El Niño kan pressa upp matpriserna i Asien – palmoljan nästa risk

Det förstärkta El Niño-fenomenet 2026 utvecklas till en regional risk för matförsörjning och inflation – inte till ett bevis på att en global livsmedelsbrist är oundviklig. Den akuta pressen väntas framför allt drabba regnberoende jordbruk och färskvaror i Syd- och Sydostasien. Palmolja är en separat och mer långsiktig risk, eftersom torka kan slå mot plantagernas avkastning med betydande fördröjning.

Indonesien först ut: ris och färskvaror under press

Bank Indonesia har varnat för att ett starkare El Niño kan störa livsmedelsförsörjningen och öka inflationstrycket. Ris, chili och schalottenlök hör till de råvaror som följs noga. De har samtidigt olika sårbarheter: ris är starkt beroende av tillgång till vatten, medan chili och schalottenlök kan påverkas snabbt av värme och förändrade regnförhållanden.

Indonesiens vädermyndighet räknar med att torrperioden blir torrare och längre än normalt i flera regioner. El Niño kan dessutom bestå in i början av 2027. En positiv indisk-oceanisk dipol, IOD, kan förstärka regnunderskottet i delar av landet.

Prognosen innebär inte automatiskt omfattande skördebortfall. Myndigheterna har uppmanat bönder att tidigarelägga sådden och satsar på reparerade bevattningssystem, vattenpumpar och snabbmognande utsäde. Indonesien har också meddelat att landet i nuläget inte räknar med att importera ris under 2026. Hur väl åtgärderna fungerar beror dock på den lokala vattentillgången och på när regnen faktiskt kommer.

Indien och Sydasien: monsunen blir den avgörande länken

I Indien går den viktigaste ekonomiska kopplingen via monsunregnen. Nederbörd under det normala och högre temperaturer hotar regnberoende kharifgrödor, däribland ris och majs. Följderna kan bli försenad sådd, lägre avkastning och svagare inkomster för jordbrukare. Världsmeteorologiska organisationens säsongsprognos pekar på ökad sannolikhet för nederbörd under det normala över den indiska subkontinenten. Andra regionala prognoser pekar samtidigt på temperaturer över det normala i stora delar av Syd- och Sydostasien.

Indien går in i riskperioden med redan höga matpriser. Officiella siffror för juli 2026 visar en livsmedelsinflation på 5,52 procent, jämfört med en total inflation på 4,84 procent på landsbygden och 3,96 procent i städerna. En svag skörd kan därför slå både mot hushållens köpkraft och mot centralbankens handlingsutrymme. När matpriserna stiger blir det svårare att stödja ekonomisk tillväxt utan att samtidigt riskera bredare inflation.

Så blir en väderstörning en ekonomisk chock

Förloppet är i grunden enkelt:

1. Mindre nederbörd och högre temperaturer minskar eller försenar skördarna.
2. Det lokala utbudet blir mindre, särskilt av grönsaker och andra färskvaror.
3. Matpriserna stiger och hushållens reala inkomster minskar.
4. Konsumenterna drar ned på annan konsumtion, samtidigt som regeringarna pressas att finansiera stöd eller släppa ut beredskapslager.
5. Jordbrukare och livsmedelsföretag får högre kostnader för bevattning, bränsle, gödsel och transporter.

El Niño kan därmed skapa både en utbuds- och kostnadschock. Brist på gödsel och dyrt bränsle gör det svårare för jordbrukare att kompensera för dåligt väder. Handelsbegränsningar eller försvagade valutor kan dessutom förstärka de lokala priserna även om de globala lagren är tillräckliga. Rapporter har redan kopplat oro för skördarna till störningar på gödsel- och bränslemarknaderna.

Den sannolika följden är långsammare tillväxt i utsatta ekonomier – inte automatiskt en global recession. Den största smällen riskerar att drabba landsbygdshushåll, livsmedelsimporterande länder och konsumenter som lägger en stor del av inkomsten på basvaror.

