AI-datacenter skapar ”spökefterfrågan” på USA:s elnät

En begäran om elanslutning är inte samma sak som ett färdigbyggt datacenter som faktiskt använder el. Ändå kan ansökningar från planerade AI- och molndatacenter få stor betydelse för hur amerikanska elbolag och nätoperatörer planerar investeringar.

Det är här uttrycket ”spökefterfrågan” kommer in: last som syns i köer och prognoser, men som kan vara dubbelräknad, försenad eller aldrig bli verklighet.

Reuters har granskat data från elbolag och nätoperatörer och funnit att ansökningar från mycket stora elkunder – huvudsakligen datacenter – översteg 700 gigawatt (GW) i delar av Mellanvästern, Mid-Atlantic-regionen och södra USA. Det är mer än tio gånger branschens uppskattning av datacentrens nuvarande elförbrukning i USA. 1

Det betyder inte att AI- och molntjänster saknar verklig och växande efterfrågan på el. Men råa totalsiffror i anslutningsköerna är ett dåligt mått på hur mycket el som faktiskt kommer att behövas, på vilken plats och vid vilken tidpunkt.

Varför efterfrågan kan bli ett spöke

En utvecklare kan ansöka om nätkapacitet på flera tänkbara platser, hos flera elbolag eller tidigt i processen för att säkra en plats i kön. Projektet kan samtidigt sakna finansiering, tillstånd, markrättigheter, utrustning eller en kontrakterad kund.

Andra projekt kan falla på att nödvändiga nätförstärkningar blir för omfattande, att vattenförsörjningen inte räcker till, att byggtiden drar ut på tiden eller att lokal elproduktion på området inte fungerar som planerat.

För varje enskild utvecklare kan det vara rationellt att söka kapacitet på flera håll: nätanslutning är en knapp resurs och processen kan ta lång tid. Men sammantaget riskerar köerna att blåsa upp bilden av den framtida efterfrågan.

Siffrorna som skapat oro

Reuters genomgång pekar på över 700 GW i ansökningar från stora elkunder i delar av tre stora amerikanska regioner. 1

I Texas ökade ansökningarna från datacenter och andra stora elkunder från omkring 48 GW år 2023 till mer än 474 GW. 1

Siffrorna avser begärd effekt och anslutning – inte el som redan levereras. Om elbolag behandlar samtliga ansökningar som säkra kan de bygga nät och produktionskapacitet för anläggningar som aldrig tas i drift. Om de däremot avfärdar för många projekt som spekulativa kan nätet bli otillräckligt om en stor andel ändå byggs snabbt.

Elbolagen vill se bevis på att projekten är seriösa

Innan elbolag investerar i nya transformatorstationer, kraftledningar och elproduktion behöver de skilja tidigt intresse från projekt med verklig genomförandeförmåga. Vanliga verktyg är:

• depositioner eller andra ekonomiska säkerheter,
• avgiftsbelagda last- och anslutningsstudier,
• minimidebitering och andra avtalsmässiga åtaganden,
• milstolpar kopplade till kontroll över marken, tillstånd och byggstart, samt
• underlag som visar finansiering och en realistisk tidplan för när anläggningen ska få el.

Syftet är inte att stoppa seriösa etableringar. Tanken är att göra det mindre attraktivt att reservera mer kapacitet än vad utvecklaren realistiskt kan använda.

Elbolaget Exelon är ett tydligt exempel. När bolaget granskade projekt genom avtal som kräver ekonomiska åtaganden innan stora nätinvesteringar görs, minskade dess pipeline för stora laster och datacenter från 43 GW till 36 GW – en minskning med 16 procent. 25

AEP Ohio har också infört ett obligatoriskt förfarande för nya datacenteransökningar. Datacenter och utbyggnader på minst 25 000 kW måste betala en avgift för laststudie, och sökanden måste kontrollera fastigheten genom ägande, arrende eller option. 18

Fel prognos kan bli dyr – åt båda håll

Överinvesteringar kan vältra över kostnader på kunder

Om ett elbolag räknar med att varje ansökan blir verklighet kan resultatet bli för mycket ny nät- och produktionskapacitet. Sådana investeringar har ofta lång livslängd och kan återvinnas via eltariffer.

Ohios konsumentföreträdare har sagt att en uppgörelse kopplad till AEP ska skydda hushåll och småföretag från oskäliga kostnader för infrastruktur och överföringsnät som behövs för energikrävande datacenter. 15

Underinvesteringar kan pressa både tillförlitlighet och priser

Motsatsen är också riskfylld. Om planerare bortser från för många ansökningar och verkliga datacenter sedan byggs enligt tidplan kan nätet sakna både tillräcklig produktion och överföringskapacitet.

PJM Interconnection, nätoperatören som betjänar 13 delstater och District of Columbia, har uppgett att det växande gapet mellan tillgång och efterfrågan i överväldigande grad drivs av datacenter. PJM har därför gått vidare med planer för att säkra mer el och hantera efterfrågeökningen. 2

PJM:s oberoende marknadsövervakare uppskattade att befintlig och prognostiserad datacenterlast stod för 29,4 miljarder dollar i kapacitetsmarknadsavgifter under de fyra senaste auktionerna, enligt rapportering om analysen. 29 Summan är inte ett mått på enbart spökefterfrågan: den omfattar både befintlig och prognostiserad last, och underlaget visar inte hur stor andel som kommer från spekulativa ansökningar. Den illustrerar däremot hur antaganden om efterfrågan kan slå igenom i kundernas kostnader.

Därför granskar delstater projekten närmare

Texas och andra jurisdiktioner granskar föreslagna datacenter innan begränsad nätkapacitet och stora investeringar låses upp. Frågorna handlar bland annat om:

• vem som ytterst äger projektet och om finansieringen är trovärdig,
• om utvecklaren kontrollerar marken och har tillstånd, eller en realistisk väg till tillstånd,
• om det finns en trovärdig byggtidplan och en slutkund,
• vilken effekt, anslutningstidpunkt och elförsörjning som efterfrågas,
• vattenanvändning och lokala miljöbegränsningar, samt
• om egen elproduktion på platsen är tillåten, har trygg bränsleförsörjning och verkligen kan minska uttaget från nätet.

Pennsylvania visar skillnaden mellan en projektlista och byggen som faktiskt närmar sig start. Reuters rapporterade att tillstånd hade sökts för endast 20 av fler än 100 föreslagna datacenter. 1

Målet är trovärdiga prognoser, inte en kortare kö till varje pris

Datacenter kan vara mycket stora och fullt verkliga elkunder som kräver betydande investeringar i både elproduktion och elnät. Lösningen är varken att betrakta varje projekt som påhittat eller att stoppa utbyggnad urskillningslöst.

Det centrala är att omvandla en kö av preliminära ansökningar till en trovärdig, tidssatt prognos. Ekonomiska säkerheter, studieavgifter, bindande milstolpar och öppna projektgranskningar kan hjälpa elbolag att reservera kapacitet för de projekt som faktiskt blir av – och minska risken att hushåll och mindre företag får betala för infrastruktur byggd för efterfrågan som aldrig uppstår.