Ukrainas Operation MoLoChKa

Ukraina inledde Operation MoLoChKa (ukrainska för ”mejeri”) den 6 juli 2026 – en ihållande kampanj med sjö- och luftburna drönare som riktade sig mot tankfartyg och lastfartyg i Rysslands skuggflotta, det vill säga fartyg som används för att kringgå västländernas oljesanktioner . Operationen leds av Robert Brovdi (anropssignal ”Madyar”) inom Ukrainas obemannade systemstyrkor .

Inom bara några dagar uppnådde kampanjen häpnadsväckande siffror:

• Den 13 juli hade ukrainska drönare träffat 105 ryska skuggflottefartyg under åtta nätter .
• Natten till den 15 juli träffades ytterligare 20 fartyg – 17 oljetankers, två gastankers och en bogserbåt .
• Den 17 juli träffades 12 fartyg till (nio torrlastfartyg, en tanker, en gastanker och en bogserbåt) .
• Natten till den 18–19 juli träffades fyra fartyg och 13 elstationer på det ockuperade Krim .
• Den 22 juli hade totalt 196 fartyg träffats sedan kampanjen inleddes .

Kampanjen stoppade i praktiken Rysslands spannmålsexportrutt via floden Don och Azovska sjön, som normalt hanterar ungefär en fjärdedel av Rysslands spannmålsexport . Ryska myndigheter slutade ta emot ansökningar för fartyg att passera Kertjsundet den 11 juli efter att över 100 fartyg i Azovska sjön attackerats av drönare . Ryssland förväntades därefter exportera 1,5 miljoner ton vete i juli, en minskning med cirka 30 procent jämfört med tidigare prognoser .

Ryska attacker mot civil sjöfart och hamninfrastruktur

Parallellt trappade Ryssland upp attackerna mot ukrainska hamnar och civila handelsfartyg:

• 16 juli: Ryssland anföll infrastruktur i hamnarna Odessa och Pivdennyj samt ett sjöfartyg .
• 18 juli: En drönarattack mot hamnen i Mykolajiv skadade tre utländskflaggade civila fartyg och dödade tre personer .
• 19 juli: Attacken mot Golden Leo .
• 22 juli: Ukrainas spannmålsmyndighet rapporterade att ryska attacker mot civila fartyg i princip hade ”paralyserat den maritima exporten” .
• 25 juli: Ryssland anföll ytterligare ett civilt fartyg, flaggat i Palau och lastat med majs, nära Odessa – vilket orsakade en brand .

Sedan 2022 har Ryssland skadat eller förstört 1 054 hamninfrastrukturanläggningar i Ukraina, enligt tillförordnade utrikesministern Andrii Sybiha .

Störningar i spannmålsexporten

Attackerna ledde till allvarliga störningar i Ukrainas jordbruksexportkorridor:

• Rederierna avbröt alla anlöp till ukrainska Svartahavshamnar för jordbruksexport från och med den 23 juli .
• Ukraina förlorade ungefär en tredjedel av sin spannmålsexportkapacitet via Svartahavskorridoren .
• Inga fartyg trafikerade den ukrainska sjökorridoren den 23 juli – mitt under skördesäsongen .

Ett av världens största containerrederier, Maersk, stoppade också sina anlöp .

Internationell respons och möte i FN:s säkerhetsråd

Ukrainas tillförordnade utrikesminister Andrii Sybiha begärde formellt ett akut möte i FN:s säkerhetsråd den 23 juli, med hänvisning till ryska attacker mot civil sjöfart och den paralyserade spannmålskorridoren .

FN:s säkerhetsråd sammanträdde för ett akut möte måndagen den 27 juli 2026 klockan 10.00 Eastern Time, på Ukrainas begäran . Mötet stöddes av rådsmedlemmarna Danmark, Frankrike, Grekland, Lettland och Storbritannien . Föredragande var tjänstemän från FN:s avdelning för politiska frågor och fredsbyggande samt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor . Dagordningen var Rysslands beskjutning av civila fartyg och hamninfrastruktur i Ukraina .

