Flygbolag ställer in över 75 000 flygningar – Hormuzkrisen sätter press på svenska resenärer

Den globala flygindustrin står inför sin svåraste kris sedan pandemin, då en akut brist på flygbränsle – utlöst av blockaden av Hormuzsundet – tvingar flygbolag till en våg av inställda flygningar och kraftigt höjda biljettpriser. Den 28 februari 2026 inledde USA och Israel koordinerade attacker mot Iran under operation "Epic Fury", ett anfall som inkluderade likvideringen av Irans högste ledare Ali Khamenei. Vedergällningen blev en omedelbar iransk blockad av sundet, en kritisk passage som normalt hanterar runt 20 procent av världens dagliga oljeleveranser . Mer än tre månader senare är fartygstrafiken fortsatt ned med över 90 procent .

Priset på flygbränsle har i stort sett fördubblats jämfört med nivåerna före konflikten och ligger nu på runt $4,50–$4,90 per gallon . I USA prognosticeras lagren av flygbränsle sjunka till en nivå som motsvarar cirka 21 dagars förbrukning – den lägsta nivån sedan 1963 . I Europa, som importerar ungefär en tredjedel av sitt flygbränsle, till stor del från Mellanöstern, följer lagren en bana mot Internationella energirådets (IEA) kritiska gräns för bristsituation på 23 dagar. Juni månad har pekats ut som en brytpunkt i en analys från Goldman Sachs .

Denna kris dominerar nu helt IATA:s 82:a årliga bolagsstämma, som samlar över 1 500 flygbolagschefer och regeringsrepresentanter i Rio de Janeiro den 6–8 juni. Agendan kretsar kring kostnadskontroll för bränsle, nätverksresiliens och risken för permanent högre priser på långdistansflygningar .

Bakgrunden: Så stängdes Hormuzsundet

Den 28 februari 2026 inledde USA och Israel omfattande flyganfall mot Irans militära installationer, kärntekniska anläggningar och högsta ledning . Under de inledande timmarna dödades Irans högste ledare Ali Khamenei . Iran svarade med attacker med robotar och drönare över hela regionen och förklarade Hormuzsundet som en förbjuden zon . Fartygstrafiken kollapsade nästan omedelbart: data från fartygsspårning visade ett tapp på 70 procent redan på kvällen den 28 februari, och trafiken har sedan dess fallit med mer än 90 procent .

I början av juni 2026 existerar ett trevande avtal om vapenvila på förhandlingsnivå, men det har inte undertecknats av någondera sidan, och sundet har inte öppnats igen .

Så skär flygjättarna ned sin kapacitet

Flygbolag världen över har tagit bort mer än 75 000 flygningar från tidtabellerna för sommaren 2026, med över 150 000 internationella avgångar inställda bara mellan mars och juni . Nedskärningarna spänner över samtliga stora regioner.

Emirates har minskat sin tidtabell för juni med upp till 16 procent, vilket innebär att ungefär 480 000 till 500 000 säten försvunnit från marknaden och nästan var sjätte planerad flygning ställts in . Nav i Gulfregionen, som är starkt beroende av regionala drivmedelskedjor, hör till de hårdast drabbade .

Lufthansa-koncernen meddelade 20 000 inställda flygningar under ett halvår – den enskilt största nedskärningen – och kapar ungefär 11 procent av kapaciteten från Frankfurt och München fram till oktober. Koncernen uppger att inställelserna kommer att spara in mer än 40 000 ton flygbränsle . Lufthansa ställer också 27 kortdistansflygplan på marken .

KLM har ställt in mer än 150 europeiska flygningar, varav 80 tur- och returflyg från Amsterdam-Schiphol. Det nederländska bolaget konstaterar att dessa linjer "för närvarande inte längre är ekonomiskt försvarbara att driva" på grund av de stigande fotogenkostnaderna .

