Prisreaktionen blev snabb och kraftig. Brentoljan nådde 97,79 dollar per fat den 1 juni och har flera gånger legat över 100 dollar sedan mars. EIA noterade dessutom en topp på 138 dollar per fat den 7 april .

För länder som är beroende av importerad energi och mat är detta inte bara en abstrakt makroekonomisk utveckling. Dyrare olja slår direkt mot företagens kostnader – och därmed mot konsumentprisindex.

Japan: tretton gånger fler planerade prishöjningar

I Japan blir effekten tydlig i butikshyllorna. Teikoku Databank, ett stort japanskt analysinstitut, uppgav att 1 078 mat- och dryckesprodukter ska få höjda priser i juni 2026. I maj var motsvarande siffra bara 84 produkter . Institutet kopplade uttryckligen den nya vågen av prishöjningar till krisen i Mellanöstern .

Kryddor och andra smaksättningsprodukter står för den största delen, med 450 berörda produkter. Därefter följer 304 processade livsmedel .

Japans beroende av omvärlden förstärker effekten. Landet importerar omkring 62 procent av sin mat räknat i kalorier, vilket innebär en självförsörjningsgrad på cirka 38 procent . När kostnaderna för energi och internationella transporter stiger finns därför en begränsad inhemsk buffert.

Matpriserna steg med 3,5 procent på årsbasis i april . Samtidigt har hushållens ekonomiska press byggts upp under längre tid: den så kallade Engelkvoten – andelen av hushållens konsumtionsutgifter som går till mat – nådde 28,6 procent 2025. Det var den högsta nivån på 44 år .

Det finns dock en viktig nyansering. Teikoku Databanks samlade data tyder på att takten i prishöjningarna totalt sett faktiskt är lägre än 2025 . Junis kraftiga uppgång visar ändå hur Hormuzkrisen kan lägga en ny, akut kostnadsvåg ovanpå redan existerande problem som en svagare yen och högre arbetskraftskostnader.

Filippinerna: inflationen sjunker, men ligger kvar på en farlig nivå

I Filippinerna sjönk den totala inflationen till 6,8 procent i maj 2026, från 7,2 procent i april – den högsta nivån på tre år . Nedgången var främst kopplad till långsammare prisökningar på transporter och mat. Dieselprisernas inflation föll från hela 122,7 procent i april till 58,5 procent i maj, medan bensininflationen dämpades till 51,6 procent .

Lättnaden var ändå begränsad. Maj blev den tredje månaden i rad då inflationen låg över Bangko Sentral ng Pilipinas (BSP), Filippinernas centralbanks, målintervall på 2–4 procent . Den filippinska statistikmyndigheten PSA pekade direkt på högre bränslepriser till följd av konflikten i Mellanöstern som en viktig orsak till den fortsatt höga inflationen .

Eftersom Filippinerna är starkt beroende av importerade raffinerade bränslen får förändringar i Brentpriset snabbt genomslag i ekonomin. Dyrare bensin och diesel påverkar inte bara bilister, utan också jordbruk, elproduktion, transporter och distribution av livsmedel.

Utfallet på 6,8 procent kom dessutom in lägre än väntat. En enkät bland ekonomer som publicerades av Philippine Star hade gett en medianprognos på 7,7 procent . Trots den positiva överraskningen väntade sig privata ekonomer fortfarande att BSP skulle höja styrräntan med minst 25 räntepunkter, till 4,75 procent, vid mötet den 18 juni .

BSP-chefen Remolona hade tidigare signalerat att direktionen övervägde ytterligare åtstramningar efter inflationsuppgången i april. Centralbankens egen prognos pekar på en genomsnittlig inflation på 6,3 procent under 2026, med nivåer över målet även under 2027 .

Räntedilemmat: bekämpa inflation utan att kväva efterfrågan

För centralbankerna är situationen besvärlig. Högre räntor kan dämpa efterfrågan och hindra ett tillfälligt oljeprisproblem från att sprida sig till löner och tjänstepriser. Men räntehöjningar gör samtidigt lån dyrare för hushåll och företag som redan pressas av mat- och drivmedelspriser.

I Filippinerna pekar marknadens huvudscenario mot en höjning på 25 räntepunkter. En större höjning på 50 punkter har förekommit i marknadskommentarer, men var inte konsensus bland privata ekonomer den 5 juni .

För Japans centralbank finns inget bekräftat besked om en räntehöjning i juni i det aktuella underlaget. En fortsatt hög mat- och energiinflation kan sätta press på Bank of Japan att normalisera penningpolitiken, men vägen framåt är fortfarande osäker.

Vad siffrorna säger – och inte säger

Den övergripande riktningen är tydlig: Hormuzstörningarna har skapat en extern kostnadschock som når Japan främst via importerad mat och Filippinerna främst via bränsle. Men vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet:

• En höjning av BSP:s styrränta med 50 räntepunkter är ett diskuterat scenario, inte det förväntade huvudscenariot. Konsensus pekade på 25 punkter till 4,75 procent .
• Något bekräftat beslut om en japansk räntehöjning i juni har inte identifierats. En sådan utveckling är därför fortfarande spekulativ.
• Bensininflationen på 51,6 procent rapporterades av Metrobank Wealth Insights, medan PSA:s bredare transportdata visade att transportkostnaderna faktiskt lättade i maj . Det tyder på att trycket minskade något – inte att det nödvändigtvis accelererade.

Hormuzkrisen har alltså inte gjort sig påmind på samma sätt i de två länderna. I Japan syns den i producenternas prislappar på mat. I Filippinerna syns den på bensinmacken och i transportkostnaderna. Gemensamt är att en geopolitisk störning långt borta snabbt kan förvandlas till en dyrare vardag hemma.

