Tokayev bad Putin frysa kriget i Ukraina – Kreml sade nej

Han beskrev det som en skam att unga människor dör och sade att ”allt detta måste få ett slut” . Med ”Istanbulformeln 2.0” syftade han på en reviderad version av de fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina som hölls i Istanbul efter den fullskaliga invasionen 2022 .

Tokayev föreslog också säkerhetsgarantier från stormakterna, däribland Ryssland, som en grund för att kunna gå vidare mot en varaktig fred . I ett ovanligt öppet uttalande sade han dessutom att han fortfarande inte förstår varför Ryssland inledde sin aggression mot Ukraina. Konfliktens natur är, enligt Tokayev, ”inte helt klar för många, inklusive oss” .

Putin svarade inte offentligt på uppmaningen under den öppna delen av mötet .

Kreml avvisade förslaget direkt

Kremls svar kom samma dag och var entydigt: ett fryst krig är inte möjligt under de rådande omständigheterna .

Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade till Interfax att en frysning av konflikten ”som sådan inte är möjlig” med hänsyn till Kyivs nuvarande hållning . Han uppgav också att Putin hade gett Tokayev en ”detaljerad förklaring” till varför ett sådant upplägg inte kunde genomföras .

Moskvas uttalade linje är att Ryssland först måste uppnå sina mål på slagfältet innan en frysning kan övervägas . Peskov framställde samtidigt Ukrainas position som det huvudsakliga hindret och sade: ”För oss är huvudvillkoret att vi måste uppnå våra mål” .

Ukraina välkomnade Tokayevs ord

I Kyiv togs budskapet emot på ett helt annat sätt. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha kallade Tokayevs uttalande ”ett realistiskt, aktuellt och klokt budskap” .

Sybiha framhöll att Ukraina redan har föreslagit ett stopp för striderna längs den nuvarande frontlinjen, följt av diplomatiska samtal. Enligt honom fortsätter Kreml dock att avvisa den vägen .

”Slutsatsen är att Moskva måste känna större press innan man accepterar realistiska fredsförslag”, skrev Sybiha .

Två militära beslut – bara två dagar senare

Den 27 juli, två dagar efter Tokayevs offentliga vädjan, undertecknade Putin två beslut som gav den ryska regeringen rätt att inleda förhandlingar med Kazakstan och Uzbekistan om ändringar i ländernas befintliga avtal om militärtekniskt samarbete .

Det ena avtalet gäller Ryssland och Kazakstan och undertecknades den 24 december 2013. Det reglerar bland annat försäljning av ryska vapen till Kazakstan, ömsesidiga leveranser av militära produkter, tekniköverföring och skydd av sekretessbelagd information .

Det andra gäller Ryssland och Uzbekistan och undertecknades den 29 november 2016. Även det omfattar liknande former av militärtekniskt samarbete .

Besluten publicerades på Rysslands officiella portal för rättslig information och rapporterades av flera ryska och centralasiatiska medier .

Sanktionerna sätter leveranskedjorna i fokus

Ryskspråkiga rapporter beskrev initiativet som en åtgärd mot bakgrund av västliga sanktioner mot Ryssland . EU har förbjudit export till Ryssland av vapen, militärprodukter och ett brett spektrum av produkter med både civila och militära användningsområden, exempelvis elektroniska komponenter, motorer och delar till drönare.

USA, EU, Storbritannien och Japan har dessutom sammanställt en lista över 50 varukategorier som de bedömer att Ryssland försöker köpa in för militära ändamål. Där ingår bland annat mikrochip, optisk utrustning och flygplansdelar .

De befintliga avtalen handlar inte bara om rysk vapenexport till Kazakstan och Uzbekistan. De reglerar även ömsesidiga leveranser av militär utrustning och andra försvarsrelaterade produkter . Det innebär att avtalen i princip också kan omfatta leveranser från de centralasiatiska partnerländerna till Ryssland – produkter som Moskva har svårare att få tag på från väst.

En balansgång för Kazakstan

Händelseförloppet visar den svåra balansgång som Kazakstan försöker upprätthålla: Tokayev försvarar den ”allierade relationen” med Ryssland, men framför samtidigt offentligt en uppmaning om att kriget ska stoppas .

Kremls avvisande och de snabba stegen mot fördjupat militärtekniskt samarbete skickar samtidigt en tydlig signal om Moskvas prioriteringar. Ryssland tycks lägga större vikt vid att säkra och förstärka sina militära leveranskedjor än vid att använda Tokayevs förslag som utgångspunkt för nya förhandlingar.

Institutet för studier av krig, ISW, bedömde att Putin snarare använde Kazakstans förslag om en frysning för att motivera fortsatt behov av militära framsteg än som grund för diplomatiska samtal .