Läget förvärrades ytterligare när Förenade Arabemiraten stoppade handel, kommersiellt utbyte och finansiella transaktioner med Iran efter en rapporterad missilrelaterad upptrappning. Reuters beskrev åtgärden som ett nytt tryck mot Iran i en redan mycket instabil konfrontation mellan USA och Iran.
För guldet är mekanismen relativt enkel: när risken för konflikt, sanktioner eller störningar i råvaruflöden upplevs som större ökar efterfrågan på en tillgång som kan fungera som skydd i en portfölj. Guld är inte beroende av betalningsförmågan hos en viss emittent, vilket gör metallen attraktiv när investerare omprövar politiska, finansiella och logistiska risker.
Oljepriset fungerade samtidigt som en signal om Hormuzrisken och som en kanal genom vilken konflikten kunde påverka finansmarknaderna. Reuters rapporterade att oljepriserna steg när marknaden bedömde utsikterna för en återöppning av sundet. Under en tidigare fas av konflikten nådde guldet samtidigt sin högsta nivå på nio veckor.
På kort sikt kan dyrare olja stärka efterfrågan på guld genom att öka oron för en energichock, högre inflation och bredare ekonomiska störningar. Sambandet kan dock snabbt vända.
Om ett högt oljepris leder till mer varaktig inflation kan marknaden börja räkna med färre räntesänkningar från USA:s centralbank Federal Reserve – eller till och med nya räntehöjningar. Högre amerikanska obligationsräntor och en starkare dollar ökar alternativkostnaden för att äga guld, som inte ger någon löpande ränta.
Den pressen syntes i juli. Reuters rapporterade då att nya spänningar mellan USA och Iran lyfte både oljepriset och dollarn. Det ökade förväntningarna på att räntorna skulle förbli höga längre och tyngde samtidigt ädelmetallen.
Guld gynnas därför mest när den geopolitiska risken stiger utan att realräntor och dollar samtidigt får ett kraftigt lyft.
Att guldet hade stigit 37,05 procent på ett år visar att Hormuzkrisen inte förklarar hela uppgången. De senaste rubrikerna ökade brådskan i en marknad som redan befann sig på höga nivåer, men de tillgängliga uppgifterna visar inte hur stor del av årsuppgången som specifikt kan kopplas till centralbanksköp, portföljskydd eller geopolitisk risk.
En mer försiktig slutsats är att krisen tydliggjorde hur känsligt guldet är för flera faktorer samtidigt:
Resultatet blir en tillgång som kan reagera kraftigt åt båda hållen. I augusti sammanföll framsteg mot en återöppning av Hormuz med stigande guldpriser, delvis eftersom förväntningarna på en oljeutlöst räntehöjning från Federal Reserve minskade.
Det visar varför guldet inte är en enkel ”krig upp, guld upp”-tillgång. Effekten av en geopolitisk händelse beror på hur den påverkar oljepriset, dollarn, obligationsräntorna och centralbankernas agerande.
Hongkongs marknad för guldterminer gav samtidigt en separat, men relaterad, signal om hur handeln med ädelmetallen förändras. HKEX:s dollarbaserade guldterminskontrakt noterade en fysisk leverans på 145 kilo den 19 augusti – mer än dubbelt så mycket som det tidigare rekordet på 63 kilo från december 2018.
Sedan kontraktet relanserades den 6 juli uppgick den genomsnittliga dagsomsättningen till 9 974 kontrakt, med ett nominellt värde på omkring 1,35 miljarder dollar och fler än 30 deltagande marknadsaktörer.
Leveranssiffran är betydelsefull eftersom den visar att kontraktet kopplar samman derivathandeln med den fysiska guldmarknaden, i stället för att enbart fungera som en plattform för kontantavräknad spekulation. Kontraktet motsvarar ett kilo guld med hög renhet och leveransen sker fysiskt i Hongkong.
