Planen innebär frivilliga avgifter för fartyg som använder farleden, ett förslag från Oman som har stöd av Gulfstaterna . Iran har hittills motsatt sig den frivilliga modellen och insisterar istället på obligatoriska betalningar . Separat föreslår ett iranskt utkast att lastfartyg ska beläggas med avgifter, och Irans parlament granskar ett lagförslag om att helt förbjuda amerikanska och israeliska fartyg från sundet, med böter på upp till en femtedel av lastens värde för överträdelser .

Politiska krav (USA-spåret)

Den 8 augusti 2026 lade Irans högsta nationella säkerhetsråd – genom sin sekreterare Mohammad Bagher Zolghadr – fram sex villkor för att helt återöppna sundet. Flera källor rapporterar följande krav :

1. USA får aldrig hota Iran igen.
2. USA måste avsluta sin sjöblockad av Iran.
3. USA måste dra tillbaka alla militära tillgångar från regionen.
4. USA måste lyfta alla sanktioner mot Iran.
5. USA måste frigöra iranska tillgångar.
6. USA måste kompensera Iran för krigsskador från konflikten.

Iran har sagt att sundet inte kommer att öppnas förrän USA "korrigerar sitt beteende" och uppfyller dessa villkor . Utrikesminister Abbas Araghchi gjorde klart att inte ens en överenskommelse med Oman om förvaltningen av sundet "skulle vara tillräckligt för att frigöra farleden" .

Påverkan på oljepriset: en volatil vecka

Irans vägran till direkta samtal och dess långtgående krav har skapat en volatil oljemarknad som pendlar mellan krigsriskpremier och tillfälligt diplomatiskt hopp.

• 4 augusti: Hopp om en uppgörelse orsakade en kraftig utförsäljning. Brentoljan föll nästan 5 procent och stängde på 79,36 dollar per fat – den lägsta nivån på tre veckor – efter att qatariska och amerikanska tjänstemän signalerat möjliga diplomatiska framsteg . Goldman Sachs analytiker prognostiserade Brent mellan 80 och 90 dollar per fat tills det finns klarhet kring en Iran-uppgörelse eller en betydande eskalering .
• 6 augusti: Oljepriserna vände uppåt och stängde mer än 3 dollar högre per fat efter nyheten att en iransk parlamentskommitté granskade ett lagförslag om att förbjuda amerikanska och israeliska fartyg från sundet .
• 7 augusti: Brentoljan klättrade mer än 1 dollar och stängde på 83,55 dollar per fat på förnyad osäkerhet kring förhandlingarna .
• 9 augusti: Iran uteslöt direkta USA-samtal, vilket lade ytterligare uppåtriktad press på priserna. Araghchi sade att Teheran inte skulle återuppta förhandlingarna med Washington förrän USA tar itu med vad Iran beskrev som överträdelser av ett interimistiskt fredsavtal .

Omans roll som medlare

Oman har fungerat som den primära diplomatiska kanalen mellan Iran och Gulfstaterna, och indirekt med USA.

• Juni 2026: Oman och Iran inledde formella samtal om att hantera navigationen i sundet och enades om att bilda en gemensam arbetsgrupp .
• 28 juli: Oman presenterade en Gulf-stödd plan som skulle tillåta Iran att ta ut frivilliga avgifter från fartyg som passerar sundet .
• Tidig augusti: Iran sade att förhandlingarna med Oman var i "slutskedet" och att en överenskommelse var "nära att slutföras," där båda sidor enats om koordinater för fraktrutter .
• 4 augusti: En hög iransk källa bekräftade att den tillfälliga plan som diskuteras skulle ge Iran kontroll över inkommande trafik och insyn över utgående .
• 8 augusti: Iran gjorde dock klart att Oman-avtalet ensamt inte är tillräckligt – USA måste också uppfylla sina politiska krav innan farleden helt återöppnas .

Irans vice utrikesminister Kazem Gharibabadi sade att Oman-avtalet inte automatiskt skulle återöppna farleden . Araghchi kallade ändringarna av fraktrutterna en "teknisk och juridisk fråga" separerad från en fullständig återöppning .

Senaste attacker mot Gulfens energiinfrastruktur

Iran och dess ombud har systematiskt attackerat Gulfens energiinfrastruktur sedan konflikten inleddes i början av 2026. ACLED-data visar minst 172 attacker mot icke-militär infrastruktur mellan 28 februari och 30 juli .

• 18–19 mars 2026: Iranska flygattacker orsakade omfattande skador på Qatars Ras Laffan-gasanläggning – världens största – riktade sig mot Saudiarabiens SAMREF-raffinaderi (ett samriskföretag mellan Aramco och Exxon), tvingade Förenade Arabemiraten att stänga gasanläggningar och orsakade bränder vid två kuwaitiska raffinaderier .
• 9 april 2026: Saudiarabien rapporterade att attacker hade minskat landets oljeproduktionskapacitet med 600 000 fat per dag och minskat flödet genom dess East-West Pipeline med 700 000 fat per dag .
• 29 juli 2026: Drönarattacker som avfyrades från irakiskt territorium riktade sig mot saudiska oljeanläggningar i Östra provinsen; saudiska styrkor avvärjde och förstörde flera drönare .
• 8 augusti 2026: Förenade Arabemiraten rapporterade att Iran hade träffat ytterligare ett fartyg i eller nära Hormuzsundet .

