och incitament för nya halvledarfabriker
• Stöd till forskning och chip-designkapacitet
• Krisövervakning och samordning mellan EU:s medlemsländer
• Åtgärder för leveranskedjans resiliens i nyckelindustrier

Fordonsindustrin spelar en central roll i denna strategi eftersom den är en av Europas största industrisektorer och bland de mest känsliga för chip-brist.

Vad händer härnäst

Chips Act II är fortfarande ett planerat förslag, inte en antagen lag. Europeiska kommissionens tidsplan indikerar att ett lagförslag kan läggas fram 2026 efter att ha granskat synpunkter från intressenter och utvärderat den ursprungliga lagens resultat.

Om den antas skulle den nya ramen markera en förändring i hur Europa behandlar halvledarförsörjning – från en rent marknadsdriven modell mot en strategisk industripolitik med fokus på resiliens, diversifiering och inhemsk kapacitet.

Nexperia-krisen visade hur snabbt en geopolitisk tvist kan få ringar på vattnet i leveranskedjor. För EU:s beslutsfattare är Chips Act II ett försök att se till att nästa störning inte stoppar kontinentens fabriker.