Det stärker Hongkongs ambition att bli ett regionalt centrum för handel med ädelmetaller och riskhantering. Kombinationen av handel i amerikanska dollar och offshore-yuan, tillsammans med fysisk leverans i Hongkong, ger marknadsaktörer ytterligare en plats för att hantera guldexponering när sanktioner och handelsrestriktioner förändrar de etablerade handelsvägarna. HKEX beskriver själv produkten som riktad till både deltagare från Fastlandskina och internationella aktörer.
Ett enda leveransrekord är däremot inte bevis för att Hongkong har gått om London, New York eller Shanghai. För att bli ett varaktigt globalt nav krävs uthållig likviditet med flera löptider, tillförlitlig clearing och leverans, bred internationell medverkan samt ett djupt nätverk av lager, raffinaderier och handlare. De senaste siffrorna visar momentum – men ännu inte marknadsdominans.
Utvecklingen beror i hög grad på vilken risk som blir dominerande.
Guldet kan fortsätta få stöd om diplomatin förblir låst, riskerna för sjöfarten består och investerare fortsätter att söka skydd mot en bredare regional konflikt. Ett oförändrat räntebesked från Federal Reserve, fallande realräntor eller en svagare dollar skulle förstärka den geopolitiska efterfrågan genom att minska kostnaden för att hålla guld.
Uppgången kan rullas tillbaka om ett trovärdigt avtal återställer den kommersiella sjöfarten genom Hormuz och minskar risken för en eskalering. Guldet skulle dessutom möta motvind om oljepriset förblev tillräckligt högt för att lyfta inflationsförväntningarna, stärka dollarn och pressa upp amerikanska obligationsräntor.
En tidigare rekyl visade hur den kombinationen kan se ut: guldterminer föll när kraftigt stigande statsobligationsräntor, en starkare dollar och förnyad osäkerhet kring Hormuz sammanföll.
Den viktigaste slutsatsen är därför att 4 600 dollar snarare bör ses som en rubrikkänslig marknadsnivå än som ett fast fundamentalt värde. Hormuzkrisen har bidragit med ett geopolitiskt riskpåslag, men nästa större rörelse avgörs av om efterfrågan på säkerhet eller räntebetingad försäljning får störst genomslag.
Läget förvärrades ytterligare när Förenade Arabemiraten stoppade handel, kommersiellt utbyte och finansiella transaktioner med Iran efter en rapporterad missilrelaterad upptrappning. Reuters beskrev åtgärden som ett nytt tryck mot Iran i en redan mycket instabil konfrontation mellan USA och Iran.
För guldet är mekanismen relativt enkel: när risken för konflikt, sanktioner eller störningar i råvaruflöden upplevs som större ökar efterfrågan på en tillgång som kan fungera som skydd i en portfölj. Guld är inte beroende av betalningsförmågan hos en viss emittent, vilket gör metallen attraktiv när investerare omprövar politiska, finansiella och logistiska risker.
Oljepriset fungerade samtidigt som en signal om Hormuzrisken och som en kanal genom vilken konflikten kunde påverka finansmarknaderna. Reuters rapporterade att oljepriserna steg när marknaden bedömde utsikterna för en återöppning av sundet. Under en tidigare fas av konflikten nådde guldet samtidigt sin högsta nivå på nio veckor.
På kort sikt kan dyrare olja stärka efterfrågan på guld genom att öka oron för en energichock, högre inflation och bredare ekonomiska störningar. Sambandet kan dock snabbt vända.
Om ett högt oljepris leder till mer varaktig inflation kan marknaden börja räkna med färre räntesänkningar från USA:s centralbank Federal Reserve – eller till och med nya räntehöjningar. Högre amerikanska obligationsräntor och en starkare dollar ökar alternativkostnaden för att äga guld, som inte ger någon löpande ränta.
Den pressen syntes i juli. Reuters rapporterade då att nya spänningar mellan USA och Iran lyfte både oljepriset och dollarn. Det ökade förväntningarna på att räntorna skulle förbli höga längre och tyngde samtidigt ädelmetallen.
Guld gynnas därför mest när den geopolitiska risken stiger utan att realräntor och dollar samtidigt får ett kraftigt lyft.
