EU förbereder hårdare krav för att minska beroendet av Kina

EU-kommissionen rör sig bort från frivillig ”riskminskning” och mot en mer styrande ekonomisk säkerhetspolitik. Tanken är tvådelad: minska koncentrationen i strategiska leveranskedjor och använda offentlig upphandling samt stöd för att bygga upp europeisk produktionskapacitet. Det föreslagna diversifieringsinstrumentet befinner sig ännu i ett tidigt skede, men pekar mot en tuffare EU-linje i fråga om beroenden kopplade till Kina. 1

Fler leverantörer i kritiska sektorer

Kommissionens handelstjänstemän tar fram ett diversifieringsinstrument som enligt uppgifter kan ålägga företag i kritiska sektorer att öka antalet leverantörer. Syftet är att minska ett alltför stort beroende av Kina – inte nödvändigtvis att tvinga varje företag att flytta hem produktionen till EU. 1

Flera avgörande detaljer är fortfarande okända. Kommissionen har inte offentligt preciserat vilka sektorer som ska omfattas, vilken koncentrationsnivå som skulle utlösa ett krav, vilka alternativa inköp som skulle godtas eller hur efterlevnaden ska kontrolleras. Skillnaden är stor mellan att kräva riskkartläggning och att införa ett bindande krav på lokalt innehåll.

Men inriktningen är tydlig: Bryssel vill att motståndskraft i leveranskedjor ska bli ett praktiskt företagskrav i strategiska branscher, inte bara en frivillig del av företagens riskhantering.

Industrial Accelerator Act: offentlig efterfrågan som verktyg

Den föreslagna Industrial Accelerator Act angriper frågan från andra hållet. I stället för att direkt reglera företagens leverantörslistor ska lagen använda offentlig upphandling och offentliga incitament för att öka efterfrågan på utsläppssnåla, EU-tillverkade produkter och nettonollteknik. 23

Kommissionen uppger att lagen ska införa krav på ”Made in EU” och/eller låga utsläpp i upphandlingar och stödordningar. Den ska också förenkla tillståndsprocesser och koppla villkor till vissa större utländska direktinvesteringar. 23

I praktiken handlar det om industripolitik via efterfrågan: när offentliga medel finansierar eller köper strategiska produkter ska tillverkning i EU få ett försprång. Det är inte ett generellt förbud mot kinesisk import. Förslaget måste fortfarande godkännas av Europaparlamentet och medlemsstaterna innan det kan bli lag. 4

Tillsammans riktar verktygen in sig på olika sårbarheter:

• Diversifieringsregler ska minska exponeringen mot en enda extern leverantörsbas.
• Industriella preferenser ska skapa stabilare europeisk efterfrågan på strategisk tillverkning.
• Handelspolitiska skyddsåtgärder kan användas när EU bedömer att import subventioneras eller orsakar allvarliga marknadsstörningar.

Tysklands Kinaexponering driver på debatten

Den tyska industrimodellen har hamnat i centrum för det politiska trycket. Tysklands handelsunderskott mot Kina hade vuxit till 89,3 miljarder euro i slutet av augusti, samtidigt som den tyska exporten till Kina föll med mer än 12 procent på årsbasis under första halvåret 2026, till knappt 37 miljarder euro. 67

Oro gäller inte bara importberoende. Kinesiska företag konkurrerar i allt högre grad med europeiska tillverkare i samma värdefulla produktkategorier – särskilt fordon och maskiner – som länge varit grundpelare i tysk export. Analyser visar att kinesiska bolag tar marknadsandelar från tyska konkurrenter inom maskiner och kraftproduktionsutrustning, med ett tryck som även omfattar vägfordon och kemi. 10

Bilsektorn visar utmaningens omfattning. Trots EU:s utjämningstullar på kinesiska batterielektriska bilar, som infördes den 30 oktober 2024, blev EU:s handelsbalans med Kina för personbilar negativ under första halvåret 2025: minus 1,2 miljarder euro. 5

Jobben har skärpt den politiska debatten. Volkswagen uppgav att bolaget kan behöva ytterligare omkring 50 000 neddragningar till följd av hård kinesisk konkurrens och transatlantiska handelspåfrestningar. Kina är inte den enda förklaringen till omstruktureringen i tysk industri – kostnader, efterfrågan och bredare handelsvillkor spelar också in – men utvecklingen har gjort industriell motståndskraft mer politiskt akut. 11

Ett handelsunderskott på omkring en miljard euro om dagen

På EU-nivå har varuhandelsunderskottet mot Kina beskrivits som omkring en miljard euro per dag. Företrädare för den tyska maskinindustrin har krävt snabbare och kraftfullare EU-insatser, bland annat en bredare användning av utjämningstullar. 12

Bryssels argument är därför bredare än enbart försörjningstrygghet. Beslutsfattarna svarar på tre sammanlänkade problem:

1. Strategisk koncentration: beroende av kinesiska insatsvaror eller leverantörer i kritiska värdekedjor.
2. Marknadstillträde och obalans: ett växande gap mellan kinesisk export till Europa och EU:s export till Kina.
3. Direkt industriell konkurrens: kinesiska producenter utmanar sektorer där europeiska företag har räknat med att behålla teknik- och prisfördelar.

Det förklarar varför EU kombinerar inhemsk industripolitik med möjliga handelspolitiska skyddsåtgärder, i stället för att förlita sig på förhandlingar enbart.

Samtal i Peking – och en deadline i oktober

EU och Kina inledde handels- och investeringskonsultationer i slutet av juni. Bryssel vill nå ”konkreta resultat” före oktober när det gäller handelsobalanser och närliggande konflikter. 813

Denis Redonnet, kommissionens tjänsteman för efterlevnad av handelsregler, förde samtal i Peking med Kinas biträdande handelsminister Ling Ji i början av september. Kinas handelsministerium beskrev överläggningarna som öppna och konstruktiva, men betonade att samtalen inte kan drivas av ensidiga krav. 9

Ett efterföljande besök av Ditte Juul Jørgensen, kommissionens generaldirektör för handel och ekonomisk säkerhet, har rapporterats som en del av EU:s diplomatiska offensiv. Handelskommissionär Maroš Šefčovič väntas samtidigt bedöma utvecklingen omkring oktoberdeadlinen. 148

Tidsfristen är ett test av EU:s förhandlingsstyrka, inte en garanti för en uppgörelse. Bryssel vill se mer balanserad handel och bättre marknadstillträde för europeiska företag, men har också signalerat att ensidiga handelspolitiska skyddsåtgärder kan användas vid behov. 15

Varför en snabb uppgörelse är osannolik

Den djupaste konflikten gäller strukturen i Kinas industripolitik och exportkapacitet, inte en enskild produktgrupp. En verklig förändring av handelsrelationen skulle sannolikt kräva varaktiga reformer av marknadstillträde, icke-tariffära hinder, industriell överkapacitet och incitamenten för kinesiska producenter.

Det är betydligt svårare än att enas om övervakning eller begränsade inköpsåtaganden. Kinas krav på att förhandlingarna ska hantera båda sidors intressen visar också begränsningarna i EU:s tidtabell. 9

Kommissionen förbereder sig därför för båda utfallen: diplomati som ger konkreta eftergifter, eller en mer ingripande EU-politik med diversifierade inköp, europeiska preferenser när offentliga medel används och riktade handelspolitiska skyddsåtgärder. Diversifieringsinstrumentet är viktigt just eftersom det kan flytta frågan från politiska ambitioner till konkreta skyldigheter för företagens leveranskedjor – om kommissionen slutligen utformar och antar det. 12