Rysslands finansplan för 2026 skrivs om under trycket från kraftigt högre krigsrelaterade utgifter. Finansminister Anton Siluanov säger att det federala budgetunderskottet ska hållas inom 3 procent av BNP – nästan dubbelt så mycket som budgetlagens mål på 1,6 procent. Siffrorna för årets första åtta månader visar samtidigt hur snabbt den ursprungliga planen har blivit överspelad.
2
5
Underskottet har redan passerat helårsmålet
Mellan januari och augusti 2026 uppgick Rysslands federala budgetunderskott till 5,8 biljoner rubel, eller 2,5 procent av BNP. Det är mer än det ursprungliga helårsmålet på 3,8 biljoner rubel, motsvarande 1,6 procent av BNP. De federala utgifterna ökade med 14,7 procent jämfört med samma period året före, medan intäkterna steg med 9,2 procent. Utgifterna växte alltså snabbare än inkomsterna.
11
34
Augusti gav visserligen ett överskott på 660 miljarder rubel, det största månadsöverskottet på ett år. Det drevs främst av utdelningar från stora statliga banker och bolag på föregående års vinster; enligt Bloomberg gav utdelningarna 691 miljarder rubel till budgeten. Det förbättrade kassaflödet för månaden, men är en engångseffekt och innebär inte att det samlade underskottet har försvunnit.
29
Redan tidigare pekade uppgifter från regeringens budgetportal på att 2026 års utgifter kunde bli mer än 1 biljon rubel högre än planerat, medan intäktsprognosen låg fast. Därmed skulle även det planerade underskottet vidgas.
3
Försvaret tar allt större del av utrymmet
En genomgång av finansministeriets data från tyska Stiftung Wissenschaft und Politik (SWP) visar att Rysslands militärutgifter uppgick till 10,7 biljoner rubel under första halvåret 2026. Det var 30 procent mer än under motsvarande period 2025. Summan motsvarade 4,7 procent av den beräknade BNP:n för hela 2026 och 10,5 procent av BNP under årets första sex månader.
33
Som jämförelse hade 2026 års budget planerat 14,9 biljoner rubel i militärutgifter, eller 6,3 procent av BNP. Första halvårets utgifter motsvarade därmed redan omkring 72 procent av helårsplanen.
40
33
Nivån ligger dessutom långt över läget före storskaliga kriget: uppgifter baserade på samma budgetdata visar att militärutgifterna under första halvåret var mer än fem gånger högre än 2021.
51
Det bevisar inte i sig vad årets slutliga militärnota blir. Men det förklarar varför staten begränsar civila utgifter. När försvars- och säkerhetsbehoven växer snabbare än väntat blir uppskjutna, icke nödvändiga civila utbetalningar ett snabbt sätt att frigöra pengar. I augusti rapporterades att myndigheter uppmanats att senarelägga sådana utgifter på grund av finansieringsbrist och ett växande underskott.
32
Så vill Moskva täcka budgetgapet
Siluanov har sagt att ytterligare finansieringsbehov har uppstått under budgetåret och att nya finansieringskällor ska tillföras. Bland åtgärderna finns att använda upparbetade saldon på konton och att låna på den inhemska skuldmarknaden.
19
Även skattepolitiken är en del av svaret. Ryssland höjde skatter under 2026 för att begränsa underskottet samtidigt som landet finansierar kriget i Ukraina. Momsen höjdes bland annat till 22 procent vid årsskiftet.
2
14
Finansministeriet förbereder också ändringar i skattelagstiftningen för att hantera företags kostnader för att skydda anläggningar och reparera skador efter drönarattacker. Förslaget visar att krigets statsfinansiella följder inte begränsas till direkta militära anslag: skydd och återställning av tillgångar inne i Ryssland blir också en fråga för budget och skatter.
31
Civila program blir budgetens reglerbara post
Pressen syns i ordningen som utbetalningar görs. Att skjuta upp civila program tar inte bort statens åtaganden, men förändrar tidpunkten för när pengarna betalas ut. Det ger Kreml möjlighet att styra mer resurser på kort sikt till försvar, säkerhet och andra krigsrelaterade behov, medan staten höjer intäkter och lånar.
Den bredare belastningen går också utanför den vanliga budgetprocessen. I slutet av augusti utfärdade Vladimir Putin ett dekret som gör det möjligt att lägga samhällskritisk infrastruktur under extern förvaltning om ägarna inte anses skydda den tillräckligt, bland annat mot drönarattacker. Carnegies analys bedömer att mekanismen också kan skapa en väg för omfördelning av tillgångar.
36
Uppskjutna civila utgifter, högre skatter, upplåning, kostnader för infrastrukturskydd och föreslagna skatteändringar för reparationer pekar sammantaget på en budget som måste hantera flera påfrestningar samtidigt. Det handlar inte bara om utgifter på slagfältet, utan också om kostnaderna för att skydda och återställa tillgångar i Ryssland.
Målet för 2027 är lägre – men bygger på antaganden
Putin har sagt att det preliminära budgetunderskottet för 2027 väntas bli omkring 2 procent av BNP. Bedömningen bygger på vad han beskrev som ett mycket försiktigt antagande om ett oljepris på omkring 50 dollar per fat.
17
Det vore ett mindre underskott än den gräns på 3 procent som finansministeriet nu talar om för 2026, men det är en prognos och ingen garanti. Utfallet beror på statens inkomster, oljepriser, villkoren för upplåning och framför allt utvecklingen för militär- och säkerhetsutgifterna.
Putin har offentligt sagt att det växande underskottet inte innebär någon ”kritisk” risk och att det går att hantera. Han gjorde den bedömningen när underskottet för januari–juli hade nått 2,8 procent av BNP, alltså redan över det ursprungliga målet för hela året.
1
Huvudbilden är tydlig: överskottet i augusti gav en tillfällig lättnad, men underskottet för januari–augusti och takten i försvarsutgifterna förklarar varför Ryssland har gått från en plan på 1,6 procent till ett tak på 3 procent av BNP – och varför civila utgifter i allt högre grad behandlas som den justerbara delen av budgeten.
2
29
33