Palmolja: den fördröjda risken för 2027–2028

Palmoljemarknaden påverkas av två krafter samtidigt: Indonesiens politiskt drivna efterfrågan och den fördröjda effekten av torka på oljepalmernas avkastning.

Indonesiens B50-krav för biodiesel, som infördes i juli 2026, väntas öka den inhemska palmoljeförbrukningen med 11 procent till 25,3 miljoner ton. Samtidigt väntas den mängd som kan exporteras minska till 23,1 miljoner ton under säsongen 2026/2027. När en större andel av skörden går till bränsle blir mindre palmolja tillgänglig för internationella köpare, vilket kan pressa upp priserna på vegetabiliska oljor.

Vädereffekten kan komma senare. Malaysiska SD Guthrie räknar med att El Niño påverkar palmoljeproduktionen 2027 och 2028, medan större delen av produktionen 2026 väntas förbli relativt opåverkad. Orsaken är att väderpåverkan på avkastningen normalt kommer med en fördröjning på 12–16 månader. Fördröjningen är viktig för livsmedelsplaneringen: priserna kan reagera på förväntningar innan plantagerna visar hela det fysiska skördebortfallet.

Kombinationen av B50-efterfrågan och torka har redan väckt oro för ett stramare palmoljebalansläge och lägre globala lager. En marknadsrapport hänvisade till en prognos om att världens palmoljelager kan falla till den lägsta nivån på nio år under säsongen 2026/2027. Importberoende konsumenter kan märka effekten genom matolja och andra produkter som innehåller vegetabiliska oljor.

Varför stora spannmålslager kan hindra en global brist

Lager nära rekordnivåer och statliga reserver kan dämpa effekterna på den internationella spannmålstillgången. Indiens lager av vete och ris har rapporterats ligga över de strategiska minimireserverna, vilket ger en möjlig buffert mot kraftiga prisökningar.

Men lager är inte samma sak som överkomliga matpriser. Reserver hjälper bara om regeringar släpper ut dem, importerna når områden med underskott, transporterna fungerar och handelspolitiken inte blockerar leveranserna. Exportrestriktioner, panikköp, försvagade valutor och ojämn distribution kan förvandla ett tillräckligt globalt utbud till lokal brist.

Det mest sannolika scenariot är därför en splittrad kris: allvarliga underskott eller oöverkomligt dyra livsmedel i torkdrabbade områden och låginkomstländer som är beroende av import, samtidigt som tillgången är tillräcklig på andra håll.

Risken för matosäkerhet är koncentrerad

Fattiga hushåll, småbrukare utan bevattning, konfliktdrabbade samhällen och länder som är beroende av importerad mat har minst möjlighet att hantera högre priser. Tidiga varningssystem, kontantstöd eller matbistånd i förväg, tillgång till utsäde och gödsel, stöd till bevattning och öppnare handel kan begränsa skadorna.

Uppgiften att 49 miljoner fler människor kan drabbas av akut matosäkerhet före slutet av 2027 får inget självständigt stöd i det tillgängliga underlaget. Den bör därför behandlas som ett obekräftat scenario, inte som en fastställd prognos.

Slutsats för 2026–2027

Det starkaste stödet i materialet pekar mot fyra sammanlänkade följder:

• Högre och mer volatila priser på ris, grönsaker och matoljor i utsatta marknader.
• Lägre eller försenad jordbruksproduktion där odlingen är regnberoende och tillgången till vatten begränsad.
• Stramare palmoljemarknader, där de största produktionsförlusterna snarare väntas 2027–2028.
• Svagare tillväxt och lägre realinkomster i sårbara ekonomier när maten tar en större del av hushållens budget.

En global spannmålsbrist är mindre sannolik än lokala bristsituationer och kriser där människor inte har råd med mat. Risken blir däremot betydligt större om långvarig torka sammanfaller med störningar i tillgången på gödsel och diesel, exportrestriktioner eller försenade humanitära insatser.