Hormuzsundet är en av världens mest kritiska energiflaskhalsar. En stor andel av den globala exporten av olja och flytande naturgas (LNG) passerar denna smala farled innan den når Asien.

När farleden i praktiken blockerades under kriget 2026 drev störningarna i sjöfarten upp de globala bränslepriserna och skakade energimarknaderna.

För Sydostasien, som i hög grad är beroende av importerad energi för att driva sina fabriker, innebar detta direkt högre produktionskostnader. Energiintensiva industrier – från petrokemi till elektronikmontering – drabbades av stigande el- och transportkostnader, vilket klämde marginalerna och drev upp priserna på färdiga varor.

Tillverkningsmomentumet avtar i hela ASEAN

Innan den geopolitiska chocken expanderade ASEAN:s tillverkningssektor kraftigt. Det regionala inköpschefsindexet (PMI) nådde en rekordnivå på 53,8 i februari 2026, vilket indikerade stark tillväxt i orderingång och produktion.

Men momentumet försvagades under de följande månaderna. Enligt S&P Global såg ASEAN:s tillverkningssektor:

• Långsammare tillväxt i nya order och produktion
• Stigande insatsvarupriser och försäljningspriser
• Minskande lager och längre ledtider för leveranser

Dessa trender drev ner det regionala PMI:t från februari månads toppnotering, vilket signalerar en avkylande industrikonjunktur.

Även sysselsättningstillväxten har försvagats. Även om antalet industrijobb inte har minskat kraftigt i hela regionen har anställningstakten avtagit, och ökningarna beskrivs som endast marginella i de senaste PMI-undersökningarna.

Indonesien och Vietnam visar de kraftigaste avmattningarna

Data på landsnivå visar tydligast var avmattningen syns.

I Vietnam sjönk tillverknings-PMI:t till 51,2 i mars 2026 från 54,3 i februari, vilket tyder på en långsammare expansion i fabriksaktiviteten.

Indonesien såg en liknande utveckling, med ett PMI som föll till ungefär 50–51 i mars efter avläsningar över 53 månaden innan.

Dessa nedgångar indikerar inte en kontraktion – båda avläsningarna ligger fortfarande över det neutrala 50-strecket – men de visar att tillväxten i produktion och nya order har svalnat avsevärt sedan början av året.

Avmattningen speglar flera överlappande tryck:

• Högre kostnader för importerad energi
• Globala störningar i sjöfarten
• Växande osäkerhet som påverkar exportefterfrågan

Tillverkare i båda länderna är särskilt känsliga för energipriser på grund av stora exportsektorer inom elektronik, textil och industrivaror.

En mer blandad bild för Malaysia

Malaysias tillverkningsutsikter har varit något mer motståndskraftiga än Indonesiens och Vietnams.

Landet drar nytta av en diversifierad export och stark efterfrågan inom elektronik- och halvledarleveranskedjor. Vissa analytiker påpekar också att högre globala energipriser kan gynna Malaysia delvis genom starkare LNG-relaterade intäkter.

Som ett resultat har Malaysias ekonomi, trots leveransstörningar kopplade till Hormuzkrisen, förblivit relativt stabil jämfört med flera av sina regionala grannar.

Tillväxtprognoserna för Asien skärs ned

Utöver fabriksgolven omformar den geopolitiska chocken också de regionala ekonomiska prognoserna.

Världsbanken förväntar sig nu att tillväxten i Östasien och Stillahavsområdet (utvecklingsländer) avtar till 4,2 % under 2026, ned från 5,0 % under 2025, med hänvisning till högre energipriser och global osäkerhet kopplad till Mellanösternkonflikten.

Andra prognoser pekar i samma riktning. Regionala prognoser för de sex stora ASEAN-ekonomierna (ASEAN-6) har justerats ned till cirka 4,5 % tillväxt under 2026, vilket speglar effekten av energichocker och geopolitisk risk.

Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) har också varnat för att långvariga spänningar ytterligare skulle kunna minska tillväxten i utvecklingsländerna i Asien om leveransstörningarna fortsätter.

Därför har ASEAN:s industri inte kollapsat

Trots dessa motvindar har Sydostasiens industrisektor inte gått in i en bred nedgång.

En viktig orsak är den fortsatta styrkan i elektronikcykeln. Efterfrågan på elmaskiner och elektronikexport – särskilt de som är kopplade till AI-infrastruktur och digitala enheter – förblir robust i delar av ASEAN.

Denna exportstyrka bidrar till att kompensera för svagare råvaruhandel och högre insatskostnader, och stabiliserar produktionen i länder med stora elektroniksektorer som Malaysia och Vietnam.

Slutsats

Hormuzkrisen har inte utlöst en industriell kollaps i Sydostasien, men den har tydligt försvagat sektorns momentum.

De huvudsakliga effekterna hittills inkluderar:

• Högre energi- och insatskostnader för fabrikerna
• Långsammare PMI-tillväxt i hela ASEAN
• Starkare osäkerhet för exportörer och investerare
• Nedreviderade regionala tillväxtprognoser

Indonesien och Vietnam har upplevt de kraftigaste PMI-nedgångarna, medan Malaysia verkar mer motståndskraftigt tack vare diversifierad export och energiinkomster. Samtidigt utgör den starka elektronikefterfrågan en viktig buffert.

Kort sagt: ASEAN:s tillverkningsindustri expanderar fortfarande – men under växande press från energichocker och geopolitisk osäkerhet kopplad till Hormuzkrisen.

