Den tydligaste varningssignalen gäller majs. Frankrikes majsskörd kan minska med omkring hälften och bli landets minsta sedan 1976. EU-kommissionens prognos för EU:s majsskörd 2026/27 sänktes till 51,9 miljoner ton – enligt Reuters den lägsta nivån sedan 2007. Även Tyskland väntas få en torkrelaterad nedgång.

I sydöstra Europa rapporteras majsskördar och solrosskördar som betydligt mindre än normalt. Det tillgängliga underlaget ger däremot ingen tillförlitlig, aktuell procentsiffra för en samlad europeisk nedgång för solrosor eller för EU:s totala majsskörd. Inte heller finns det stöd för en enda, säker siffra för Europas totala spannmålsförlust. Det är viktigt att komma ihåg: tidiga prognoser kan ändras när skördedata kommer in och regionala skillnader blir tydligare.

Floderna blir en flaskhals för livsmedelstransporter

Produktionsproblemen förstärks av transportproblemen. Långvarig nederbördsbrist i kombination med återkommande hetta pressade Po, Rhen och Donau till rekordlåga nivåer i augusti, enligt JRC och Copernicus, EU:s jordobservationsprogram. Rhen nådde dessutom rekordlåga nivåer på flera platser i Tyskland och Nederländerna.

Lågt vatten stoppar inte sjöfarten helt, men fartygen kan inte lasta lika mycket. Rederierna kan behöva använda fler fartyg, köra långsammare eller flytta godset till järnväg och väg – alternativ som ofta är dyrare och mindre förutsägbara.

Rhen, Donau och Po förbinder viktiga industri- och jordbruksregioner. När vattennivåerna sjunker påverkas därför transporterna av spannmål, djurfoder, gödsel och andra råvaror samtidigt som skördeutsikterna försämras.

Effekten blir förstärkande: en mindre skörd kan öka Europas importbehov, medan grunda floder gör importen dyrare att leverera. Europa kan också få mindre möjlighet att bidra till att dämpa brist i andra delar av världen.

Handel och gödselkostnader lägger till ytterligare press

Svarta havet är ännu en möjlig riskpunkt. Enligt Reuters har nya attacker mot jordbruksanläggningar och handelsfartyg stört ryska och ukrainska flöden av olja och spannmål. Det tillgängliga underlaget visar inte hur stor del av en eventuell aktuell minskning av Ukrainas export som direkt kan kopplas till Europas torka. Ytterligare störningar skulle däremot minska flexibiliteten i ett redan pressat handelssystem.

Störningarna i Hormuzsundet påverkar livsmedelssystemet främst genom energi och gödsel. FAO uppger att omkring 1,3 miljoner ton gödsel per månad inte längre kan passera sundet. Världsbanken rapporterade samtidigt en ökning på 46 procent från månad till månad för urea och en uppgång på 8 procent i jordbruksprisindex kopplad till störningar i flödena av olja, gas och gödsel.

Dyrare energi ökar kostnaderna för bevattning, torkning, lagring och transporter. Högre gödselpriser kan få lantbrukare att använda mindre gödsel eller skjuta upp inköp, vilket i sin tur kan minska skördarna under en senare odlingssäsong. Länder som är starkt beroende av importerad energi, gödsel eller mat är särskilt utsatta.

El Niño kan bredda risken – men förklarar inte Europas torka

Världsbanken bedömer sannolikheten för att El Niño ska uppstå senast mitten av 2026 och fortsätta in i 2027 till 61–87 procent. Fenomenet kan hota produktionen i Sydasien, södra Afrika och delar av Östasien.

Om prognosen slår in kan fler stora producentregioner drabbas av väderrelaterad stress samtidigt som Europa redan hanterar skörde- och transportförluster. Det är en risk för sammanfallande störningar – inte ett bevis för att El Niño har orsakat den nuvarande europeiska torkan.

Det finns inte heller något precist statistiskt mått i de tillgängliga källorna på hur mycket klimatförändringen har ökat sannolikheten för dagens extrema markfuktighetsunderskott. Den säkraste slutsatsen är mer avgränsad: Europas torka förvärras, och samtidiga störningar i andra producentregioner skulle göra de globala marknaderna svårare att stabilisera.

