Irans kärnprogram efter 2025 års attacker: En osäker framtid

Kampanjen: Två omgångar av attacker

Israel inledde en 12 dagar lång kampanj i juni 2025 mot anrikningsanläggningarna i Natanz, Fordow och Isfahan (Esfahan) . USA följde efter med Operation Midnight Hammer, som slog mot samma tre anläggningar i en kampanj som vicepresident J.D. Vance beskrev som ”mycket snävt anpassad” för att förstöra Irans kärnvapenprogram . Attackerna orsakade omfattande skador på anläggningar för urankonvertering och anrikning, vilket tillfälligt begränsade produktionen av höganrikat material .

Irans centrifugkapacitet minskades kraftigt initialt, men i februari 2026 hade landet återställt cirka 40 procent av kapaciteten från före attackerna, enligt underrättelsebedömningar . Majoriteten av de operativa kaskaderna finns i Fordow och på minst en tidigare okänd anläggning som identifierats via satellitbilder .

Vad Iran hade före attackerna

Den 13 juni 2025 – dagen före de första israeliska attackerna – uppskattade IAEA Irans totala lager av anrikat uran i form av uranhexafluorid (UF6) till 9 040,5 kg . Detta inkluderade:

• 2 391,1 kg anrikat upp till 2 % U-235
• 6 024,4 kg anrikat upp till 5 % U-235
• 184,1 kg anrikat upp till 20 % U-235
• 440,9 kg anrikat upp till 60 % U-235 (nära vapengrad)

Dessa 440,9 kg 60-procentigt material var, om det anrikades vidare till vapengrad 90 %, tillräckligt för att producera cirka tio kärnvapen . Nästan allt detta höganrikade material var i gasform (UF6) lagrat i små behållare .

Det stora okända: Vad överlevde?

Efter attackerna har IAEA inte kunnat fastställa den aktuella volymen, placeringen eller sammansättningen av Irans anrikade uranlager . Iran har inte rapporterat hur mycket material som överlevde bombningarna eller var det förvaras . Byrån uppger helt enkelt att den ”inte kan lämna någon information” om lagrets status .

IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi har bedömt att merparten av det 60-procentiga uranet sannolikt fortfarande finns i tunnelkomplexet i Isfahan, utan bevis för att det har flyttats . Tunnelkomplexet verkar vara det enda målet som inte skadades allvarligt i attackerna i juni 2025 . Grossi sade i mars 2026 att ”vad vi tror är att Isfahan fram till vår senaste inspektion hade lite mer än 200 kilo” av 60-procentigt material, vilket innebär att ungefär hälften av lagret från före attackerna fortfarande finns där . Den exakta mängden och konditionen av detta material är dock fortfarande overifierbar .

En ”betydande mängd” uran nära vapengrad – inklusive material lagrat under jord i Isfahan – är fortfarande oredovisad, enligt en IAEA-rapport från februari 2026 . Institute for Science and International Security (ISIS) rapporterar att mer än två tredjedelar av Irans 440 kg 60-procentigt anrikat uran sannolikt lagrades i Isfahan .

IAEA:s tillträde: Nästan total förlust av övervakning

IAEA har inte beviljats tillträde till någon av de bombade kärnanläggningarna – Natanz, Fordow eller Isfahan – sedan attackerna i juni 2025 . Byrån har endast kunnat övervaka anläggningar som inte var mål . Sedan februari 2026, efter att fullskaliga kriget trappades upp, har IAEA förlorat även den begränsade fysiska närvaron . Resultatet, som beskrivs av Institute for Science and International Security, är en ”nästan total, pågående förlust av övervakning” av iranska kärnanläggningar .

I juni 2026 antog IAEA:s styrelse en USA-stödd resolution som krävde att Iran skulle redovisa sina återstående lager och tillåta inspektioner . Iran motsatte sig och insisterade på att tillträde endast skulle ges efter ett slutgiltigt kärnavtal . En interimistisk fredsöverenskommelse mellan USA och Iran som undertecknades i juni 2026 öppnade dörren för inspektioner, men Teheran indikerade senare att tillträde till nyckelanläggningar fortfarande var beroende av ett slutgiltigt avtal och sanktionslättnader .

Irans potential att återuppbygga produktion av vapengradigt material

Tidslinje för ”breakout” före attackerna

Före attackerna kunde Iran producera tillräckligt med vapengradigt uran (90 % U-235) för en bomb på så lite som en vecka med utgångspunkt från 60-procentigt lager .

Fördröjning efter attackerna

Efter attackerna i juni 2025 bedömde USA:s underrättelsetjänst att Irans tidslinje för att producera ett kärnvapen hade skjutits upp till upp till ett år .

Ingen ytterligare fördröjning i maj 2026

I maj 2026 visade dock USA:s underrättelsebedömningar att tidslinjen för ”breakout” inte hade förändrats sedan föregående sommar – vilket innebär att de ytterligare månaderna av konflikt inte hade försämrat Irans kapacitet ytterligare .

Nuvarande kapacitetsuppskattningar

Med cirka 200 kg 60-procentigt anrikat uran som bedöms vara intakt, och med Iran som återuppbyggt cirka 40 procent av sin centrifugkapacitet, bedömer experter att Iran skulle kunna anrika till vapengrad 90 % inom veckor eller till och med dagar om det valde att göra det . En omfattande analys uppskattar 2–4 veckor för att producera vapenmaterial från överlevande lager, med 6–18 månader som behövs för att omvandla det till en leveransduglig stridsspets .

För att sätta det i perspektiv: Att gå från 60 % till 90 % anrikning kräver cirka 500 SWU (separative work units) per vapen, jämfört med cirka 5 000 SWU för att gå från naturligt uran till 60 % . Detta innebär att den snabbaste vägen till en bomb skulle använda det befintliga 60-procentiga lagret snarare än att börja från scratch.

Den stora osäkerheten

Eftersom IAEA inte kan verifiera det nuvarande lagrets storlek, centrifugstatusen eller om det finns några odeklarerade anläggningar, är alla uppskattningar av ”breakout” behäftade med stor osäkerhet . Byrån har varnat för att den är ”oförmögen att fullgöra sina ansvarsområden för säkerhetskontroll” enligt icke-spridningsavtalet .

Sammanfattning av experternas slutsatser

• Skador på anläggningar: Betydande, men Natanz och Fordow bedöms vara åtminstone svårt skadade, inte förstörda . Pilotanläggningen för bränsleanrikning ovan jord i Natanz förstördes . Iran har återhämtat ~40 % av centrifugkapaciteten .
• Överlevande anrikat uran: Troligen över 200 kg 60-procentigt uran i Isfahan, av okänd kondition . En betydande mängd av de återstående ~200 kg är oredovisad .
• IAEA-övervakning: Nästan total förlust sedan februari 2026 .
• Tidslinje för ”breakout”: Före attackerna: 1 vecka . Efter attackerna (juni 2025): ~1 år . I maj 2026: ingen förändring från juni 2025 . Nuvarande uppskattning: veckor till månader från överlevande lager .
• Vapenifiering: 6–18 månader efter produktion av klyvbart material för att producera en leveransduglig stridsspets .