Hormuzsundet är en av världens mest kritiska energiflaskhalsar. En stor andel av den globala exporten av olja och flytande naturgas (LNG) passerar denna smala farled innan den når Asien.

När farleden i praktiken blockerades under kriget 2026 drev störningarna i sjöfarten upp de globala bränslepriserna och skakade energimarknaderna.

För Sydostasien, som i hög grad är beroende av importerad energi för att driva sina fabriker, innebar detta direkt högre produktionskostnader. Energiintensiva industrier – från petrokemi till elektronikmontering – drabbades av stigande el- och transportkostnader, vilket klämde marginalerna och drev upp priserna på färdiga varor.

Tillverkningsmomentumet avtar i hela ASEAN

Innan den geopolitiska chocken expanderade ASEAN:s tillverkningssektor kraftigt. Det regionala inköpschefsindexet (PMI) nådde en rekordnivå på 53,8 i februari 2026, vilket indikerade stark tillväxt i orderingång och produktion.

Men momentumet försvagades under de följande månaderna. Enligt S&P Global såg ASEAN:s tillverkningssektor:

• Långsammare tillväxt i nya order och produktion
• Stigande insatsvarupriser och försäljningspriser
• Minskande lager och längre ledtider för leveranser

Dessa trender drev ner det regionala PMI:t från februari månads toppnotering, vilket signalerar en avkylande industrikonjunktur.

Även sysselsättningstillväxten har försvagats. Även om antalet industrijobb inte har minskat kraftigt i hela regionen har anställningstakten avtagit, och ökningarna beskrivs som endast marginella i de senaste PMI-undersökningarna.

Indonesien och Vietnam visar de kraftigaste avmattningarna

Data på landsnivå visar tydligast var avmattningen syns.

I Vietnam sjönk tillverknings-PMI:t till 51,2 i mars 2026 från 54,3 i februari, vilket tyder på en långsammare expansion i fabriksaktiviteten.

Indonesien såg en liknande utveckling, med ett PMI som föll till ungefär 50–51 i mars efter avläsningar över 53 månaden innan.

Dessa nedgångar indikerar inte en kontraktion – båda avläsningarna ligger fortfarande över det neutrala 50-strecket – men de visar att tillväxten i produktion och nya order har svalnat avsevärt sedan början av året.

Avmattningen speglar flera överlappande tryck:

• Högre kostnader för importerad energi
• Globala störningar i sjöfarten
• Växande osäkerhet som påverkar exportefterfrågan

Tillverkare i båda länderna är särskilt känsliga för energipriser på grund av stora exportsektorer inom elektronik, textil och industrivaror.

En mer blandad bild för Malaysia

Malaysias tillverkningsutsikter har varit något mer motståndskraftiga än Indonesiens och Vietnams.

Landet drar nytta av en diversifierad export och stark efterfrågan inom elektronik- och halvledarleveranskedjor. Vissa analytiker påpekar också att högre globala energipriser kan gynna Malaysia delvis genom starkare LNG-relaterade intäkter.

Som ett resultat har Malaysias ekonomi, trots leveransstörningar kopplade till Hormuzkrisen, förblivit relativt stabil jämfört med flera av sina regionala grannar.

Tillväxtprognoserna för Asien skärs ned

Utöver fabriksgolven omformar den geopolitiska chocken också de regionala ekonomiska prognoserna.

Världsbanken förväntar sig nu att tillväxten i Östasien och Stillahavsområdet (utvecklingsländer) avtar till 4,2 % under 2026, ned från 5,0 % under 2025, med hänvisning till högre energipriser och global osäkerhet kopplad till Mellanösternkonflikten.

Andra prognoser pekar i samma riktning. Regionala prognoser för de sex stora ASEAN-ekonomierna (ASEAN-6) har justerats ned till cirka 4,5 % tillväxt under 2026, vilket speglar effekten av energichocker och geopolitisk risk.

Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) har också varnat för att långvariga spänningar ytterligare skulle kunna minska tillväxten i utvecklingsländerna i Asien om leveransstörningarna fortsätter.

Därför har ASEAN:s industri inte kollapsat

Trots dessa motvindar har Sydostasiens industrisektor inte gått in i en bred nedgång.

En viktig orsak är den fortsatta styrkan i elektronikcykeln. Efterfrågan på elmaskiner och elektronikexport – särskilt de som är kopplade till AI-infrastruktur och digitala enheter – förblir robust i delar av ASEAN.

Denna exportstyrka bidrar till att kompensera för svagare råvaruhandel och högre insatskostnader, och stabiliserar produktionen i länder med stora elektroniksektorer som Malaysia och Vietnam.

Slutsats

Hormuzkrisen har inte utlöst en industriell kollaps i Sydostasien, men den har tydligt försvagat sektorns momentum.

De huvudsakliga effekterna hittills inkluderar:

• Högre energi- och insatskostnader för fabrikerna
• Långsammare PMI-tillväxt i hela ASEAN
• Starkare osäkerhet för exportörer och investerare
• Nedreviderade regionala tillväxtprognoser

Indonesien och Vietnam har upplevt de kraftigaste PMI-nedgångarna, medan Malaysia verkar mer motståndskraftigt tack vare diversifierad export och energiinkomster. Samtidigt utgör den starka elektronikefterfrågan en viktig buffert.

Kort sagt: ASEAN:s tillverkningsindustri expanderar fortfarande – men under växande press från energichocker och geopolitisk osäkerhet kopplad till Hormuzkrisen.