Därför slår Iranattackerna mot tillväxtmarknader via oljan, räntorna och dollarn

De förnyade amerikansk-iranska attackerna utlöste en välbekant marknadsreaktion: oljepriset steg, obligationsräntorna pressades upp av inflationsoro och investerarnas riskaptit blev skörare. Brentoljan stängde på 94,65 dollar per fat, en uppgång på 4,6 procent, medan WTI-oljan stängde på 90,22 dollar. Handeln präglades av oro för fler störningar i Mellanösterns oljeleveranser. 12

För tillväxtmarknader är själva oljeuppgången viktig. Men den större frågan är hur energipriserna samverkar med amerikanska räntor, dollarn och ländernas behov av extern finansiering.

Tre kanaler för marknadschocken

1. Dyrare olja ökar risken för importerad inflation

Den direkta effekten av högre oljepris varierar. Nettoimportörer av olja får en större importnota, vilket kan försämra bytesbalansen och göra den inhemska inflationen svårare att få ned. Det minskar i sin tur centralbankernas utrymme att sänka räntan eller stötta tillväxten.

Oljeexportörer kan få högre exportintäkter och förbättrade bytesförhållanden. Det skyddar dem dock inte automatiskt från stramare globala finansieringsvillkor – särskilt inte när staten eller företagen lånar i dollar.

För investerare går skiljelinjen därför inte bara mellan ”tillväxtmarknader” och ”utvecklade marknader”. Den går också mellan oljeimportörer och oljeexportörer, och beror på varje lands valutareserver, statsfinanser och förfalloprofil för skulderna.

2. Högre globala räntor höjer kapitalkostnaden

Globala statsobligationsräntor steg när investerare omvärderade inflationsrisken efter attackerna. 1 Det höjer utgångsnivån för upplåning på tillväxtmarknader, eftersom stats- och företagsobligationer i dollar delvis prissätts mot amerikanska statsräntor.

En låntagare som behöver refinansiera sig i det här läget kan därför få betala en högre kupongränta även om den egna kreditkvaliteten är oförändrad. Om investerarna samtidigt kräver extra ersättning för geopolitisk risk och tillväxtmarknadsrisk blir kostnadsökningen ännu större.

Det är så en tillfällig oljechock kan utvecklas till ett bredare kreditproblem: energikostnaderna påverkar inflationen, inflationen påverkar ränteförväntningarna och högre jämförelseräntor gör det dyrare att betala och refinansiera skulder.

3. En starkare dollar pressar balansräkningarna

En starkare dollar lägger ytterligare press på ekonomiernas externa balansräkningar. Regeringar och företag som har intäkter i den egna valutan men skulder i dollar får en högre skuldbörda räknat i lokal valuta. Valutasäkring kan minska exponeringen, men blir ofta dyrare eller mindre tillgänglig när marknaderna är stressade.

De mest sårbara låntagarna har ofta flera av följande egenskaper:

• stora skulder i hårdvaluta;
• betydande förfall på kort sikt;
• begränsade valutareserver;
• svaga bytesbalanser; eller
• begränsad tillgång till internationella kapitalmarknader.

De kan då tvingas ge ut kortare lån till högre ränta, använda valutareserver, söka officiell finansiering eller skjuta upp utgifter och investeringar. Sådana åtgärder kan skydda likviditeten på kort sikt, men samtidigt försvaga tillväxten på längre sikt.

Valutor och statsobligationer utvecklas olika

En geopolitisk chock påverkar sällan alla tillgångar på tillväxtmarknader på samma sätt. Energiimporterande ekonomier är känsliga för oljepriset, medan länder med stora externa finansieringsbehov reagerar mer på dollarn och de globala räntorna.

Marknadsrapporteringen visar också hur landsspecifika svagheter kan väga tyngre än det övergripande makroläget. Senegal har signalerat att landet kommer att omstrukturera sin skuld i samband med ett IMF-lån på 2,2 miljarder dollar. Det understryker betydelsen av finanspolitisk trovärdighet och hållbar skuldsättning även när den omedelbara oljechocken står i centrum. 17

Den ungerska forinten har också tillhört de valutor som pressats när marknaden blivit mer oroad för nya amerikanska räntehöjningar och minskad riskaptit. 25 Exemplen betyder inte att alla valutor och obligationsmarknader kommer att reagera likadant. De visar snarare varför investerare brukar skilja mellan länder i stället för att göra ett enda, brett tillväxtmarknadsbet.