Vad SOFI 2026 säger om den globala hungern

FN-organens rapport The State of Food Security and Nutrition in the World 2026 visar att den globala hungern minskade för tredje året i rad, men att förbättringen fortfarande är skör. Uppskattningsvis 645 miljoner människor – 7,8 procent av världens befolkning – upplevde hunger 2025.

Afrika stod för 309 miljoner av dessa människor. Där var hungerprevalensen 20,0 procent, jämfört med 6,0 procent i Asien och 4,8 procent i Latinamerika och Karibien.

Rapporten uppskattar också att omkring 2,1 miljarder människor upplevde måttlig eller allvarlig otrygg livsmedelsförsörjning under 2025. Siffrorna bevisar inte att Afrika kommer att stå för mer än hälften av världens otrygga livsmedelsförsörjning 2030 – den specifika prognosen stöds inte av det tillgängliga underlaget.

De visar däremot varför nya pris-, insatsvaru- och handelsstörningar skulle slå ojämnt. Hushåll i importberoende och redan sårbara länder har minst utrymme att absorbera högre priser.

Vad beslutsfattare kan göra nu

Det akuta målet är att hindra en regional torkkatastrof från att utvecklas till en bredare kris för matpriser och tillgång:

1. Håll spannmålshandeln öppen. Undvik exportrestriktioner som flyttar brist och prispress till importberoende länder.
2. Upprätthåll alternativa transportkorridorer. Använd järnväg, väg, hamnar och sjöfart för att hålla Ukrainas och andra länders spannmålsexport igång när floder eller konfliktdrabbade rutter fallerar.
3. Rikta stödet rätt. Prioritera akuta kontantstöd, livsmedelshjälp, tillgång till gödsel och krediter för utsatta importländer i stället för att enbart förlita sig på breda konsumtionssubventioner.
4. Bygg redundans. Investera i vatteneffektivt jordbruk, torktåliga fröer, lager, diversifierade transportvägar samt öppna och tillförlitliga data om skördar och lager.

Europas värmebölja bör därför ses som ett stresstest av det globala livsmedelssystemet. Den direkta skadan är regional, men följderna kan spridas genom spannmålsmarknader, vattenvägar, gödselpriser och handelsrutter.

Underlaget pekar på en växande sårbarhet – inte ännu på en enda, fullt kvantifierad global livsmedelskris.

Den tydligaste varningssignalen gäller majs. Frankrikes majsskörd kan minska med omkring hälften och bli landets minsta sedan 1976. EU-kommissionens prognos för EU:s majsskörd 2026/27 sänktes till 51,9 miljoner ton – enligt Reuters den lägsta nivån sedan 2007. Även Tyskland väntas få en torkrelaterad nedgång.

I sydöstra Europa rapporteras majsskördar och solrosskördar som betydligt mindre än normalt. Det tillgängliga underlaget ger däremot ingen tillförlitlig, aktuell procentsiffra för en samlad europeisk nedgång för solrosor eller för EU:s totala majsskörd. Inte heller finns det stöd för en enda, säker siffra för Europas totala spannmålsförlust. Det är viktigt att komma ihåg: tidiga prognoser kan ändras när skördedata kommer in och regionala skillnader blir tydligare.

Floderna blir en flaskhals för livsmedelstransporter

Produktionsproblemen förstärks av transportproblemen. Långvarig nederbördsbrist i kombination med återkommande hetta pressade Po, Rhen och Donau till rekordlåga nivåer i augusti, enligt JRC och Copernicus, EU:s jordobservationsprogram. Rhen nådde dessutom rekordlåga nivåer på flera platser i Tyskland och Nederländerna.

Lågt vatten stoppar inte sjöfarten helt, men fartygen kan inte lasta lika mycket. Rederierna kan behöva använda fler fartyg, köra långsammare eller flytta godset till järnväg och väg – alternativ som ofta är dyrare och mindre förutsägbara.

Rhen, Donau och Po förbinder viktiga industri- och jordbruksregioner. När vattennivåerna sjunker påverkas därför transporterna av spannmål, djurfoder, gödsel och andra råvaror samtidigt som skördeutsikterna försämras.

Effekten blir förstärkande: en mindre skörd kan öka Europas importbehov, medan grunda floder gör importen dyrare att leverera. Europa kan också få mindre möjlighet att bidra till att dämpa brist i andra delar av världen.

