Så ska LF Energys ramverk värdera öppen källkod för elnätet

Mjukvara har blivit en del av elnätets kritiska infrastruktur. Nätägarna måste hantera ett energisystem med förändrad produktion och efterfrågan, samtidigt som krav på driftsäkerhet, cybersäkerhet och regelefterlevnad består. LF Energys Open Source Benefit-Cost Framework är tänkt att göra en central upphandlingsfråga mer stringent: när ger öppen källkod större värde än ett traditionellt inköp av programvara?

Utgångspunkten är att licenspriset i sig säger för lite. Ramverket ska i stället fånga kostnader och risker under hela livscykeln, men också strategiska effekter och konsekvenser för samhället. 134

Jämför scenarier – inte bara licenser

Ramverket bygger på en jämförelse mellan ett nuläge och ett alternativt scenario. Ett elnätsbolag eller en annan aktör i energisektorn kan använda det för en enskild applikation eller en bredare programvaruportfölj och sedan bedöma värdet av konventionell upphandling jämfört med ett alternativ baserat på öppen källkod. 34

Analysen delas in i fyra sammanhängande delar:

• Total ägandekostnad (TCO): kostnader för anskaffning, införande, drift, underhåll och support under programvarans livslängd.
• Riskexponering: operativa risker, regelefterlevnad, leverantörs- och försörjningskedjor, cybersäkerhet och andra risker i respektive scenario.
• Strategiskt värde: flexibilitet, förmåga, framtida handlingsalternativ och organisationens möjlighet att styra och vidareutveckla viktiga system.
• Samhällsvärde: effekter utanför den enskilda nätoperatören, exempelvis nytta för kunder, lokalsamhällen och ekonomin i stort. 34

Strukturen gör antaganden synliga i stället för att låta dem ligga dolda i en inköpskalkyl. Därmed kan styrelser och tillsynsmyndigheter granska öppen källkod som en fråga om rimlighet, motståndskraft och värde – inte enbart som ett sätt att få lägre licensavgifter. 13

Varför en vanlig TCO-kalkyl kan missa avgörande frågor

Traditionella upphandlingsanalyser fokuserar ofta på inköpspris och kostnader på kort sikt. Då finns en risk att man underskattar vad beslutet betyder för integration mellan system, anpassningsförmåga, operativ kontroll och möjligheten att byta leverantör längre fram.

LF Energy menar att detta blir viktigare när elnätsdriften i allt högre grad definieras av mjukvara. Ramverket flyttar därför frågan från vad produkten kostar just nu till vilket värde, vilken flexibilitet och vilken riskprofil en viss driftsmodell skapar över tid. 134

Faktorer som ofta hamnar utanför licensbudgeten

Interoperabilitet och återanvändning

Öppna standarder och återanvändbara komponenter kan minska friktionen när system ska kopplas ihop och begränsa beroendet av slutna, isolerade lösningar. Det kan vara betydelsefullt när många nätssystem, enheter och aktörer behöver fungera tillsammans. 13

Anpassning och framtida handlingsutrymme

Tillgång till källkoden kan göra det möjligt att anpassa programvara efter nätägarens egna behov, i stället för att helt följa en leverantörs produktplan. I ramverket räknas denna flexibilitet som ett strategiskt värde. 3

Gemensam utveckling och bidrag uppströms

Organisationer med liknande behov kan dela på utvecklings- och underhållsarbetet i projekt med öppen källkod. LF Energys relaterade forskning pekar på att privata förgreningar av kod och interna speciallösningar kan medföra betydande kostnader. Att i stället bidra med förbättringar till originalprojektet – uppströms – kopplas till snabbare hantering av säkerhetsfrågor och utvecklingsvinster. 35

Starkare förhandlingsläge

Ett fungerande alternativ med öppen källkod kan ge en mer trovärdig reservväg i förhandlingar om både hårdvara och programvara. Enligt LF Energy kan det öka förhandlingsutrymmet och pressa inköpskostnaderna. 34

Digital suveränitet och robustare försörjningskedja

En transparent kodbas som underhålls gemensamt kan minska beroendet av en enda leverantör och samtidigt bygga upp en delad, interoperabel kunskapsbas. Ramverket placerar sådana överväganden sida vid sida med kostnadsposter, snarare än att avfärda dem som omätbara önskemål. 3

Samhällsnytta

För aktörer som förvaltar infrastruktur kan programvaruval få konsekvenser även för kunder och samhällen. Därför omfattar modellen samhällsvärde: möjliga offentliga nyttor och minskat dubbelarbete kan vägas mot den direkta ekonomiska kalkylen för nätoperatören. 34

Simulering och tre fallstudier: 2–5 gånger högre nettovärde

LF Energy uppger att en syntetisk simulering av en transformatorstation och tre verkliga fallstudier visade positiva och växande resultat av engagemang i öppen källkod när analysen görs brett. Rapportens resultat är att metoder med öppen källkod kan ge 2–5 gånger högre nettovärde än befintliga, konventionella upphandlingsmetoder. 13

Det ska inte tolkas som en allmän garanti om samma avkastning för varje införande av öppen källkod. Siffran kommer från rapportens modellering och fallspecifika jämförelser, där både kostnader för införande och bidrag, bredare värdedrivare samt undvikna risker ingår. Slutsatsen är att ökade investeringar i öppen källkod – från upphandling till aktiv utveckling – kan överträffa dagens baslinjer för driftskostnader när hela värdebilden räknas med. 34

Ett styrningstest: bygga, köpa eller bygga tillsammans

Ramverket säger inte att öppen källkod alltid är rätt val, och inte heller att den är gratis. En sådan strategi kräver fortfarande tydligt ägarskap, säkerhetsrutiner, planer för underhåll, beslut om bidrag, reservlösningar och mätbara mål. 13

För varje funktion kan organisationen väga tre huvudsakliga vägar:

1. Bygga: utveckla och driva lösningen internt när särskilda krav eller behovet av kontroll motiverar investeringen.
2. Köpa eller hyra: upphandla kommersiell programvara eller tjänster när det ger bäst resultat efter hänsyn till risk.
3. Bygga tillsammans: samutveckla och förvalta gemensam, öppen digital infrastruktur när flera nätoperatörer har samma behov och kan vinna på gemensamt underhåll, interoperabilitet och mindre leverantörsberoende.

Det är särskilt för det tredje alternativet som en öppen nytto-kostnadsanalys kan vara värdefull. Den ger elnätsbolag, tillsynsmyndigheter och andra aktörer i energisektorn ett underlag för att avgöra om gemensam digital infrastruktur är en försvarbar långsiktig investering – snarare än ett ideologiskt vägval. 134

Slutsats

LF Energys ramverk flyttar diskussionen från frågan ”Är licensen gratis?” till ”Vilken driftsmodell ger bäst värde över hela livscykeln, högst motståndskraft och bäst samhällsutfall?” Genom att bedöma kostnad, risk, strategiskt värde och samhällseffekter tillsammans får elnätsorganisationer ett mer strukturerat beslutsunderlag för när de bör bygga själva, köpa in eller utveckla gemensam digital infrastruktur med andra. 34