Därför kan tillväxtmarknadsobligationer klara sig bättre i början

Tillväxtmarknadsskulder kan ibland utvecklas bättre än långfristiga statsobligationer i utvecklade ekonomier när de globala räntorna stiger. Högre ingångsavkastning och kortare räntekänslighet kan dämpa prisfallet. Starkare emittenter kan dessutom gynnas av stora reserver, trovärdig penningpolitik eller hanterbara externa balansräkningar.

Tillgången till marknaden var också förhållandevis god före den senaste upptrappningen. Tillväxtmarknadsländer sålde obligationer för omkring 19 miljarder dollar i juli, dubbelt så mycket som genomsnittet för månaden under det senaste decenniet. Det tog årets samlade emissioner till rekordnivån 187 miljarder dollar, enligt rapporteringen. 18 Det garanterar inte fortsatt marknadstillträde, men visar att många emittenter kunde skaffa finansiering innan villkoren stramades åt.

Motståndskraften är dock villkorad. Om oljechocken snabbt klingar av kan hög löpande avkastning och noggrant landurval fortsätta att stötta delar av tillgångsslaget. Om oljan däremot förblir dyr samtidigt som amerikanska statsräntor och dollarn stiger ytterligare, kan importerad inflation och refinansieringskostnader äta upp den bufferten.

Tillväxtmarknadsaktier är mindre diversifierade än etiketten antyder

Tillväxtmarknadsaktier möter en annan kombination av risker. Högre realräntor och en starkare dollar kan pressa värderingarna, medan dyrare energi slår mot företag och ekonomier som är beroende av importerade bränslen.

Indexbilden kan dessutom dölja en tydlig koncentration. En färsk marknadsrapport beskrev hur tillväxtmarknadsaktier backade efter en nedgång i sydkoreanska och taiwanesiska AI- och chiptillgångar, samtidigt som förväntningar om högre amerikanska räntor stärkte dollarn och pressade utvecklingsländernas valutor. 25 Den som äger ett brett tillväxtmarknadsindex kan därmed ha betydande exponering mot halvledarcykeln och en liten grupp stora teknikbolag – inte bara mot en bred utveckling i inhemsk tillväxt.

Om AI- och halvledartrenden fortsätter att vara stark kan dessa bolag bidra till att hålla uppe indexet. Men stigande räntor, svagare valutor eller en utdragen oljechock kan ändå utlösa en bredare omvärdering som sprider sig utanför teknikjättarna.

Det här bör investerare och låntagare bevaka

Hur länge chocken varar är viktigare än prisrörelsen den första handelsdagen. Fyra indikatorer är särskilt centrala:

1. Brents fortsatta utveckling: En kortvarig uppgång får en helt annan makroekonomisk effekt än ett oljepris som ligger kvar nära eller över 94 dollar.
2. Amerikanska statsräntor: Ytterligare uppgångar höjer riktmärket för alla låntagare med skulder i dollar.
3. Dollarn: En fortsatt förstärkning ökar den lokala valutabördan för osäkrade skulder i utländsk valuta.
4. Tillgången till primärmarknaden: Om svagare stater och företag kan refinansiera sig visar det om chocken håller på att övergå i ett likviditetsproblem.

För investerare är slutsatsen inte nödvändigtvis att lämna tillväxtmarknader. Den är att vara selektiv. Länder med starkare reserver, trovärdig inflationspolitik, hanterbara finanspolitiska planer och begränsade externa förfall på kort sikt står bättre rustade än frontier credits, högt belånade företag och balansräkningar med stora dollarskulder.

Den centrala risken är en negativ återkopplingsloop: högre oljepris lyfter inflationen, högre inflation håller räntorna uppe, högre räntor stärker dollarn och bredare kreditspreadar gör refinansiering svårare. Om loopen förblir begränsad kan tillväxtmarknadsobligationer och utvalda aktier fortsätta att stå emot. Om den består kan den skenbara styrkan i tillväxtmarknadstillgångar snabbt försvinna.