RAIBO2 sprang ett helt maraton – utan att ladda batteriet

Det anmärkningsvärda med RAIBO2:s maraton är inte farten, utan att batteriet räckte hela vägen. Roboten utvecklades vid det sydkoreanska forskningsinstitutet KAIST och tog sig den 17 november 2024 igenom det 42,195 kilometer långa Sangju Dried Persimmon Marathon tillsammans med mänskliga löpare. Sluttiden blev 4 timmar, 19 minuter och 52 sekunder, utan laddning eller batteribyte. Enligt KAIST var den först bland fyrbenta robotar att fullfölja ett helt maraton.3312

Hur kunde batteriet räcka?

Forskarna försökte minska energiförluster i hela roboten. RAIBO2 har lättare ben, optimerade kretsar som driver motorerna och rörelsestyrning som förbättrats med maskininlärning.1210

Lättare ben kräver mindre energi när de gång på gång ska föras framåt. Effektivare motorelektronik minskar förlusterna i drivningen, medan förstärkningsinlärning i simulering används för att utveckla hur roboten rör sig.1234 Källorna anger däremot inte hur stor del av maratonresultatet som kan tillskrivas varje enskild förändring. Det är kombinationen som är poängen.

Vad säger energisiffrorna?

RAIBO2 förbrukade omkring 1 280 wattimmar (Wh) under loppet, motsvarande cirka 30,3 Wh per kilometer. Robotens rapporterade transportkostnad var 0,25, jämfört med ett angivet människovärde på 0,37. Måttet sätter energiförbrukningen i relation till vikt och sträcka; med just det måttet är robotens värde ungefär 32 procent lägre. Det betyder varken att RAIBO2 var snabbare än löparna eller att el från ett batteri kan jämföras rakt av med människans ämnesomsättning.12

Rapporter anger också en uppskattad räckvidd på omkring 65 kilometer per laddning, ungefär tre gånger räckvidden som tillskrivs tidigare jämförbara robotar. Det som faktiskt visades under loppet var 42,195 kilometer; resten är en uppskattning.1013 Uppgifter om batteriets totala kapacitet skiljer sig dessutom åt: siffran 2 016 Wh förekommer i beskrivningar av loppet, medan en annan rapport anger 1 930 Wh. Därför bör ett exakt värde för hur mycket laddning som återstod behandlas med försiktighet.32

Vad visade loppet – och vad återstår?

Forskarna samlade in data om strömförbrukning och rörelser under löpningen. Därmed blev loppet också ett test av långvarig drift under verkliga förhållanden. KAIST uppger att en kontrollansvarig, en kameraoperatör och personal som hjälpte till vid folksamlingar ingick i teamet. Det tillgängliga källmaterialet bekräftar däremot inte någon fullständig synkroniserad logg över GPS, eldata och temperatur eller att varje del av sträckan filmades oavbrutet.2433

Resultaten publicerades i Nature den 23 september 2026, nästan två år efter loppet. Enligt samtida rapportering var det första gången robotikforskning från en koreansk institution publicerades i tidskriftens huvudutgåva.145 Det KAIST-kopplade bolaget Raion Robotics arbetar med möjliga användningar inom bland annat inspektion och katastrofinsatser. En maratonmålgång visar dock inte i sig hur roboten fungerar med utrustning som last, hur självständigt den kan arbeta i farliga miljöer eller hur tillförlitliga flera robotar skulle vara i samtidig drift.1921