Ukrainska drönarattacker tvingar Ryssland att importera bensin från Indien

Leverantören var Nayara Energy, som driver raffinaderiet i Vadinar i den indiska delstaten Gujarat. Ryska Rosneft äger en andel på 49 procent i bolaget.

Det handlade dock inte om en enkel, direkt försäljning från den indiska staten till Ryssland. Enligt rapporteringen ingick handelsbolag, ryskanknutna tankfartyg och fartyg-till-fartyg-överföringar nära Egypten i transportkedjan. På så sätt hölls den kommersiella rutten åtskild från en formell direktleverans mellan Indien och Ryssland.

Det förklarar hur Indien kunde förneka direktförsäljning, samtidigt som bensin från ett Rosneftanknutet raffinaderi ändå nådde Ryssland. Det visar också hur energihandeln i sanktionsmiljö i allt högre grad bygger på mellanhänder, omlastningar och komplicerad logistik i stället för öppna leveranser från avsändare till mottagare.

Därför får raffinaderiangreppen så stora följder

När ett raffinaderi stängs försvinner inte bara en viss mängd produktion per dag. Specifika processanläggningar kan slås ut, lager- och transportplaner rubbas och andra raffinaderier kan behöva ändra sin drift. När angreppen upprepas minskar dessutom den reservkapacitet som annars skulle kunna kompensera för nästa avbrott. Reuters har rapporterat att ukrainska attacker bidragit till helt eller delvis stängda ryska raffinaderier och minskad produktion av bensin, diesel och flygbränsle.

Raffinaderiet Orsknefteorgsintez visar varför återställningen kan bli långsam. Efter en ukrainsk drönarattack och en brand den 11 augusti stoppade anläggningen all bearbetning. Orenburgs guvernör uppgav att viktig infrastruktur hade skadats och inte kunde repareras omedelbart. Eftersom utrustningen måste importeras och sanktionerna försvårar tillgången på den kan reparationerna ta upp till sex månader.

Det innebär att störningen kan bli betydligt längre än den ursprungliga branden eller den fysiska skadan. Även om attackerna upphör kan återstarten kräva specialkomponenter, tekniskt arbete och en säker igångsättning av komplexa processanläggningar.

Bränslebrist vid ryska bensinstationer

Konsekvenserna har märkts vid bensinstationer och i regionala beslut. Rapporteringen beskriver köer, stigande bensinpriser, tomma pumpar och ransonering eller skärpta försäljningsregler. Den 17 augusti hade myndigheter i minst tio regioner åter skärpt kontrollen över försäljningen av motorbränsle. På vissa stationer i Moskvaregionen uppgavs bensinen vara slut, medan diesel fortfarande fanns på nästan alla stationer.

Moskva har försökt hålla den bensin som finns kvar inom landet. Åtgärderna har bland annat omfattat exportbegränsningar för petroleumprodukter, järnvägsimport från Belarus och Kazakstan samt tillfälligt tillstånd för vissa raffinaderier att producera bränsle som inte uppfyller de vanliga miljöspecifikationerna. Ryssland har också förlängt sitt bensinexportförbud till slutet av 2026, enligt S&P Global.

Import kan lindra brist i enskilda regioner, men kan inte på obestämd tid ersätta förlorad raffinaderikapacitet. Den ovanliga Indienleveransen blir därför en viktig marknadssignal: Ryssland har fortfarande råolja, men det inhemska systemet har svårt att förädla tillräckligt mycket av den till användbart drivmedel.

Från rysk brist till global press på raffinaderier

Det större problemet är inte enbart brist på råolja. Det handlar om brist på förädlade oljeprodukter – bensin, diesel och flygbränsle. Raffinaderierna är länken mellan råoljan och de bränslen som används av bilister, transportföretag och jordbruk.

Skadorna på ryska anläggningar har sammanfallit med störningar kopplade till kriget mellan Iran och andra aktörer i regionen. Begränsad tanktrafik genom Hormuzsundet har försämrat tillgången på råolja från Mellanöstern, samtidigt som angrepp och driftstopp har påverkat raffinaderier i regionen. Reuters rapporterade att raffinaderiangrepp kopplade till krigen i Iran och Ukraina under de senaste månaderna hade slagit ut nästan 9 procent av världens raffinaderikapacitet.

Lagren var redan pressade, och säsongsmässigt hög efterfrågan från jordbruket ökade trycket på dieselmarknaden. Den 17 augusti nådde den amerikanska diesel-cracken rekordnivån 102,20 dollar per fat.

Vad betyder ”diesel-crack”?

Diesel-cracken är skillnaden mellan marknadspriset på diesel och priset på den råolja som används för att framställa den. Måttet används för att bedöma raffinaderiernas ekonomi och bristen på färdiga oljeprodukter. Det betyder inte att priset vid pumpen steg med 102,20 dollar per gallon.

En mycket stor crack innebär att diesel säljs med en ovanligt hög premie jämfört med råolja. I praktiken konkurrerar köpare om begränsade mängder färdig diesel, även när råolja finns tillgänglig. Därför kan marknaden drabbas av en kris för förädlade bränslen utan att råoljepriset utvecklas på exakt samma sätt.

Vad Indienleveransen visar – och inte visar

Lasten stöder en tydlig slutsats: störningarna i den ryska raffineringen har minskat tillgången på färdiga oljeprodukter så mycket att import från Indien blivit kommersiellt intressant. Samtidigt har leveranser från Belarus och exportkontroller blivit centrala delar av Moskvas svar.

Däremot kan inte alla bredare påståenden som ibland kopplas till krisen beläggas med det tillgängliga materialet. Källorna stöder uppgifter om regional brist, ransonering, exportbegränsningar, import och omfattande raffinaderistopp. De visar däremot inte i sig att bränslebristen orsakat en mätbar nedgång i president Vladimir Putins opinionsstöd. Indienleveransen bör inte heller beskrivas som bevis på en formell politisk omsvängning i Indien utan tydligare information om de enskilda avtalen och handelsbolagen.

Den mest hållbara tolkningen är smalare men betydelsefull: Ukrainas angrepp har förändrat riktningen och strukturen i Rysslands bränslehandel. Ett land som länge varit en stor exportör av förädlade oljeprodukter hämtar nu bensin från ett avlägset, Rosneftanknutet raffinaderi via en svårgenomtränglig maritim handelslänk. Samtidigt pressar skador i Ryssland och Mellanöstern den globala marknaden för de produkter som raffinaderierna – inte oljekällorna – måste tillverka.