Den japanska regeringens rekordköp av yen gav först precis den effekt som myndigheterna ville se. USD/JPY föll från nära 164 till omkring 155, vilket motsvarade en uppgång för yenen på ungefär 5 procent. Men rörelsen höll inte i sig. Den 29 augusti hade yenen försvagats förbi den psykologiskt viktiga nivån 160 per dollar och nådde omkring 160,2. En starkare dollar och USA:s ihållande räntefördel vägde tyngre än interventionens första effekt.
6
14
42
Interventionen flyttade marknaden – men inte de ekonomiska grundkrafterna
Japan och USA genomförde en ovanlig samordnad insats för att stödja yenen den 31 juli, efter att valutan fallit till nivåer som inte setts på omkring fyra decennier. Yenförsäljande positioner tvingades stängas, vilket tillfälligt drev USD/JPY ned mot mitten av 150-intervallet.
6
11
Japans finansdepartement uppgav senare att myndigheterna hade spenderat 15,4 biljoner yen, motsvarande omkring 96,5 miljarder dollar, mellan den 30 juli och den 26 augusti. Det var den största månadsinterventionen i de tillgängliga uppgifterna.
18
20 Separata rapporter satte årets sammanlagda belopp till över 27 biljoner yen.
24
Summan skickade en kraftfull signal till marknaden, men statliga köp skapar inte automatiskt en varaktig återhämtning för yenen. En intervention kan förändra positioneringen och likviditeten på valutamarknaden. Den tar däremot inte i sig bort den förväntade avkastningen av att äga dollar i stället för yen.
Warshs besked i Jackson Hole gav dollarn ny kraft
Nästa motvind kom från förändrade förväntningar på amerikansk penningpolitik. Vid centralbanksmötet i Jackson Hole sade Fed-chefen Kevin Warsh att centralbanken skulle ”ha arbete att göra” om beslutsfattarna saknade tillräckligt förtroende för att inflationen var på väg tillbaka till målet på 2 procent. Marknaden tolkade beskedet som ett tecken på att de amerikanska räntorna kan behöva ligga kvar på en hög nivå – eller höjas ytterligare – för att hålla tillbaka inflationen.
36
Det bidrog till högre korta amerikanska räntor och stärkte dollarn. I samband med rörelsen steg den tvååriga amerikanska statsobligationsräntan med omkring 11 räntepunkter, samtidigt som yenen föll till cirka 160,16 per dollar.
10
42
Tidsföljden är viktig. Interventionen i slutet av juli gav yenen ett kraftigt lyft, men Warshs uttalande gav senare dollarn en ny drivkraft. Att USD/JPY steg över 160 betyder därför inte att interventionen saknade omedelbar effekt. Det betyder att effekten överväldigades av nya ränteförväntningar och den underliggande skillnaden mellan japansk och amerikansk penningpolitik.
Ränteskillnaden gör yenfinansierade affärer attraktiva
Yenens grundproblem är skillnaden mellan japanska och amerikanska räntor. Bank of Japans styrränta uppgavs ligga på 1,00 procent, medan Federal Reserves målintervall var 3,50–3,75 procent. Även om BOJ höjer räntan till 1,25 procent skulle skillnaden fortfarande vara större än två procentenheter.
43
Det skapar ett incitament för investerare att finansiera sig i yen och köpa tillgångar i dollar med högre avkastning. När trycket från interventionen avtar kan hedgefonder och andra marknadsaktörer därför bygga upp nya korta yenpositioner eller så kallade carry trades – affärer där man lånar i en valuta med låg ränta och placerar i en valuta med högre ränta.
För att yenen ska återhämta sig mer varaktigt behöver marknaden sannolikt se förändringar på båda sidor av ränteskillnaden: en mindre hökaktig Federal Reserve och en BOJ som inte bara höjer räntan utan också signalerar fortsatt normalisering.
Vad betyder det att 160 blivit en ”politisk nivå”?
Handlare beskriver ofta 160 yen per dollar som en ”politisk nivå”. Det betyder dock inte att japanska myndigheter har offentliggjort en automatisk interventionsgräns exakt vid 160. Snarare är det en nivå där marknaden räknar med tätare uttalanden, noggrannare bevakning och en större risk för nya åtgärder.
