Azure passerar 100 miljarder dollar: Microsoft utmanar AWS och Google Cloud på ett nytt sätt

Tillsammans pekar siffrorna på två parallella intäktsmodeller. Microsoft tjänar pengar på själva beräkningskapaciteten i Azure, men kan också sälja AI-funktioner som prenumerationer genom Microsoft 365 och Copilot. Därmed blir tillväxten inte lika beroende av att enbart hyra ut servrar och grafikprocessorer.

Orderboken är samtidigt viktig att tolka med viss försiktighet. Återstående prestationsåtaganden är bindande kundåtaganden – inte dagens intäkter och inte automatiskt tillgänglig kapacitet. Datacenter måste byggas, anslutas och fyllas med fungerande arbetslaster innan avtalen kan omvandlas till redovisad försäljning.

AWS leder fortfarande på skala

Amazon Web Services redovisade intäkter på 42,2 miljarder dollar under årets andra kvartal, en ökning med 37 procent på årsbasis. Det motsvarar en årlig intäktstakt på omkring 169 miljarder dollar. Amazon beskrev tillväxttakten som den snabbaste på 18 kvartal.

AWS är därför fortfarande större än Google Cloud sett till kvartalsintäkter och har ett tydligt försprång i årlig intäktstakt. Resultatet visade också att den etablerade marknadsledaren kan accelerera: AWS tillväxt steg från 28 procent kvartalet före.

Azure-milstolpen förändrar berättelsen om Microsoft, men inte rangordningen. Azure är nu en verksamhet på över 100 miljarder dollar per år, medan AWS enligt den senaste kvartalssiffran ligger på cirka 169 miljarder dollar i årlig takt.

Jämförelsen är inte helt rättvisande. Microsoft redovisar Azures intäkter för ett helt räkenskapsår, medan Amazon redovisar AWS kvartalsintäkter och räknar om dem till en årlig takt. Siffrorna visar ändå tydligt att Microsoft har blivit en verklig storspelare, inte att bolaget har gått om AWS.

Google Cloud växer snabbast

Alphabet rapporterade att Google Clouds intäkter steg med 82 procent jämfört med året före, till 24,8 miljarder dollar under andra kvartalet. Det motsvarar en årlig intäktstakt på ungefär 99 miljarder dollar – nära Azures redovisade årsintäkt, även om bolagen använder olika rapporteringsperioder och definitioner.

Google Clouds tillväxt var betydligt högre än Azures 43 procent och AWS:s 37 procent. Procenttalen kan dock ge en något förenklad bild. Baserat på de rapporterade siffrorna ökade både Google Cloud och AWS sina kvartalsintäkter med omkring 11 miljarder dollar jämfört med året före. Google tar alltså snabbt mark, men AWS är fortfarande mycket större i absoluta intäkter.

Google Cloud redovisade dessutom ett rörelseresultat på 8,8 miljarder dollar, upp från 2,8 miljarder dollar ett år tidigare. Alphabets orderbok för molnverksamheten uppgick till 514 miljarder dollar.

Konkurrensen har därmed tre tydliga profiler:

• AWS: den största molnplattformen, med högst rapporterade kvartalsintäkter och en tillväxt som åter har tagit fart.
• Google Cloud: den snabbast växande stora molnverksamheten, med stark efterfrågan på AI-infrastruktur och en växande orderbok.
• Microsoft Azure: en stor och snabbt växande plattform som kan säljas tillsammans med Microsoft 365, Copilot och bolagets etablerade företagsförsäljning.

Frågan är nu om bolagen kan leverera

Microsofts kommersiella orderbok på 678 miljarder dollar och Alphabets molnorderbok på 514 miljarder dollar tyder på att stora kunder tecknar fleråriga avtal, snarare än att enbart testa AI i mindre pilotprojekt.

Det gör AI-boomen mer konkret – men undanröjer inte den fysiska flaskhalsen. Ett undertecknat avtal måste backas upp av datacenter, elanslutningar, nätverksutrustning, AI-chip och programvara. Om infrastrukturen inte kan byggas ut tillräckligt snabbt kan efterfrågan vara tydlig i orderboken samtidigt som intäkter och kassaflöden dröjer.

Alphabet illustrerade skalan på utmaningen genom att höja sin prognos för investeringar i anläggningar och utrustning under 2026 till mellan 195 och 205 miljarder dollar. Bolaget hänvisade till stark efterfrågan på molntjänster och behovet av mer kapacitet.

För investerare skapar detta ett tidsproblem: kunderna kan skriva avtal innan leverantörerna har hunnit bygga den fysiska kapacitet som krävs. Den centrala frågan är därför inte längre bara om kunderna vill ha AI, utan hur snabbt efterfrågan kan omvandlas till fakturerad användning – och om användningen ger bra marginaler efter kostnaden för infrastrukturen.

Tillväxten måste till slut synas i kassaflödet

Alphabets investeringar uppgick till 44,9 miljarder dollar under andra kvartalet, samtidigt som det fria kassaflödet blev negativt: minus 5,9 miljarder dollar. Siffrorna visar hur en lönsam tillväxthistoria inom moln kan kombineras med kraftig kortsiktig likviditetspress när infrastrukturen byggs ut före efterfrågan.

Samma test väntar Microsoft. Höga rörelseresultat och stigande Azure-intäkter ger bolaget bättre finansiellt utrymme att investera. Men Microsoft måste fortfarande visa att Azure-användning, Copilot-prenumerationer och de tecknade avtalen kan ge tillräcklig avkastning när infrastrukturkostnaderna fortsätter uppåt.

Investerare har inte dragit slutsatsen att hyperskaleföretagen – alltså de största moln- och internetbolagen – kommer att överge sina AI-satsningar. Reuters rapporterade att fokus i stället har flyttats mot vilka bolag som kan skapa bäst långsiktig avkastning på investeringsvågen. Samtidigt visade en enkät från Bank of America att 38 procent av fondförvaltarna såg AI-relaterade investeringar hos hyperskaleföretag som den största potentiella källan till en systemisk kreditkris.

De två perspektiven behöver inte motsäga varandra. Marknaden kan tro att efterfrågan är verklig och att investeringarna fortsätter, men ändå ifrågasätta hur lång tid det tar innan satsningarna betalar sig, hur de ska finansieras och vilken avkastning varje investerad dollar till slut ger.

Vad resultatet betyder för AI- och molnracet

Microsoft lämnar kvartalet som den mest kommersiellt integrerade AI- och molnkonkurrenten – inte som den obestridda molnledaren. Azures milstolpe på över 100 miljarder dollar, kvartalstillväxten på 43 procent, de mer än 30 miljoner betalande Copilot-platserna och orderboken på 678 miljarder dollar ger starka belägg för att AI-efterfrågan faktiskt omvandlas till företagsintäkter.

AWS har fortfarande den största rapporterade molnskalan. Google Cloud har den högsta tillväxttakten. Microsoft har i sin tur ett särskilt försprång genom distributionen av AI-funktioner i programvara som företagen redan använder och genom långsiktiga kundavtal.

Nästa fas kommer därför att avgöras mindre av rubriksiffror och mer av genomförandet. De tre ledande aktörerna måste omvandla orderböcker till utbyggd kapacitet, kapacitet till faktisk kundanvändning och kundanvändning till stabilt fritt kassaflöde och uthållig avkastning.

Microsofts resultat visar att AI-möjligheten redan ger riktiga intäkter. De bevisar däremot ännu inte att den enorma infrastrukturombyggnaden blir lika lönsam när marknaden når full mognad.