Rysslands budgetkris: krigsutgifterna pressar fram stora civila nedskärningar

Rysslands statsfinanser visar två problem samtidigt: ett budgetunderskott som växer snabbt och en brist på omedelbart tillgängliga pengar. Finansdepartementet redovisade ett preliminärt federalt underskott på 6,455 biljoner rubel under januari–juli, motsvarande 2,8 procent av BNP. Det ursprungliga helårsmålet var 3,786 biljoner rubel, eller 1,6 procent av BNP. 8

Rapporter om kraftiga begränsningar av civila utgifter tyder på att Kreml försöker skydda krigsrelaterade och politiskt känsliga åtaganden, medan en stor del av anpassningen läggs på program som bedöms vara mindre prioriterade.

Underskottet har sprungit långt förbi budgetplanen

Rysslands budgetlag för 2026 räknade med inkomster på 40,283 biljoner rubel, utgifter på 44,070 biljoner och ett underskott på 3,786 biljoner rubel. 56 Redan i slutet av juli hade det preliminära underskottet alltså överstigit helårsmålet med omkring 70 procent.

Försämringen kom inte under en enda månad. Underskottet uppgick till 4,576 biljoner rubel under årets första kvartal och till 5,877 biljoner rubel under januari–april. 5255 Finansdepartementets preliminära siffra för januari–juli steg därefter till 6,455 biljoner rubel. 8

Bara juli slutade med ett underskott på omkring 724 miljarder rubel, efter ett överskott i juni. Enligt Bloombergs beräkningar, baserade på uppgifter från Finansdepartementet, uppgick de totala utgifterna under årets första sju månader till 28,6 biljoner rubel. Samtidigt ökade upphandlingsutgifterna kraftigt. 112

En separat Reuters-rapport, som hänvisade till den ryska budgetportalen, räknade med att 2026 års utgifter skulle nå 45,11 biljoner rubel och underskottet 4,83 biljoner rubel. Det skulle redan ligga över budgetlagens mål, även om siffran är lägre än de senare uppgifter som publicerats i samband med åtstramningarna. 46

Ett underskott är inte samma sak som ett negativt kassasaldo

Uppgiften om minus 5,5 biljoner rubel gäller saldot på statskassans samlade konto. Där samlas federala inkomster och därifrån görs statens betalningar. Bloomberg rapporterade att saldot föll till den nivån i april, då finansminister Anton Siluanov varnade premiärminister Michail Misjustin för att staten kanske inte skulle ha tillräckligt med kontanta medel för att genomföra alla nödvändiga betalningar i tid. 17

Siffran ska inte läggas ihop med budgetunderskottet på 5,877 biljoner rubel i april eller 6,455 biljoner rubel under januari–juli. Det handlar om två olika mått:

• Budgetunderskottet är det ackumulerade gapet mellan statens utgifter och inkomster under en viss period.
• Kassasaldot visar statens likviditet vid en viss tidpunkt – alltså hur mycket pengar som finns tillgängliga för att betala räkningar.

Ett negativt kassasaldo betyder inte automatiskt att Ryssland har förlorat förmågan att betala alla sina åtaganden. Det visar däremot att tidpunkten för inkomster, upplåning och utbetalningar har blivit mycket ansträngd. I detta fall sammanföll likviditetsvarningen med ett underskott som redan hade passerat hela årets budgetmål.

Civila utgifter får bära åtstramningen

Enligt rapporter baserade på personer med insyn i situationen började Ryssland begränsa utgifterna efter likviditetskrisen i april. De flesta icke-prioriterade budgetposter ska sedan dess ha fått omkring 35 procent mindre finansiering. Försvar, sociala utbetalningar, löner till offentliganställda, regionala subventioner och statens skuldtjänst ska ha undantagits. 217

Myndigheter ska också ha fått order att skjuta upp icke-nödvändiga utgifter och förbereda möjliga personalneddragningar på 15 procent. 20

Det handlar därmed inte om en generell nedskärning över hela statsapparaten. Strategin är selektiv: militära utgifter och åtaganden med omedelbara politiska konsekvenser skyddas, medan civila program som är lättare att fördröja eller krympa får ta en större del av smällen.

Varför går det inte ihop med finansministerns lugnande besked?

Siluanov har offentligt sagt att alla planerade utgifter täcks av tillgängliga resurser och att det inte finns några problem med att finansiera budgeten. 9 Ett sådant uttalande kan tekniskt sett samexistera med akuta utgiftskontroller: en regering kan hävda att lagstadgade åtaganden ska infrias samtidigt som den minskar, skjuter upp eller omprioriterar mer flexibla utgifter.