Att guldet hade stigit 37,05 procent på ett år visar att Hormuzkrisen inte förklarar hela uppgången. De senaste rubrikerna ökade brådskan i en marknad som redan befann sig på höga nivåer, men de tillgängliga uppgifterna visar inte hur stor del av årsuppgången som specifikt kan kopplas till centralbanksköp, portföljskydd eller geopolitisk risk.
En mer försiktig slutsats är att krisen tydliggjorde hur känsligt guldet är för flera faktorer samtidigt:
Resultatet blir en tillgång som kan reagera kraftigt åt båda hållen. I augusti sammanföll framsteg mot en återöppning av Hormuz med stigande guldpriser, delvis eftersom förväntningarna på en oljeutlöst räntehöjning från Federal Reserve minskade.
Det visar varför guldet inte är en enkel ”krig upp, guld upp”-tillgång. Effekten av en geopolitisk händelse beror på hur den påverkar oljepriset, dollarn, obligationsräntorna och centralbankernas agerande.
Hongkongs marknad för guldterminer gav samtidigt en separat, men relaterad, signal om hur handeln med ädelmetallen förändras. HKEX:s dollarbaserade guldterminskontrakt noterade en fysisk leverans på 145 kilo den 19 augusti – mer än dubbelt så mycket som det tidigare rekordet på 63 kilo från december 2018.
Sedan kontraktet relanserades den 6 juli uppgick den genomsnittliga dagsomsättningen till 9 974 kontrakt, med ett nominellt värde på omkring 1,35 miljarder dollar och fler än 30 deltagande marknadsaktörer.
Leveranssiffran är betydelsefull eftersom den visar att kontraktet kopplar samman derivathandeln med den fysiska guldmarknaden, i stället för att enbart fungera som en plattform för kontantavräknad spekulation. Kontraktet motsvarar ett kilo guld med hög renhet och leveransen sker fysiskt i Hongkong.
Det stärker Hongkongs ambition att bli ett regionalt centrum för handel med ädelmetaller och riskhantering. Kombinationen av handel i amerikanska dollar och offshore-yuan, tillsammans med fysisk leverans i Hongkong, ger marknadsaktörer ytterligare en plats för att hantera guldexponering när sanktioner och handelsrestriktioner förändrar de etablerade handelsvägarna. HKEX beskriver själv produkten som riktad till både deltagare från Fastlandskina och internationella aktörer.
Ett enda leveransrekord är däremot inte bevis för att Hongkong har gått om London, New York eller Shanghai. För att bli ett varaktigt globalt nav krävs uthållig likviditet med flera löptider, tillförlitlig clearing och leverans, bred internationell medverkan samt ett djupt nätverk av lager, raffinaderier och handlare. De senaste siffrorna visar momentum – men ännu inte marknadsdominans.
Utvecklingen beror i hög grad på vilken risk som blir dominerande.
Guldet kan fortsätta få stöd om diplomatin förblir låst, riskerna för sjöfarten består och investerare fortsätter att söka skydd mot en bredare regional konflikt. Ett oförändrat räntebesked från Federal Reserve, fallande realräntor eller en svagare dollar skulle förstärka den geopolitiska efterfrågan genom att minska kostnaden för att hålla guld.
Uppgången kan rullas tillbaka om ett trovärdigt avtal återställer den kommersiella sjöfarten genom Hormuz och minskar risken för en eskalering. Guldet skulle dessutom möta motvind om oljepriset förblev tillräckligt högt för att lyfta inflationsförväntningarna, stärka dollarn och pressa upp amerikanska obligationsräntor.
En tidigare rekyl visade hur den kombinationen kan se ut: guldterminer föll när kraftigt stigande statsobligationsräntor, en starkare dollar och förnyad osäkerhet kring Hormuz sammanföll.
Den viktigaste slutsatsen är därför att 4 600 dollar snarare bör ses som en rubrikkänslig marknadsnivå än som ett fast fundamentalt värde. Hormuzkrisen har bidragit med ett geopolitiskt riskpåslag, men nästa större rörelse avgörs av om efterfrågan på säkerhet eller räntebetingad försäljning får störst genomslag.