President Trumps strategi

Trump har fört en tvådelad strategi med militära hot och diplomatiska öppningar.

• 4 augusti: Trump sade att Hormuzsundet skulle öppnas "mycket snart" annars skulle Iran "träffas mycket hårt" .
• Trump bekräftade också att samtalen i Qatar hade gått bra, vilket bidrog till oljeprisfallet den 4 augusti .
• USA har återinfört och skärpt sanktioner mot Iran och upprätthåller en sjöblockad i regionen .
• USA:s vicepresident JD Vance sade att Iran hade sagt till USA att de har "inga röda linjer" i konflikten, vilket signalerar fortsatt eskaleringsrisk .

Faktorer som försenar normal sjöfart

Flera faktorer fortsätter att blockera en återgång till normal trafik genom sundet:

• Irans maximalistiska politiska krav. De sex villkoren riktade mot USA – inklusive trupptillbakadragande, sanktionslyft och krigsskadestånd – ses allmänt som oacceptabla för Washington .
• Ingen direkt USA-Iran-kanal. Iran har för närvarande uteslutit direkta förhandlingar med USA, vilket lämnar Oman som en mellanhand med begränsad auktoritet på det politiska spåret .
• Pågående attacker. Förenade Arabemiraten rapporterade en ny fartygsattack den 8 augusti, vilket visar att aktiva fientligheter fortsätter även när diplomatiska samtal fortskrider .
• Iranskt parlamentslagförslag. En kommitté granskar lagstiftning som helt skulle förbjuda amerikanska och israeliska fartyg från sundet, vilket i grunden skulle begränsa farledens användning även om den delvis återöppnas .
• Brist på försäkringar och förtroende. Rederier möter osäkerhet kring säkerhet, potentiella avgifter och juridiska ansvarsfrågor, vilket avskräcker en snabb återgång till normala trafikvolymer.

Goldman Sachs analytiker sammanfattade marknadens syn: Brent kommer att förbli inom intervallet 80–90 dollar per fat tills det antingen finns tydlig avtalsklarhet eller en betydande militär eskalering – vilket innebär att marknaden i sig prissätter fortsatt störning .

Planen innebär frivilliga avgifter för fartyg som använder farleden, ett förslag från Oman som har stöd av Gulfstaterna . Iran har hittills motsatt sig den frivilliga modellen och insisterar istället på obligatoriska betalningar . Separat föreslår ett iranskt utkast att lastfartyg ska beläggas med avgifter, och Irans parlament granskar ett lagförslag om att helt förbjuda amerikanska och israeliska fartyg från sundet, med böter på upp till en femtedel av lastens värde för överträdelser .

Politiska krav (USA-spåret)

Den 8 augusti 2026 lade Irans högsta nationella säkerhetsråd – genom sin sekreterare Mohammad Bagher Zolghadr – fram sex villkor för att helt återöppna sundet. Flera källor rapporterar följande krav :

1. USA får aldrig hota Iran igen.
2. USA måste avsluta sin sjöblockad av Iran.
3. USA måste dra tillbaka alla militära tillgångar från regionen.
4. USA måste lyfta alla sanktioner mot Iran.
5. USA måste frigöra iranska tillgångar.
6. USA måste kompensera Iran för krigsskador från konflikten.

Iran har sagt att sundet inte kommer att öppnas förrän USA "korrigerar sitt beteende" och uppfyller dessa villkor . Utrikesminister Abbas Araghchi gjorde klart att inte ens en överenskommelse med Oman om förvaltningen av sundet "skulle vara tillräckligt för att frigöra farleden" .

Påverkan på oljepriset: en volatil vecka

Irans vägran till direkta samtal och dess långtgående krav har skapat en volatil oljemarknad som pendlar mellan krigsriskpremier och tillfälligt diplomatiskt hopp.

• 4 augusti: Hopp om en uppgörelse orsakade en kraftig utförsäljning. Brentoljan föll nästan 5 procent och stängde på 79,36 dollar per fat – den lägsta nivån på tre veckor – efter att qatariska och amerikanska tjänstemän signalerat möjliga diplomatiska framsteg . Goldman Sachs analytiker prognostiserade Brent mellan 80 och 90 dollar per fat tills det finns klarhet kring en Iran-uppgörelse eller en betydande eskalering .
• 6 augusti: Oljepriserna vände uppåt och stängde mer än 3 dollar högre per fat efter nyheten att en iransk parlamentskommitté granskade ett lagförslag om att förbjuda amerikanska och israeliska fartyg från sundet .
• 7 augusti: Brentoljan klättrade mer än 1 dollar och stängde på 83,55 dollar per fat på förnyad osäkerhet kring förhandlingarna .
• 9 augusti: Iran uteslöt direkta USA-samtal, vilket lade ytterligare uppåtriktad press på priserna. Araghchi sade att Teheran inte skulle återuppta förhandlingarna med Washington förrän USA tar itu med vad Iran beskrev som överträdelser av ett interimistiskt fredsavtal .

