Rysslands krigsekonomi blir allt mer beroende av skulder 2026

Ryssland står inte inför ett omedelbart läge där landet saknar pengar för att föra kriget. Men finansieringen blir successivt sämre och mindre flexibel. Staten försöker hålla uppe mycket höga militära utgifter samtidigt som inkomsterna inte följer med, reserverna minskar och ny upplåning blir viktigare.

Det innebär i praktiken en hårdare prioritering: försvar och militär produktion skyddas, medan civila delar av budgeten riskerar att få bära en större del av anpassningen.

Utgifterna springer ifrån intäkterna

Rysslands militära utgifter nådde 10,7 biljoner rubel under första halvåret 2026 – en ökning med 30 procent jämfört med ett år tidigare. Summan motsvarar 4,7 procent av den beräknade BNP:n för hela året. Om samma takt fortsätter kan de krigsrelaterade utgifterna överstiga 9 procent av BNP under 2026. 48

Samtidigt hade det federala budgetunderskottet i juli vuxit till 6,45 biljoner rubel, motsvarande 2,8 procent av BNP. Statliga kontrakt, där försvarsbeställningar ingår, ökade med nästan 40 procent på årsbasis under årets första sju månader och uppgick till 8,44 biljoner rubel. 14

Det är den centrala ekonomiska pressen. Försvarsorder håller visserligen igång vapentillverkning och närliggande branscher, men de låser också upp budgetmedel snabbare än staten får in nya intäkter. Frågan är därför inte bara hur mycket Moskva kan lägga på kriget, utan vilka andra offentliga utgifter som får ge vika.

Mindre reserver att falla tillbaka på

Ryssland har tidigare använt Nationella välståndsfonden för att täcka budgethål. Den möjligheten är nu mer begränsad. Enligt analyser som återges i rapporteringen motsvarar fondens likvida tillgångar omkring 1,6 procent av BNP. 4

När den lättillgängliga reservkassan krymper behöver staten i stället förlita sig mer på inhemska lån, statskassans likvida medel och finansinstitut som står under statligt inflytande. Under årets första sju månader tog Ryssland in 2,3 biljoner rubel på den inhemska marknaden för OFZ-obligationer – ryska statsobligationer. 14

Det går fortfarande att låna, men det är inte gratis. The Moscow Times rapporterade att högre lånekostnader har gjort vanliga obligationsauktioner svårare och att regeringen därför vänt sig till statsbanker för att hjälpa till att finansiera det växande krigsunderskottet. 11

Svagare energiintäkter och problem i raffinaderierna

Olja och gas är fortsatt avgörande för Rysslands statsbudget. Därför förvärrar svagare energiinkomster utgiftsproblemet. Under årets första sju månader föll olje- och gasintäkterna med 17 procent, samtidigt som utgifterna ökade snabbare än intäkterna. 2

Ukrainska angrepp mot oljeinfrastruktur har dessutom skapat praktiska problem för bränsleförsörjningen. Den 28 juni medgav Vladimir Putin att problem med bränsleleveranser hade lett till brist i ryska regioner. Han sade att en arbetsgrupp arbetade för att säkra tillgången och att Ryssland måste begränsa följderna av drönarangrepp mot oljeanläggningar. 18

Sådana störningar avgör inte ensamma Rysslands förmåga att finansiera kriget. Men de förstärker ett redan ansträngt läge: skadad energiinfrastruktur kan kräva reparationer och akuta försörjningsåtgärder just när statsintäkterna är under press.

Troligare med civila nedskärningar än mindre krigsutgifter

Tillgängliga uppgifter pekar på prioritering snarare än en snabb reträtt från krigsutgifterna. Försvarsupphandling och militär produktion är strategiskt skyddade. Pressen lär därför i högre grad hamna på mindre skyddade budgetposter, ökad inhemsk upplåning och andra sätt att få fram intäkter.

Det finns redan tecken på denna rangordning. Critical Threats Project, med hänvisning till Bloomberg, uppgav att myndigheterna i april 2026 införde åtstramningar för utgifter utanför krigsinsatsen och instruerade federala myndigheter att förbereda personalminskningar. 31

Därför kan en motståndskraftig rubriksiffra för ekonomin ge en missvisande bild. En krigsekonomi kan hålla fabriker sysselsatta och bevara utvald sysselsättning, samtidigt som statens underliggande handlingsutrymme försämras. Det avgörande är inte bara om resurser kan styras till militären i dag, utan vad det kostar resten av ekonomin och statsbudgeten.

Kreml betonar kontroll

Kreml har offentligt försökt beskriva de ekonomiska effekterna som hanterbara. Putin har sagt att ukrainska angrepp mot infrastruktur syftar till att destabilisera det ryska samhället, men han har också medgett att de ömsesidiga angreppen har orsakat ekonomisk skada. 1920

Avsättningen av Andrej Klepatj, chefsekonom vid den statliga utvecklingsbanken VEB, illustrerar samtidigt det begränsade utrymmet för framträdande offentlig kritik. Klepatj avlägsnades efter att rapporter lyft hans varningar om de ekonomiska konsekvenserna av ett utdraget krig. VEB bekräftade att han inte längre hade posten, utan att offentligt ange något skäl. 1725

Det här är värt att följa

Begränsningen för Ryssland handlar främst om försämrad kvalitet på finansieringen, snarare än en omedelbar oförmåga att betala för kriget. Viktiga signaler framöver är:

• om budgetunderskottet fortsätter att öka snabbare än planerat,
• takten i den inhemska skuldsättningen och hur mycket statsbankerna involveras,
• ytterligare minskningar av Nationella välståndsfondens likvida tillgångar,
• utvecklingen för olje- och gasintäkterna, samt
• om civila nedskärningar och bränslestörningar blir mer påtagliga.

Rysslands centraliserade finansiella system ger landet möjlighet att bära stora underskott längre än många vanliga marknadsfinansierade låntagare. Men riktningen är tydlig: kriget finansieras med mindre reserver, mer skulder och ett hårdare tryck på den icke-militära delen av ekonomin. 41114