Trumps nej till Iran pressar upp räntorna

Trumps nej till Irans förslag om att öppna Hormuzsundet minskade förhoppningarna om att störningarna i energiförsörjningen snart skulle lätta. Oljepriset steg och statsobligationer föll i värde, vilket pressade upp räntorna. Marknaden oroar sig för att dyrare energi ska hålla inflationen uppe och räntorna höga. Det är en besvärlig kombination – men utvecklingen är inte i sig ett tecken på att en recession är på väg.1219

Oljereaktionen spred sig till obligationsmarknaden

Oljepriset steg med mer än 4 dollar per fat i den tidiga handeln på måndagen, men en stor del av uppgången försvann senare. Brentolja stängde ändå 0,9 procent högre, på 105,28 dollar per fat.1 Den första prisrusningen kom när investerare redan oroade sig för att en långvarig störning skulle hålla energikostnaderna uppe och försvåra kampen mot inflationen.24

När investerare säljer befintliga obligationer sjunker deras pris och räntan stiger. På måndagen steg räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen med 9 punkter till 5,25 procent – den högsta nivån på 19 år. Räntan på den trettioåriga obligationen nådde 5,57 procent, den högsta sedan 2004. Även kortare räntor steg när handlare vägde in risken för att Federal Reserve, USA:s centralbank, ska höja styrräntan ytterligare.18

Ränteuppgången märktes även utanför USA

Säljtrycket stannade inte vid amerikanska statsobligationer. Räntorna steg även på statsobligationer i Japan, Australien och Sydkorea.3 Tyska och brittiska tioårsräntor gick också upp, i takt med att oron växte för att dyrare energi ska öka inflationstrycket.29

Högre statsräntor kan påverka lånekostnader i fler delar av ekonomin. Samtidigt ställs investerare inför två risker: en energichock som håller inflationen uppe och en stramare penningpolitik som på sikt kan dämpa den ekonomiska aktiviteten.

Marknaden räknar med större risk för en räntehöjning

Fed-ledamöter hade signalerat att ytterligare höjningar kan behövas om prisökningarna inte mattas av. Det kom efter att centralbanken höjt räntan med 0,25 procentenheter tidigare under månaden.19 Dyrare olja förstärkte oron. Enligt Reuters räknade marknaden med omkring 70 procents sannolikhet för ännu en Fed-höjning i oktober.11

Det är marknadens förväntan, inte ett fattat beslut från centralbanken. Om oljepriset förblir högt och inflationen visar sig seglivad kan förväntningarna på högre räntor hålla i sig. Om energichocken avtar eller ny statistik visar att ekonomin tappar fart kan bedömningen ändras.

Bessent lyfter fram produktiviteten

Finansminister Scott Bessent har uppmanat Fed-ledamöterna att hålla ett ”öppet sinne” i räntefrågan. Han menar att produktivitetsökningar – bland annat sådana som kopplas till artificiell intelligens – och avregleringar kan bidra till att hålla den amerikanska inflationen i schack.51

Hans resonemang betonar krafter som kan dämpa det underliggande inflationstrycket. Marknadsreaktionen speglar samtidigt oron för att högre energikostnader ändå ska driva upp priserna. Rapporteringen visar inte att Bessents argument har löst den oenigheten bland investerarna.

Räntekurvan ger ingen säker recessionvarning

Om skillnaden mellan längre och kortare statsräntor minskar kan det stämma med en oro för att en stram penningpolitik ska försvaga tillväxten framöver. Men en sådan förändring är inte i sig ett bevis för att en recession väntar. Måndagens rapportering visar högre räntor för amerikanska obligationer med olika löptider, men fastslår inte att skillnaden mellan korta och långa amerikanska räntor då hade minskat.18

Nästa viktiga hållpunkter är amerikansk inflationsstatistik och sysselsättningsdata som väntas under den kommande veckan.4 Om inflationen förblir hög samtidigt som energipriserna ligger kvar på en hög nivå stärks argumenten för att räntorna ska förbli höga eller höjas ytterligare. Tecken på en svagare arbetsmarknad kan i stället öka oron för tillväxten och göra Feds avvägning svårare. För marknaden blir frågan om oljechocken är tillfällig – eller om den blir en mer långvarig källa till inflation.