Handel och gödselkostnader lägger till ytterligare press

Svarta havet är ännu en möjlig riskpunkt. Enligt Reuters har nya attacker mot jordbruksanläggningar och handelsfartyg stört ryska och ukrainska flöden av olja och spannmål. Det tillgängliga underlaget visar inte hur stor del av en eventuell aktuell minskning av Ukrainas export som direkt kan kopplas till Europas torka. Ytterligare störningar skulle däremot minska flexibiliteten i ett redan pressat handelssystem.

Störningarna i Hormuzsundet påverkar livsmedelssystemet främst genom energi och gödsel. FAO uppger att omkring 1,3 miljoner ton gödsel per månad inte längre kan passera sundet. Världsbanken rapporterade samtidigt en ökning på 46 procent från månad till månad för urea och en uppgång på 8 procent i jordbruksprisindex kopplad till störningar i flödena av olja, gas och gödsel.

Dyrare energi ökar kostnaderna för bevattning, torkning, lagring och transporter. Högre gödselpriser kan få lantbrukare att använda mindre gödsel eller skjuta upp inköp, vilket i sin tur kan minska skördarna under en senare odlingssäsong. Länder som är starkt beroende av importerad energi, gödsel eller mat är särskilt utsatta.

El Niño kan bredda risken – men förklarar inte Europas torka

Världsbanken bedömer sannolikheten för att El Niño ska uppstå senast mitten av 2026 och fortsätta in i 2027 till 61–87 procent. Fenomenet kan hota produktionen i Sydasien, södra Afrika och delar av Östasien.

Om prognosen slår in kan fler stora producentregioner drabbas av väderrelaterad stress samtidigt som Europa redan hanterar skörde- och transportförluster. Det är en risk för sammanfallande störningar – inte ett bevis för att El Niño har orsakat den nuvarande europeiska torkan.

Det finns inte heller något precist statistiskt mått i de tillgängliga källorna på hur mycket klimatförändringen har ökat sannolikheten för dagens extrema markfuktighetsunderskott. Den säkraste slutsatsen är mer avgränsad: Europas torka förvärras, och samtidiga störningar i andra producentregioner skulle göra de globala marknaderna svårare att stabilisera.

Vad SOFI 2026 säger om den globala hungern

FN-organens rapport The State of Food Security and Nutrition in the World 2026 visar att den globala hungern minskade för tredje året i rad, men att förbättringen fortfarande är skör. Uppskattningsvis 645 miljoner människor – 7,8 procent av världens befolkning – upplevde hunger 2025.

Afrika stod för 309 miljoner av dessa människor. Där var hungerprevalensen 20,0 procent, jämfört med 6,0 procent i Asien och 4,8 procent i Latinamerika och Karibien.

Rapporten uppskattar också att omkring 2,1 miljarder människor upplevde måttlig eller allvarlig otrygg livsmedelsförsörjning under 2025. Siffrorna bevisar inte att Afrika kommer att stå för mer än hälften av världens otrygga livsmedelsförsörjning 2030 – den specifika prognosen stöds inte av det tillgängliga underlaget.

De visar däremot varför nya pris-, insatsvaru- och handelsstörningar skulle slå ojämnt. Hushåll i importberoende och redan sårbara länder har minst utrymme att absorbera högre priser.

Vad beslutsfattare kan göra nu

Det akuta målet är att hindra en regional torkkatastrof från att utvecklas till en bredare kris för matpriser och tillgång:

1. Håll spannmålshandeln öppen. Undvik exportrestriktioner som flyttar brist och prispress till importberoende länder.
2. Upprätthåll alternativa transportkorridorer. Använd järnväg, väg, hamnar och sjöfart för att hålla Ukrainas och andra länders spannmålsexport igång när floder eller konfliktdrabbade rutter fallerar.
3. Rikta stödet rätt. Prioritera akuta kontantstöd, livsmedelshjälp, tillgång till gödsel och krediter för utsatta importländer i stället för att enbart förlita sig på breda konsumtionssubventioner.
4. Bygg redundans. Investera i vatteneffektivt jordbruk, torktåliga fröer, lager, diversifierade transportvägar samt öppna och tillförlitliga data om skördar och lager.

Europas värmebölja bör därför ses som ett stresstest av det globala livsmedelssystemet. Den direkta skadan är regional, men följderna kan spridas genom spannmålsmarknader, vattenvägar, gödselpriser och handelsrutter.

Underlaget pekar på en växande sårbarhet – inte ännu på en enda, fullt kvantifierad global livsmedelskris.