39
Även tempot och oordningen i en rörelse spelar roll. En snabb uppgång mot området kring 164, där USD/JPY låg före interventionen, skulle vara mer oroande än en långsam rörelse förbi 160. Den tidigare japanska valutapolitiska tjänstemannen Naoyuki Shinohara har sagt att interventioner knappast kommer att kopplas mekaniskt till en enskild nivå som 160 eller 162.
32
Marknaden bevakar därför snarare en bredare politisk smärtgräns i mitten av 160-intervallet. Det är inte säkert att varje rörelse över 160 omedelbart leder till en ny samordnad insats.
Därför kan Tokyo och Washington avvakta
Upprepade interventioner är dyra och kan förlora trovärdighet om marknaden snabbt driver växelkursen tillbaka till utgångsläget. Tokyo och Washington kan därför föredra att invänta en händelse som förändrar själva ränteutsikterna – särskilt Bank of Japans nästa penningpolitiska möte den 17–18 september – i stället för att åter använda stora reserver mot en bred dollaruppgång.
Marknadens prissättning hade redan höjt sannolikheten för en BOJ-höjning i september från 24 procent den 30 juli till 76 procent i mitten av augusti.
2 En räntehöjning i sig kan få begränsad effekt. Viktigare vore vägledning om ytterligare normalisering, eftersom det skulle kunna minska den förväntade avkastningen på yenfinansierade carry trades.
Myndigheterna måste samtidigt väga valutapolitiken mot riskerna på finansmarknaden. Om Japan säljer stora mängder amerikanska statsobligationer för att få fram dollar kan det sätta press på marknaden för amerikanska statsobligationer. USA har därför stött tillgången till dollar genom Federal Reserves likviditetsfacilitet för utländska centralbanker och myndigheter, FIMA Repo Facility.
Varför använda FIMA i stället för att sälja amerikanska statsobligationer?
FIMA-faciliteten gör det möjligt för godkända utländska offentliga institutioner att tillfälligt byta amerikanska statsobligationer mot dollar genom ett återköpsavtal. En centralbank kan alltså låna upp dollar med statsobligationerna som säkerhet och senare köpa tillbaka dem, i stället för att sälja dem direkt på den öppna marknaden.
45
48
49
Det ger två fördelar vid en valutaintervention:
- Japan får tillfällig tillgång till dollar för att genomföra valutaköp.
- En stor mängd amerikanska statsobligationer behöver inte placeras direkt på marknaden, vilket minskar risken för störningar i handeln med amerikanska statspapper.
50
USA:s finansminister Scott Bessent har uppgett att faciliteten användes i den samordnade insatsen och argumenterat för en större säkerhetsmekanism.
1
8 Kopplingen mellan yenstödet och FIMA visar därmed att frågan handlar om mer än Japans valuta. Ett kraftigt och oordnat yenfall kan pressa Japans innehav av amerikanska statsobligationer och i förlängningen påverka USA:s upplåningsmarknad.
Nästa prövningar för USD/JPY
Flera händelser kan avgöra om yenen stabiliseras eller fortsätter att försvagas:
- Amerikansk statistik: Arbetsmarknadsrapporten och inflationsdata kan antingen stärka förväntningarna på en stramare Fed-politik eller minska dollarns räntefördel.
- BOJ:s septembermöte: En räntehöjning tillsammans med signaler om fler höjningar skulle ge yenen ett mer grundläggande stöd än interventionen ensam.
- Samordningen mellan USA och Japan: Mötet mellan Japans finansminister Satsuki Katayama och USA:s finansminister Scott Bessent vid G20-mötet den 31 augusti kan ge ledtrådar om det finns politiskt stöd för en ny gemensam insats.
- Tempot i yenens fall: En snabb rörelse mot mitten av 160-intervallet skulle sannolikt väcka större oro än en långsam försvagning runt 160.
Den viktigaste lärdomen är enkel: en intervention kan köpa tid, men ränteskillnaden avgör om tiden leder till en varaktig förändring. Så länge BOJ inte minskar gapet mot USA och Federal Reserves ränteutsikter förblir hökaktiga kan efterfrågan på dollar snabbt återkomma – även efter att Japan har använt tiotals biljoner yen för att försvara sin valuta.