Prisreaktionen blev snabb och kraftig. Brentoljan nådde 97,79 dollar per fat den 1 juni och har flera gånger legat över 100 dollar sedan mars. EIA noterade dessutom en topp på 138 dollar per fat den 7 april .

För länder som är beroende av importerad energi och mat är detta inte bara en abstrakt makroekonomisk utveckling. Dyrare olja slår direkt mot företagens kostnader – och därmed mot konsumentprisindex.

Japan: tretton gånger fler planerade prishöjningar

I Japan blir effekten tydlig i butikshyllorna. Teikoku Databank, ett stort japanskt analysinstitut, uppgav att 1 078 mat- och dryckesprodukter ska få höjda priser i juni 2026. I maj var motsvarande siffra bara 84 produkter . Institutet kopplade uttryckligen den nya vågen av prishöjningar till krisen i Mellanöstern .

Kryddor och andra smaksättningsprodukter står för den största delen, med 450 berörda produkter. Därefter följer 304 processade livsmedel .

Japans beroende av omvärlden förstärker effekten. Landet importerar omkring 62 procent av sin mat räknat i kalorier, vilket innebär en självförsörjningsgrad på cirka 38 procent . När kostnaderna för energi och internationella transporter stiger finns därför en begränsad inhemsk buffert.

Matpriserna steg med 3,5 procent på årsbasis i april . Samtidigt har hushållens ekonomiska press byggts upp under längre tid: den så kallade Engelkvoten – andelen av hushållens konsumtionsutgifter som går till mat – nådde 28,6 procent 2025. Det var den högsta nivån på 44 år .

Det finns dock en viktig nyansering. Teikoku Databanks samlade data tyder på att takten i prishöjningarna totalt sett faktiskt är lägre än 2025 . Junis kraftiga uppgång visar ändå hur Hormuzkrisen kan lägga en ny, akut kostnadsvåg ovanpå redan existerande problem som en svagare yen och högre arbetskraftskostnader.

Filippinerna: inflationen sjunker, men ligger kvar på en farlig nivå

I Filippinerna sjönk den totala inflationen till 6,8 procent i maj 2026, från 7,2 procent i april – den högsta nivån på tre år . Nedgången var främst kopplad till långsammare prisökningar på transporter och mat. Dieselprisernas inflation föll från hela 122,7 procent i april till 58,5 procent i maj, medan bensininflationen dämpades till 51,6 procent .

Lättnaden var ändå begränsad. Maj blev den tredje månaden i rad då inflationen låg över Bangko Sentral ng Pilipinas (BSP), Filippinernas centralbanks, målintervall på 2–4 procent . Den filippinska statistikmyndigheten PSA pekade direkt på högre bränslepriser till följd av konflikten i Mellanöstern som en viktig orsak till den fortsatt höga inflationen .

Eftersom Filippinerna är starkt beroende av importerade raffinerade bränslen får förändringar i Brentpriset snabbt genomslag i ekonomin. Dyrare bensin och diesel påverkar inte bara bilister, utan också jordbruk, elproduktion, transporter och distribution av livsmedel.

Utfallet på 6,8 procent kom dessutom in lägre än väntat. En enkät bland ekonomer som publicerades av Philippine Star hade gett en medianprognos på 7,7 procent . Trots den positiva överraskningen väntade sig privata ekonomer fortfarande att BSP skulle höja styrräntan med minst 25 räntepunkter, till 4,75 procent, vid mötet den 18 juni .

BSP-chefen Remolona hade tidigare signalerat att direktionen övervägde ytterligare åtstramningar efter inflationsuppgången i april. Centralbankens egen prognos pekar på en genomsnittlig inflation på 6,3 procent under 2026, med nivåer över målet även under 2027 .

Räntedilemmat: bekämpa inflation utan att kväva efterfrågan

För centralbankerna är situationen besvärlig. Högre räntor kan dämpa efterfrågan och hindra ett tillfälligt oljeprisproblem från att sprida sig till löner och tjänstepriser. Men räntehöjningar gör samtidigt lån dyrare för hushåll och företag som redan pressas av mat- och drivmedelspriser.

I Filippinerna pekar marknadens huvudscenario mot en höjning på 25 räntepunkter. En större höjning på 50 punkter har förekommit i marknadskommentarer, men var inte konsensus bland privata ekonomer den 5 juni .

För Japans centralbank finns inget bekräftat besked om en räntehöjning i juni i det aktuella underlaget. En fortsatt hög mat- och energiinflation kan sätta press på Bank of Japan att normalisera penningpolitiken, men vägen framåt är fortfarande osäker.

Vad siffrorna säger – och inte säger

Den övergripande riktningen är tydlig: Hormuzstörningarna har skapat en extern kostnadschock som når Japan främst via importerad mat och Filippinerna främst via bränsle. Men vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet:

• En höjning av BSP:s styrränta med 50 räntepunkter är ett diskuterat scenario, inte det förväntade huvudscenariot. Konsensus pekade på 25 punkter till 4,75 procent .
• Något bekräftat beslut om en japansk räntehöjning i juni har inte identifierats. En sådan utveckling är därför fortfarande spekulativ.
• Bensininflationen på 51,6 procent rapporterades av Metrobank Wealth Insights, medan PSA:s bredare transportdata visade att transportkostnaderna faktiskt lättade i maj . Det tyder på att trycket minskade något – inte att det nödvändigtvis accelererade.

Hormuzkrisen har alltså inte gjort sig påmind på samma sätt i de två länderna. I Japan syns den i producenternas prislappar på mat. I Filippinerna syns den på bensinmacken och i transportkostnaderna. Gemensamt är att en geopolitisk störning långt borta snabbt kan förvandlas till en dyrare vardag hemma.