DIGITALEUROPE:s plan för Europas energi- och teknikkonkurrenskraft

DIGITALEUROPE vill att EU behandlar energifrågan och den tekniska konkurrenskraften som en och samma utmaning. Organisationens förslag binder samman snabbare elektrifiering och utbyggda elnät med digital infrastruktur, AI och bättre finansiering för europeiska teknikbolag.

Gör elektrifiering till ett bindande konkurrenskraftsmål

DIGITALEUROPE föreslår att EU inför ett obligatoriskt mål: minst 32 procent av den slutliga energianvändningen ska vara elektrifierad år 2030. Målet bör enligt organisationen översättas till nationella och bindande sektorsmål. Den vill också att EU-stöd och Industrial Decarbonisation Bank prioriterar kostnadseffektiva tekniker för elektrifiering. 3

Tanken är att en större andel ren el ska minska beroendet av fossila bränslen och samtidigt stärka industrins konkurrenskraft. I organisationens prioriteringsunderlag beskrivs riktningen som ett energisystem byggt på inhemskt producerad ren el, med en ekonomiomfattande elektrifieringsgrad på 32 procent som mål. 2

Kortare tillståndstider ska lösa nätets flaskhalsar

Elektrifieringen kräver elnät som kan ansluta ny produktion, nya förbrukare, energilager och digitala styrsystem. DIGITALEUROPE vill därför att de åtgärder för snabbare tillståndsgivning, med en tidsram på ett år, som infördes i det reviderade förnybartdirektivet också ska omfatta elnätsinfrastruktur. Det gäller även nätförstärkande teknik och innovativa nätlösningar. 4

I praktiken efterfrågar organisationen en tillståndsprocess på högst tolv månader för elnätet och den tillhörande digitala infrastruktur som behövs för en snabb elektrifiering. Snabbare handläggning bygger inte nät i sig, men DIGITALEUROPE pekar ut långa tillståndsprocesser som ett hinder för utbyggnad och anslutningar. 4

Se elnäten som digitala och flexibla system

Organisationen vill att EU:s kommande paket om elnät och färdplanen för digitalisering och AI inom energi gör digital infrastruktur till en central del av energipolitiken. I dess positionspapper lyfts digitalisering och AI fram som verktyg för konkurrenskraft, klimatledarskap och industriell motståndskraft. 4

Det omfattar digitaliserade tillståndsprocesser och stöd till teknik som ökar elnätens kapacitet. Den bredare ambitionen är att rusta elsystemen för en mer komplex kombination av elproduktion, efterfrågan, nätresurser och lagring – i stället för att se nätinvesteringar enbart som ett fysiskt byggprojekt. 4

Mer av EU-budgeten till digital förmåga

DIGITALEUROPE anser att nästa fleråriga EU-budget bör avsätta 25 procent till digitala investeringar. I sitt budgetunderlag uppger organisationen att den nuvarande andelen är 7 procent och bedömer att Europa i genomsnitt behöver ytterligare 157–227 miljarder euro i digitala investeringar per år för att täppa till investeringsgapet. 6

Organisationen stödjer också en anslagspost på 51,5 miljarder euro för digitalt ledarskap, men anser att även den nivån är otillräcklig för att göra forskning i världsklass till konkurrenskraftiga kommersiella produkter och digital kapacitet i stor skala. Förslaget omfattar bland annat AI, högpresterande datorsystem, kvantteknik, halvledare, fotonik och robotik. 7

Från forskning till marknad

DIGITALEUROPE:s principer för finansiering betonar snabbare beslut, löpande ansökningsomgångar, enklare tillgång till stöd och ett tydligare fokus på kommersialisering. 6 Målet är att förbättra vägen från forskning och pilotprojekt till produkter som kan användas i praktiken och företag som kan växa.

För energi- och industriteknik innebär det att infrastrukturinvesteringar och offentlig efterfrågan ska samspela med de bolag som levererar lösningarna – från AI och digitala verktyg för elnät till lagring, halvledare, robotik och annan strategisk teknik. Organisationens poäng är inte att en enskild åtgärd löser Europas konkurrenskraftsproblem, utan att finansiering, marknadstillträde, digital kapacitet och energiinfrastruktur måste förstärka varandra. 47

Slutsats

DIGITALEUROPE förespråkar en samlad strategi för energi och teknik: bindande mål för elektrifiering, snabbare tillstånd för elnät, digitala och AI-stödda energisystem samt EU-finansiering som hjälper teknik att nå kommersiell skala. Förslagen är påverkansarbete, inte redan beslutade EU-regler. Effekten beror därför på om EU:s institutioner och medlemsstater väljer att genomföra dem. 3467