Irans varningar den 1 november målar upp ett nytt krig med USA som längre än den föregående stridsomgången, geografiskt mer omfattande och farligt för amerikanska styrkor och sjöfarten i regionen. Budskapet går på tvärs med president Donald Trumps påstående att ett eller två återstående iranska mål kan tas om hand på ”10 minuter”. Inget av uttalandena fastslår vad ett nytt krig skulle uppnå eller hur det skulle sluta.
1
34
6
Teherans varning: ett längre och större krig
Armétalespersonen Mohammad Akraminia sade att ett framtida krig skulle kunna pågå längre än det förra och att Trump inte skulle bestämma när eller på vilka villkor det avslutas. Iranska företrädare hotade också med en omedelbar och omfattande reaktion på nya angrepp.
1
34
Akraminia var uttrycklig om krigets möjliga räckvidd: en ny konflikt skulle enligt honom inte begränsas till Västasien. I samma rapportering framfördes hot om ”förödande anfall” mot amerikanska krigsfartyg, och invaderande styrkor beskrevs möta en ”dödsfälla”. Uttalandena visar vilken omfattning Teheran hotar med – inte att Iran bevisligen kan genomföra varje hot.
34
Andra iranska företrädare förstärkte budskapet. Försvarsminister Mehrdad Akhlaghi utlovade ett ”proportionerligt, beslutsamt och verkningsfullt svar”, medan en talesperson för revolutionsgardet sade att en konflikt med USA inte skulle ha några geografiska gränser.
2 Separat rapportering beskrev iranska hot mot flygplatser, pipelines och annan civil eller ekonomisk infrastruktur i grannländerna kring Persiska viken, om USA och Israel återupptar sina attacker.
24
Trumps ”10 minuter” är inte en prognos för krigets längd
Trump sade att USA fortfarande hade ett eller två mål att ”ta hand om” och nämnde Pickaxe Mountain, som i rapporteringen beskrivs som ett misstänkt underjordiskt kärntekniskt komplex. Han sade att målen kunde hanteras på ”10 minuter”.
6
7 Det beskriver hur snabbt Trump hävdar att ett angrepp kan genomföras – inte att en attack permanent skulle slå ut Irans kärnprogram eller få striderna att upphöra.
Trump sade också att förhandlingarna ”går bra”, samtidigt som han kallade Iran ”inte särskilt pålitligt”.
6 Reuters rapporterade samtidigt att iranska förhandlare träffade qatariska medlare i Doha. Diplomater försökte förhindra att striderna återupptogs efter USA:s mellanårsval den 3 november. Rapporteringen beskrev oro för en upptrappning, men bekräftade inget beslut om eller någon tidsplan för nya attacker.
33
Riskerna för amerikanska styrkor och sjöfarten
Irans militära hot riktades mot amerikanska krigsfartyg och markstyrkor. Andra rapporterade varningar gällde civil och ekonomisk infrastruktur i grannländerna. Sammantaget framställde Teheran en eventuell motreaktion som bredare än ett direkt utbyte av attacker mot iranska och amerikanska militärmål. Hoten är dock inte bevis för att varje utpekad plats skulle angripas.
34
24
Sjöfarten genom Hormuzsundet är en annan tvistefråga. USA:s centralkommando, CENTCOM, uppgav att de viktigaste farlederna i sundet var fria från iranska sjöminor. Det är ett amerikanskt militärt besked om minläget på dessa rutter – inte i sig en lösning på den bredare tvisten om sjösäkerhet eller tillträde.
30 Annan rapportering beskriver Irans anspråk på kontroll över sundet och fortsatt oro för angrepp mot fartyg.
21
31
Vad rapporteringen säger om Irans förmåga att slå tillbaka
Enligt rapportering som hänvisar till västerländska tjänstemän hade Iran behållit kapacitet att tillverka robotar och drönare, och hade fortfarande ballistiska robotar och vissa sjömålsvapen i lager. Det tyder på att landet kan fylla på delar av sin vapenarsenal, men fastslår inte omfattningen eller effektiviteten hos de styrkor som återstår.
48
Det är en viktig skillnad: en varning om hur länge och långt ett krig kan sträcka sig är inte samma sak som en oberoende bedömning av vad Iran faktiskt kan upprätthålla. Underlaget visar inte hur effektiva Irans återuppbyggda försvar är, om fler attacker permanent skulle försena landets kärnprogram eller hur ett nytt krig skulle sluta.
Diplomatin fortsätter parallellt med hoten
De militära varningarna innebär inte att diplomatin har upphört. Iranska förhandlare deltog i Qatar-medlade samtal i Doha, och utrikesminister Abbas Araghchi sade att Iran var berett på både ”försvar och diplomati”.
33
35
47 Rapporteringen visar att hot och förhandlingar pågick samtidigt, men inte att parterna hade enats om en överenskommelse.
Den tydligaste slutsatsen gäller därför Teherans budskap, inte krigets möjliga utgång: Iran varnar för att ett kort amerikanskt angrepp kan leda till en längre konflikt med större geografisk räckvidd, medan Trump betonar hur snabbt återstående mål kan angripas. Vad som faktiskt följer beror på beslut och händelser som uttalandena i sig inte kan förutsäga.
1
34
6