Ukrainas Operation MoLoChKa

Ukraina inledde Operation MoLoChKa (ukrainska för ”mejeri”) den 6 juli 2026 – en ihållande kampanj med sjö- och luftburna drönare som riktade sig mot tankfartyg och lastfartyg i Rysslands skuggflotta, det vill säga fartyg som används för att kringgå västländernas oljesanktioner . Operationen leds av Robert Brovdi (anropssignal ”Madyar”) inom Ukrainas obemannade systemstyrkor .

Inom bara några dagar uppnådde kampanjen häpnadsväckande siffror:

• Den 13 juli hade ukrainska drönare träffat 105 ryska skuggflottefartyg under åtta nätter .
• Natten till den 15 juli träffades ytterligare 20 fartyg – 17 oljetankers, två gastankers och en bogserbåt .
• Den 17 juli träffades 12 fartyg till (nio torrlastfartyg, en tanker, en gastanker och en bogserbåt) .
• Natten till den 18–19 juli träffades fyra fartyg och 13 elstationer på det ockuperade Krim .
• Den 22 juli hade totalt 196 fartyg träffats sedan kampanjen inleddes .

Kampanjen stoppade i praktiken Rysslands spannmålsexportrutt via floden Don och Azovska sjön, som normalt hanterar ungefär en fjärdedel av Rysslands spannmålsexport . Ryska myndigheter slutade ta emot ansökningar för fartyg att passera Kertjsundet den 11 juli efter att över 100 fartyg i Azovska sjön attackerats av drönare . Ryssland förväntades därefter exportera 1,5 miljoner ton vete i juli, en minskning med cirka 30 procent jämfört med tidigare prognoser .

Ryska attacker mot civil sjöfart och hamninfrastruktur

Parallellt trappade Ryssland upp attackerna mot ukrainska hamnar och civila handelsfartyg:

• 16 juli: Ryssland anföll infrastruktur i hamnarna Odessa och Pivdennyj samt ett sjöfartyg .
• 18 juli: En drönarattack mot hamnen i Mykolajiv skadade tre utländskflaggade civila fartyg och dödade tre personer .
• 19 juli: Attacken mot Golden Leo .
• 22 juli: Ukrainas spannmålsmyndighet rapporterade att ryska attacker mot civila fartyg i princip hade ”paralyserat den maritima exporten” .
• 25 juli: Ryssland anföll ytterligare ett civilt fartyg, flaggat i Palau och lastat med majs, nära Odessa – vilket orsakade en brand .

Sedan 2022 har Ryssland skadat eller förstört 1 054 hamninfrastrukturanläggningar i Ukraina, enligt tillförordnade utrikesministern Andrii Sybiha .

Störningar i spannmålsexporten

Attackerna ledde till allvarliga störningar i Ukrainas jordbruksexportkorridor:

• Rederierna avbröt alla anlöp till ukrainska Svartahavshamnar för jordbruksexport från och med den 23 juli .
• Ukraina förlorade ungefär en tredjedel av sin spannmålsexportkapacitet via Svartahavskorridoren .
• Inga fartyg trafikerade den ukrainska sjökorridoren den 23 juli – mitt under skördesäsongen .

Ett av världens största containerrederier, Maersk, stoppade också sina anlöp .

Internationell respons och möte i FN:s säkerhetsråd

Ukrainas tillförordnade utrikesminister Andrii Sybiha begärde formellt ett akut möte i FN:s säkerhetsråd den 23 juli, med hänvisning till ryska attacker mot civil sjöfart och den paralyserade spannmålskorridoren .

FN:s säkerhetsråd sammanträdde för ett akut möte måndagen den 27 juli 2026 klockan 10.00 Eastern Time, på Ukrainas begäran . Mötet stöddes av rådsmedlemmarna Danmark, Frankrike, Grekland, Lettland och Storbritannien . Föredragande var tjänstemän från FN:s avdelning för politiska frågor och fredsbyggande samt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor . Dagordningen var Rysslands beskjutning av civila fartyg och hamninfrastruktur i Ukraina .