Svarta havet blir ekonomisk front i kriget – sjöfart, spannmål och olja pressas

Svarta havet har blivit en front där krigets ekonomiska förutsättningar står på spel. Ryssland angriper Ukrainas hamnar och fartyg, medan Ukraina riktar drönarattacker mot ryska raffinaderier, exportanläggningar och fartyg. Följden är en farligare sjöväg för kommersiell trafik, störd spannmålshandel och återkommande belastning på Rysslands bränslesystem.

Ryska uppgifter om angrepp mot Pivdennyj, Odesa och Tjornomorsk

Den 25 augusti uppgav Rysslands försvarsministerium att landet hade slagit till mot tre lastfartyg och en tanker i Pivdennyj, även känt som Juzjnyj, samt ett ytterligare lastfartyg i närliggande Odesa. Ministeriet sade också att hamninfrastruktur i Pivdennyj och Odesa samt bränslelagring i Tjornomorsk hade träffats. Moskva hävdade att fartygen transporterade förnödenheter till den ukrainska militären, men Reuters kunde inte oberoende verifiera uppgifterna. 2

Det följde på tidigare ryska uppgifter i juli om anfall mot hamninfrastruktur och ett torrlastfartyg som lossade i Tjornomorsk, liksom mot anläggningar och fartyg i Odesa. 4 Ukrainska myndigheter rapporterade separat om dödliga ryska angrepp i Odesa och skador på civil, industriell och hamnrelaterad infrastruktur. 5

Effekten handlar inte bara om fysiska skador. Om rederier bedömer anlöp till en hamn som alltför riskfyllda kan laster försenas eller ledas om, även utan en formell blockad. I juli sade Ukraina att fartygsägare hade stoppat ankomster till landets hamnar vid Svarta havet efter intensifierade angrepp. 6

Civila besättningar och hamnarbetare drabbas

Upptrappningen har satt civila sjömän och hamnarbetare i direkt fara. Ukrainas hamnmyndighet registrerade 57 ryska angrepp mot civila fartyg i juli, varav 22 till havs, samt 67 angrepp mot hamninfrastruktur. Det är ukrainska officiella siffror och inte oberoende granskade totaler. 7

Reuters rapporterade att angrepp hade skadat civila fartyg under utländsk flagg. Två ukrainare ombord på ett fartyg dödades i ett anfall i juli, och ytterligare en person dödades i Odesa. 3 Omfattningen och ansvaret för varje enskild händelse är svåra att oberoende fastställa i en aktiv krigszon. Men den praktiska konsekvensen är tydlig: den kommersiella sjöfarten möter en avsevärt högre risknivå.

Ukrainas motangrepp mot raffinaderier och sjöfart

Ukraina har kombinerat sina marina insatser med långräckviddiga drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur. Reuters rapporterade att raffinaderiet i Perm, Rysslands sjunde största räknat i bearbetningsvolym, stoppade verksamheten efter en drönarattack den 21 augusti som skadade tekniska enheter. 32 Reuters rapporterade också om stopp vid Lukoils NORSI-raffinaderi, Rysslands fjärde största, och vid raffinaderiet i Novosjakhtinsk efter angrepp i slutet av augusti. 34

Raffinaderiet i Moskva, den största leverantören av drivmedel till Moskvaregionen, väntades enligt uppgifter vara ur drift i minst sex månader efter omfattande drönarskador. 35 Sådana angrepp kan minska den omedelbara bränsleproduktionen, kräva kostsamma reparationer och luftförsvar samt styra råolja från inhemsk förädling till export. Rysslands råoljeexport via västliga hamnar steg med 15 procent i maj jämfört med april när raffinaderistopp minskade förädlingen, enligt branschkällor som Reuters hänvisade till. 38

Påståenden om att Ukraina varaktigt har slagit ut en fastställd ”stor andel” av Rysslands raffineringskapacitet bör ändå behandlas försiktigt. Effekterna varierar mellan anläggningar och över tid. Under 2025 kunde Ryssland använda ledig kapacitet för att begränsa den årliga nedgången i oljeberedningen till omkring 3 procent, trots angrepp mot minst 17 stora raffinaderier, rapporterade Reuters. 37

Diesel och globala bränslepriser: svårare att fastställa

Raffinaderistopp kan strama åt tillgången på bensin och diesel eftersom mindre råolja omvandlas till färdiga bränsleprodukter. Reuters rapporterade om bränslebrist i vissa ryska regioner, i samband med raffinaderiangrepp och hög säsongsefterfrågan. 32 Men underlaget räcker inte för att slå fast en enda aktuell nationell minskning av Rysslands dieseleksport. Det går inte heller att hänföra en viss rörelse i det globala dieselpriset enbart till ukrainska angrepp.

Den bredare energipåverkan är i stället riskdriven. Störningar vid raffinaderier, exportterminaler och sjöleder kan ändra flöden av råolja och oljeprodukter, höja försäkrings- och fraktkostnader samt göra utbudet mindre förutsägbart. Reuters beräknade att länder som påverkats av konflikter stod för omkring 45 miljoner fat olja per dag, baserat på produktionen 2025 – över 43 procent av det globala utbudet. Det visar hur konfliktrisker kan förstärka varandra på energimarknaderna. 33

Spannmålen är den mest omedelbara globala följden

Ukrainas beroende av Svarta havet förklarar varför angrepp mot hamnarna får så stora ekonomiska konsekvenser. Omkring 90 procent av landets export av vete, majs och solrosfrön går normalt via Svarta havet, medan jordbruket står för nära 60 procent av Ukrainas exportintäkter. 52

Avbrottet blev snabbt märkbart: Ukrainas spannmålsexport föll med 75 procent under de två första veckorna i augusti, då ryska angrepp och störd sjöfart begränsade lastningen. 52 Tidigare branschbedömningar angav att långvariga angrepp skulle kunna minska de månatliga spannmålsleveranserna med upp till en tredjedel. 54

Även Ryssland har tvingats anpassa sig. Ryska spannmålsexportörer uppgavs styra om leveranser mot Östersjöhamnar, inklusive hamnar i de baltiska länderna, sedan ukrainska drönarattacker i Svarta havet och Azovska sjön ökat riskerna på de södra rutterna. 51 Eftersom båda länderna är centrala för världens spannmålshandel har störningar på båda sidor bidragit till att terminspriset på vete nått den högsta nivån på tre år, enligt Bloomberg. 53

En kamp om exportintäkter och uthållighet

Kampanjen bör främst ses som ömsesidiga försök att slå mot motpartens förmåga att få in utländsk valuta och upprätthålla sin krigslogistik. Ukraina behöver fungerande hamnar för att exportera jordbruksvaror och hålla ekonomin igång. Ryssland är beroende av tillförlitlig energiproduktion, oljeexport och sjötransporter.

Ingen av sidorna har helt stängt ned den andras handelssystem. I stället pekar utvecklingen på återkommande störningar: fartyg pausar anlöp, laster söker nya vägar, raffinaderier stänger och återstartar, och kostnader för försäkring, luftförsvar, reparationer och förseningar byggs på. Därför berör säkerheten i Svarta havet inte bara de krigförande parterna, utan även sjömän, spannmålsköpare och energimarknader långt utanför regionen. 63851