Air Canada skär bort fyra av sina 38 dagliga New York-flygningar mellan den 1 juni och 25 oktober, fryser en planerad linje mellan Guadalajara och Montréal, och ställer in inrikesflyg mellan Fort McMurray och Vancouver. En talesperson för bolaget säger att linjer med lägre lönsamhet "inte längre är ekonomiskt hållbara" när bränslepriserna fördubblats .

Europeiska flygbolag drog tillsammans bort ungefär 13 000 flygningar och mer än 2 miljoner säten från enbart maj månads tidtabeller .

Vad resenärerna får betala nu

Priset på flygbränsle har ungefär fördubblats sedan konflikten inleddes, och flygbolagen för kostnaderna vidare till passagerarna genom prishöjningar och bränsletillägg . Flygbolag i Asien, Oceanien och Europa har alla infört bränsletillägg eller höjt grundpriserna . Air France och KLM införde långdistanstillägg på 100 euro för flyg till Asien, Afrika och Mellanöstern samt 70 euro för Nordamerika .

Hela branschen testar nu hur långt priserna kan höjas innan efterfrågan sviktar, men cheferna på IATA-toppmötet medger en osäkerhet kring hur mycket mer passagerarna kommer att acceptera .

Europa varnas för akut bränslebrist i juni

Utöver högre priser står Europa inför risken för en fysisk bränslebrist. Den europeiska grenen av Airports Council International varnade i ett brev i april till EU-kommissionärer för att europeiska flygplatser riskerar en "systematisk brist" på flygbränsle om inte Hormuzsundet är helt öppnat inom tre veckor . Goldman Sachs analys visar att de europeiska lagren kommer sjunka under IEA:s kritiska 23-dagarsgräns i juni, precis när efterfrågan på sommarflyg toppar på nivåer 40 procent över mars månads .

Lågprisbolaget Ryanair meddelade i våras att dess samarbetspartners endast kunde garantera tillräcklig tillgång på flygbränsle fram till och med maj . Analytiker bedömer att kapaciteten på linjer mellan Europa och Asien kan minska med 30–50 procent i juni, då flygbolagen tvingas ransonera sina krympande bränslelager .

I Storbritannien införde myndigheterna den 3 maj nödregler som tillåter flygbolag att ställa in eller slå ihop flygningar för att spara på flygbränslet .

Omfattande konsekvenser bortom bränslet

Störningarna sträcker sig längre än till inställda flyg och högre bränslekostnader. Flygbolagen tvingas flyga längre omvägar för att undvika konfliktzoner och stängt luftrum över Mellanöstern, vilket ökar bränsleförbrukningen och driftskostnaderna . Leveranserna av nya flygplan försenas då leveranskedjorna för delar och bränsle är störda . Krisen har även satt flygbolagens klimatmål i gungning då bristen på hållbart flygbränsle – redan i otillräcklig tillgång – förvärras .

IATA-toppmötet och utsikterna för sommarresandet

Under IATA:s 82:a bolagsstämma i Rio de Janeiro dominerar kriget i Iran och bränslekrisen samtalen bland de 1 500 deltagarna, med sessioner fokuserade på att dämpa bränslekostnader, stärka nätverkens motståndskraft och strategier för biljettpriser . Risken för permanent högre priser på långdistansflygningar är ett centralt bekymmer om Hormuzkrisen stöper om den globala flygekonomin .

Även om en vapenvila undertecknas varnar analytiker för att någon snabb lindring inte är i sikte. Branschföreträdare konstaterar att det kan ta flera månader att återställa skadad raffinaderikapacitet i Mellanöstern och normalisera leveranskedjorna . Bästa tänkbara scenario är en gradvis normalisering under flera månader om Hormuzsundet öppnas igen, men det värsta scenariot är en sommar präglad av en kaskad av inställda flyg och lokal bränsleransonering runtom i Europa.

För resenärerna är budskapet från datan tydligt: färre flygalternativ, högre biljettpriser och en högst påtaglig risk för sena inställelser när sommartoppen kolliderar med krympande bränslelager.