Omans roll som medlare

Oman har fungerat som den primära diplomatiska kanalen mellan Iran och Gulfstaterna, och indirekt med USA.

• Juni 2026: Oman och Iran inledde formella samtal om att hantera navigationen i sundet och enades om att bilda en gemensam arbetsgrupp .
• 28 juli: Oman presenterade en Gulf-stödd plan som skulle tillåta Iran att ta ut frivilliga avgifter från fartyg som passerar sundet .
• Tidig augusti: Iran sade att förhandlingarna med Oman var i "slutskedet" och att en överenskommelse var "nära att slutföras," där båda sidor enats om koordinater för fraktrutter .
• 4 augusti: En hög iransk källa bekräftade att den tillfälliga plan som diskuteras skulle ge Iran kontroll över inkommande trafik och insyn över utgående .
• 8 augusti: Iran gjorde dock klart att Oman-avtalet ensamt inte är tillräckligt – USA måste också uppfylla sina politiska krav innan farleden helt återöppnas .

Irans vice utrikesminister Kazem Gharibabadi sade att Oman-avtalet inte automatiskt skulle återöppna farleden . Araghchi kallade ändringarna av fraktrutterna en "teknisk och juridisk fråga" separerad från en fullständig återöppning .

Senaste attacker mot Gulfens energiinfrastruktur

Iran och dess ombud har systematiskt attackerat Gulfens energiinfrastruktur sedan konflikten inleddes i början av 2026. ACLED-data visar minst 172 attacker mot icke-militär infrastruktur mellan 28 februari och 30 juli .

• 18–19 mars 2026: Iranska flygattacker orsakade omfattande skador på Qatars Ras Laffan-gasanläggning – världens största – riktade sig mot Saudiarabiens SAMREF-raffinaderi (ett samriskföretag mellan Aramco och Exxon), tvingade Förenade Arabemiraten att stänga gasanläggningar och orsakade bränder vid två kuwaitiska raffinaderier .
• 9 april 2026: Saudiarabien rapporterade att attacker hade minskat landets oljeproduktionskapacitet med 600 000 fat per dag och minskat flödet genom dess East-West Pipeline med 700 000 fat per dag .
• 29 juli 2026: Drönarattacker som avfyrades från irakiskt territorium riktade sig mot saudiska oljeanläggningar i Östra provinsen; saudiska styrkor avvärjde och förstörde flera drönare .
• 8 augusti 2026: Förenade Arabemiraten rapporterade att Iran hade träffat ytterligare ett fartyg i eller nära Hormuzsundet .

President Trumps strategi

Trump har fört en tvådelad strategi med militära hot och diplomatiska öppningar.

• 4 augusti: Trump sade att Hormuzsundet skulle öppnas "mycket snart" annars skulle Iran "träffas mycket hårt" .
• Trump bekräftade också att samtalen i Qatar hade gått bra, vilket bidrog till oljeprisfallet den 4 augusti .
• USA har återinfört och skärpt sanktioner mot Iran och upprätthåller en sjöblockad i regionen .
• USA:s vicepresident JD Vance sade att Iran hade sagt till USA att de har "inga röda linjer" i konflikten, vilket signalerar fortsatt eskaleringsrisk .

Faktorer som försenar normal sjöfart

Flera faktorer fortsätter att blockera en återgång till normal trafik genom sundet:

• Irans maximalistiska politiska krav. De sex villkoren riktade mot USA – inklusive trupptillbakadragande, sanktionslyft och krigsskadestånd – ses allmänt som oacceptabla för Washington .
• Ingen direkt USA-Iran-kanal. Iran har för närvarande uteslutit direkta förhandlingar med USA, vilket lämnar Oman som en mellanhand med begränsad auktoritet på det politiska spåret .
• Pågående attacker. Förenade Arabemiraten rapporterade en ny fartygsattack den 8 augusti, vilket visar att aktiva fientligheter fortsätter även när diplomatiska samtal fortskrider .
• Iranskt parlamentslagförslag. En kommitté granskar lagstiftning som helt skulle förbjuda amerikanska och israeliska fartyg från sundet, vilket i grunden skulle begränsa farledens användning även om den delvis återöppnas .
• Brist på försäkringar och förtroende. Rederier möter osäkerhet kring säkerhet, potentiella avgifter och juridiska ansvarsfrågor, vilket avskräcker en snabb återgång till normala trafikvolymer.

Goldman Sachs analytiker sammanfattade marknadens syn: Brent kommer att förbli inom intervallet 80–90 dollar per fat tills det antingen finns tydlig avtalsklarhet eller en betydande militär eskalering – vilket innebär att marknaden i sig prissätter fortsatt störning .