Skillnaden mellan budskapet och de rapporterade åtgärderna är ändå politiskt betydelsefull. En varning om att statskassan kunde få svårt att göra betalningar i tid, följd av 35-procentiga begränsningar för de flesta icke-prioriterade utgifter, pekar på ett betydligt stramare läge än finansministerns offentliga formuleringar antyder. De officiella siffrorna visar dessutom att underskottet redan i juli var 1,7 gånger högre än helårsmålet. 8

Kriget driver utgiftstrycket

Den tillgängliga rapporteringen pekar främst på kraftigt ökade offentliga utgifter kopplade till kriget och nationell säkerhet, samtidigt som de offentliga finanserna utvecklats svagare än planerat. Bloomberg-relaterad rapportering pekade ut den snabba utgiftsökningen – särskilt krigsutgifter kopplade till Ukraina – som den främsta orsaken till att underskottet växte. 712

Tidigare analyser har också visat att försvars- och säkerhetsutgifter stod för nästan 40 procent av de totala utgifterna. Skattehöjningar och högre oljeintäkter har inte fullt ut kompenserat för trycket. 26

Det innebär inte att varje rubel av underskottet kan tillskrivas militären. Intäkter, råvarupriser, skattepolitik, upphandling och när utgifterna bokförs påverkar alla månadsresultatet. Finansdepartementet har dessutom beskrivit en del av avvikelsen som ”förskottsfinansiering av kostnader”, vilket innebär att vissa utgifter kan ha tidigarelagts. 11

Uppgiften om 8,654 biljoner rubel bör behandlas försiktigt

Sekundär rapportering uppgav att underskottet hade nått 8,654 biljoner rubel den 24 augusti. 2 Om uppgiften stämmer skulle det motsvara omkring 2,3 gånger det ursprungliga helårsmålet på 3,786 biljoner rubel, med flera månader kvar av budgetåret.

Det tillgängliga underlaget identifierar dock inte siffran som en regelbunden månadsrapport från Finansdepartementet. Den bör därför ses som en rapporterad uppgift, inte som en fullt verifierad officiell uppdatering. Den bäst belagda siffran är fortfarande Finansdepartementets preliminära uppgift om 6,455 biljoner rubel för januari–juli. 8

Vem betalar för att försvarsutgifterna skyddas?

Undantagen från nedskärningarna visar regeringens prioriteringar. Försvar, sociala ersättningar, löner till offentliganställda, regionala bidrag och skuldtjänst skyddas, medan andra utgifter fördröjs eller minskas. 220

På kort sikt kan det begränsa störningar i krigsapparaten och minska den politiska risken med att skära i bidrag eller löner. Priset är att civila investeringar, offentlig förvaltning och mindre skyddade samhällstjänster får bära mer av det ekonomiska trycket. Om myndigheter dessutom tvingas förbereda personalminskningar försämras deras möjligheter att leverera dessa tjänster.

Detta behöver inte innebära en omedelbar statsfinansiell betalningskris. Snarare krymper regeringens handlingsutrymme: den måste hitta mer intäkter eller upplåning, skjuta upp mer civila utgifter eller acceptera nya ändringar i budgeten.

Valet närmar sig

Den ekonomiska pressen kommer inför Rysslands parlamentsval i september. Rysslands högsta domstol har stoppat partiet Jabloko från att delta. Reuters beskrev Jabloko som det enda officiellt registrerade partiet som motsätter sig Moskvas krig i Ukraina. 31

Beslutet tar bort det tydligaste antikrigspartiet från valsedlarna och begränsar därmed den formella kanal där väljare kunde uttrycka motstånd mot krigets kostnader. Det bevisar inte att budgetpressen har lett till en viss folklig reaktion, men det påverkar det politiska sammanhang där nedskärningarna och krigets prioriteringar hanteras.

Slutsats

Rysslands budgetproblem 2026 bör förstås som en kombination av ett underskott som skenat iväg och en akut likviditetspress. Det officiella underskottet på 6,455 biljoner rubel under januari–juli hade redan passerat helårsmålet, samtidigt som rapporteringen om statskassans saldo i april beskrev ett mer omedelbart problem med tillgängliga kontanta medel. 817

Moskvas svar har varit att skydda försvar och andra prioriterade åtaganden, samtidigt som de flesta icke-prioriterade civila utgifter uppges ha fått 35 procent mindre finansiering och myndigheter förbereder möjliga personalneddragningar på 15 procent. 220 Oavsett om den senare uppgiften om 8,654 biljoner rubel bekräftas är riktningen tydlig: krigsekonomin tar allt större plats i statsbudgeten, och anpassningen flyttas över på den civila staten.