Frankrike fick betala allt mer för att låna när investerare började väga landets pressade statsfinanser mot den politiska osäkerheten. Protester har ökat trycket på regeringen att göra eftergifter, samtidigt som splittringen i politiken gör det svårare att enas om varaktiga åtgärder för att minska underskottet.
Det är en allvarlig signal om finansieringsvillkoren – men inte i sig ett tecken på att Frankrike snart skulle ställa in betalningarna.
Ränteskillnaden steg till den högsta nivån på 15 år
Den 22 oktober nådde räntan på franska tioåriga statsobligationer som högst 5,1415 procent, den högsta nivån sedan 2002. Samma dag steg skillnaden mot tyska statsobligationer, så kallade Bunds, till den högsta nivån på 15 år. Olika rapporter angav påslaget till omkring 174–178 räntepunkter.
23
32
49
61
En rapport den 6 november beskrev skillnaden som nära 1,6 procentenheter och mer än dubbelt så stor som i juni. Det är mätningar från olika tidpunkter: räntor och ränteskillnader rör sig från dag till dag.
52
Ränteskillnaden – spreaden – visar hur mycket mer investerare vill ha betalt för att låna ut till Frankrike än till Tyskland. När den ökar signalerar det större oro för Frankrikes finanser och politiska läge i jämförelse med Tysklands. Måttet säger däremot inte ensamt att landet saknar förmåga att betala sina skulder.
Efter att Fitch behöll Frankrikes kreditbetyg sjönk räntan från toppnivån; den 2 november rapporterades den till 4,97 procent.
Protesterna gör budgetfrågan svårare
Den 30 oktober varnade kreditvärderingsinstitutet Fitch för att sämre tillväxt, högre upplåningskostnader och ett större budgetunderskott hade försämrat utsikterna för att stabilisera skulden. Fitch pekade också på politisk splittring som ett hinder för långsiktiga åtgärder för att minska underskottet.
17
Protesterna ökar samtidigt trycket på regeringen att svara på missnöje kring levnadskostnader, offentliga tjänster och utbildning. Eftergifter kan möta vissa krav, men väcker också frågor om hur nya åtaganden ska finansieras när regeringen försöker få ordning på budgeten.
Här finns en möjlig återkoppling: om investerare tvivlar på regeringens förmåga att stabilisera statsfinanserna kan de kräva högre ränta. Om de högre räntorna håller i sig blir det dyrare att låna på nytt och att ersätta lån som förfaller. Det kan i sin tur minska utrymmet för andra budgetprioriteringar. Det är en riskmekanism – inte ett bevis för att en skuldkris är oundviklig.
Utbildningslöften med lång tidshorisont
Regeringens utbildningspaket omfattar lån på upp till 4 miljarder euro för renovering av skolor och ytterligare 1 miljard euro till universitet. Regeringen har också lovat större förändringar av antagningsplattformen Parcoursup under 2027, innan den ska ersättas 2028. Vissa gymnasieklasser ska begränsas till 28 elever, och planen omfattar 15 000 nya platser inom högre utbildning.
34
41
42
43
Åtgärderna har olika tidplaner och innebär inte samma sak ekonomiskt. Lån till skolrenoveringar är finansiering som ska betalas tillbaka, inte bidrag. Att byta ut Parcoursup först 2028 är dessutom ett löfte på längre sikt, inte en omedelbar förändring för eleverna.
34
42
En central fråga är därför om satsningarna går att genomföra utan att målet om ett mindre budgetunderskott hamnar i fara. Enligt rapporteringen kräver paketet motverkande besparingar och att åtgärderna tas igenom i en budget som redan är inriktad på att minska underskottet.
42 Löftena har inte heller fått protesterna att upphöra: studentföreträdare sade att de skulle fortsätta demonstrera.
33
53
Två olika uppskattningar av demonstrationerna
Den 5 november uppskattade Frankrikes inrikesministerium att omkring 575 000 personer deltog i 193 manifestationer runt om i landet. Fackförbundet CGT angav i stället 1,6 miljoner. Uppgifterna är två separata uppskattningar, inte en gemensamt fastställd siffra.
1
2
5
Demonstrationerna var överlag fredliga, även om sammandrabbningar förekom i vissa städer. Enligt CNN uppgav inrikesministeriet att 448 personer hade gripits.
1
4 Omfattningen visar på ett fortsatt starkt tryck på regeringen, men förklarar inte ensam varför franska obligationer såldes av. Investerare reagerar också på osäkerheten kring statsfinanserna och politiken.
Vad kreditbetygen säger – och inte säger
Fitch bekräftade Frankrikes kreditbetyg på A+ den 30 oktober, men ändrade utsikterna från stabila till negativa. Själva betyget ändrades alltså inte; de negativa utsikterna betyder att institutet ser större risk för en framtida sänkning. Fitch hänvisade till sämre statsfinanser och politisk splittring, liksom svagare tillväxt, högre upplåningskostnader och ett större underskott.
17
20
Moody’s behöll också Frankrikes betyg på Aa3 i oktober, med negativa utsikter.
28 Inget av beskeden är en förklaring om att Frankrike har ställt in betalningarna. De understryker i stället att marknaden följer om landet kan begränsa lånekostnaderna och visa en trovärdig plan för statsfinanserna.
J.P. Morgan Asset Management bedömde att det var för tidigt att köpa franska tillgångar med tanke på budget- och politiska risker, samtidigt som en bredare skuldkris i euroområdet bedömdes som osannolik.
29
58 Skillnaden är viktig: det högre räntepåslaget varnar för pressade finansieringsvillkor och skadat förtroende – men garanterar inte att oron sprider sig i euroområdet.