En rad rapporterade drönarattacker mot handelsfartyg nära Rumänien och Bulgarien har lett till krav på starkare luftförsvar och tätare samordning kring Svarta havet. Bulgarien har bett Nato om flygplan och förmåga att bekämpa drönare. Rumänien uppger att dess F-16-plan sköt ned två drönare nära Sulina den 17 oktober och har föreslagit ett gemensamt regionalt Nato-kommando. Uppgifterna om hur många fartyg som träffats och hur många sjömän som saknas går isär. Flera av de föreslagna åtgärderna är fortfarande just förslag eller förväntningar.
3
5
23
39
Det här har hänt
- 5–6 oktober: En rapport om sjösäkerhet beskrev hur tre handelsfartyg attackerades med luft- och ytfarkoster i Rumäniens och Bulgariens exklusiva ekonomiska zoner. Två fartyg uppgavs ha sjunkit.
34
- 13 oktober: Bulgarien uppgav att lastfartyget HS Dignity sjunkit omkring 17 sjömil öster om Krapets. Chelsea 3 träffades nära Byala. Enligt rapporteringen räddades fartygets 15 besättningsmedlemmar.
14
- 14 oktober: Tankfartyget Yara J började brinna omkring 9–10 sjömil från Sulina, i ett läge där drönaraktivitet misstänktes. Rumänska myndigheter utredde om det rörde sig om en drönarattack.
1
11
- 15 oktober: Kemikalietankern Wine Trader började brinna omkring 13 sjömil sydöst om Sulina efter en rapporterad drönarattack. Fem i besättningen räddades och sju uppgavs saknade.
2
15
- 17 oktober: Rumänien uppgav att landets F-16-plan skjutit ned två drönare över territorialvattnen nära Sulina. En incidentrapport identifierade dem som jetdrivna drönare av Geran-familjen.
53
55
Den samlade skadebilden är inte entydig. En rapport talar om minst sju attackerade fartyg, två dödsfall och minst 25 saknade. En annan anger 28 saknade. Ytterligare en rapport uppger att minst åtta fartyg attackerats under den senaste månaden. Uppgifterna gäller olika tidsperioder och bör därför inte slås ihop till en enda fastställd totalsiffra.
3
5
8
13
Bulgarien begär stöd och satsar på drönarförsvar
Den 16 oktober bad Bulgarien Nato att stärka försvarsförmågan i regionen. Landets begäran omfattade flygplan, luftvärnsrobotar, system mot drönare och maritim övervakningsflygning. När begäran offentliggjordes inväntade Bulgarien besked om vilket stöd allierade kunde bidra med.
39
Två dagar senare sade försvarsminister Dimitar Stoyanov att allierade flygplan väntades anlända till Bulgarien. Det var en förväntan, inte en bekräftelse på att flygplanen redan hade satts in.
40
Bulgarien har också beskrivit två skilda satsningar på drönarförsvar:
- Landet har avsatt 80 miljoner euro genom EU:s SAFE-mekanism för att anskaffa 20 system – 10 mobila och 10 stationära – inom Natos Drone Edge-initiativ.
17
- Bulgarien planerade dessutom att senast den 30 oktober ansluta sig till ett separat Nato-projekt som ska hantera hot från luftfarkoster på låg höjd. Det är inte samma sak som åtagandet inom Drone Edge.
20
Efter att HS Dignity sjönk kallade Bulgarien även upp Rysslands ambassadör. Den diplomatiska åtgärden är i sig inte ett fastställande av vem som låg bakom attackerna.
14
Rumänien: nedskjutna drönare och förslag om regionalt kommando
Den rumänska nedskjutningen den 17 oktober var ett direkt militärt svar på drönare som tog sig in i landets luftrum: F-16-plan sköt ned två över Rumäniens territorialvatten nära Sulina.
23
55 En separat rapport tar upp en tidigare rumänsk nedskjutning nära gasprojektet Neptun Deep i augusti. Det var en annan händelse, inte en del av oktober månads tidslinje för handelsfartygen.
61
Rumänien ville också få till en bredare samordning. På landets initiativ planerades ett möte i Natos nordatlantiska råd om säkerheten i Svarta havet den 20 oktober. Att mötet var planerat innebär inte att rådet redan hade fattat något beslut.
23
Rumänien föreslog dessutom ett gemensamt Nato-kommando för Svarta havet med regionens allierade kuststater. Landet erbjöd sig att stå värd från 2028. I rapporteringen var detta ett förslag, inte en godkänd Nato-struktur.
41
42
Nato, ansvarsfrågan och det som fortfarande är oklart
Bulgarien, Rumänien och Turkiet tog upp attackerna med Nato och efterlyste större uppmärksamhet och gemensamt stöd för säkerheten i Svarta havet. Natos generalsekreterare Mark Rutte sade att alliansen skulle fortsätta samarbeta nära med sina allierade i regionen och vid behov anpassa sin avskräckning och sitt försvar.
33
38
Rapporteringen ger ingen entydig offentlig bild av vem som låg bakom attackerna. En militär Nato-källa sade till MarineLink att drönarna bakom tankfartygsbränderna var av ryskt ursprung. Rumäniens president Nicușor Dan ville då inte säga om Ryssland bar ansvaret. Rumänien uppgavs också utreda den misstänkta attacken mot Yara J. Uppgifterna innebär inte att en slutlig offentlig slutsats har fastställts för samtliga fartygsattacker.
11
12
Det planerade mötet i Natos nordatlantiska råd den 20 oktober är inte i sig ett tecken på att artikel 4 eller artikel 5 har aktiverats. En rapport uppgav att Rumänien inte hade begärt samråd enligt artikel 4 och att artikel 5 då inte diskuterades. Materialet här avgör inte hur reglerna om kollektivt försvar skulle kunna tillämpas på enskilda händelser, däribland attacker i en exklusiv ekonomisk zon.
44
De rapporter som citeras här anger inte hur sjöfartens försäkringskostnader har förändrats eller hur stora eventuella störningar i leveranser till bulgariska hamnar varit. Sådana följder bör inte beskrivas som bekräftade utan bättre belagda uppgifter.