Regeringar i tillväxtländer emitterade obligationer i utländsk valuta för rekordhöga 190 miljarder dollar januari–augusti 2026, jämfört med 160 miljarder dollar året före.[5][39] Kriget bromsade försäljningen kraftigt i mars, men länder som Polen kunde återvända till marknaden när förhållandena förbättrades.[38][7]...
Publicerad avRedigerad med GPT-6 SolBilder genererade med GPT Image 2
Research answer

Create a landscape editorial hero image for this Studio Global article: How did emerging-market governments achieve record foreign-currency sovereign bond sales of $190 billion in January–August 2026, versus $160. Article summary: The evidence points to strong investor appetite, improved emerging-market financial resilience, and issuers taking advantage of opportunities to borrow—not an absence of war-related disruption or borrowing risk. Issuance. Topic tags: general, news, general web, user generated. Style: premium digital editorial illustration, source-backed research mood, clean composition, high detail, modern web publication hero. Use reference image context only for broad subject, composition, and topical grounding; do not copy the exact image. Avoid: logos, brand marks, copyrighted characters, real person likenesses, fake screenshots, UI text, readable text, watermarks, charts w
Rekordet betyder inte att obligationsmarknaden var oberörd av kriget i Iran. Tvärtom: efter en stark start på 2026 stannade ny statlig upplåning i utländsk valuta nästan av i mars. Men försäljningarna tidigare under året, följda av nya emissioner när marknaden öppnade igen, räckte för att lyfta totalsiffran.38
7
Enligt siffror från Institute of International Finance (IIF), som företräder den internationella finansbranschen, emitterade regeringar i tillväxtländer sådana obligationer för 190 miljarder dollar under januari–augusti. Det var 30 miljarder dollar mer, eller 18,75 procent, än de 160 miljarder dollar som noterades samma period 2025. Ytterligare emissioner på omkring 10 miljarder dollar förde den rapporterade summan hittills under 2026 till cirka 200 miljarder dollar.5
39
När kriget skakade marknaderna steg lånekostnaderna och emissionerna bromsade kraftigt. En sammanställning från Internationella valutafonden, IMF, visar att statlig upplåning i hårdvaluta uppgick till bara 4,1 miljarder dollar i mars, ungefär 60 procent mindre än ett år tidigare. I början av april sålde Polen däremot dollarobligationer för 6 miljarder dollar, med löptider på fem, tio och trettio år.38
7
Saudiarabien hann låna stort redan i januari. Landets försäljning av dollarobligationer i fyra delar drog in 11,5 miljarder dollar och lockade order på omkring 31 miljarder dollar – cirka 2,7 gånger försäljningsbeloppet. Orderboken visar intresse, inte hur mycket investerarna slutligen tilldelades.57
58 I september återvände både Saudiarabien och Qatar till offentligt marknadsförda dollarobligationer för första gången sedan kriget började. Händelseförloppet visar att tidig upplåning kunde följas av förnyad tillgång till marknaden; underlaget visar däremot inte hur mycket av Gulfstaternas tidiga upplåning som medvetet tidigarelades inför konflikten.
39
Även Mexiko och Turkiet hörde till de stora låntagarländerna. Enligt Bloomberg tog emittenter från vart och ett av dessa länder, liksom från Polen och Saudiarabien, in mer än 10 miljarder dollar under första halvåret. Den siffran omfattar både stater och företag och kan därför inte användas som mått på respektive regerings andel av IIF:s statliga totalsiffra. Ytterligare turkisk upplåning som rapporterades i september var planerad, inte redan genomförd.17
39
Efter mars månads utflöde på 66,2 miljarder dollar visade IIF:s siffror ett inflöde på 58,3 miljarder dollar i april till tillväxtländers aktie- och obligationsmarknader. Det tyder på att riskviljan återvände, men är inte ett mått på köp av just statsobligationer.43 Bloomberg rapporterade samtidigt att tillväxtländers kreditspreadar på internationella obligationer var de lägsta på nästan två decennier. Spreaden är den extra ränta investerare kräver utöver en jämförelseränta: en stigande amerikansk statsobligationsränta kan alltså göra dollarlån dyrare även om den extra riskpremien förblir låg.
17
Reformer, större inhemska kapitalmarknader, starkare valutareserver och fler inhemska investerare har enligt Reuters minskat sårbarheten i vissa tillväxtländer. Men skulder i utländsk valuta är fortfarande en risk, och kriget har bidragit till inflation, pressade statsfinanser och störd handel.34
37
Kreditvärderingsinstitutet Fitch räknar med att Saudiarabien förblir en av de största emittenterna av dollardenominerade skulder och islamiska obligationer, så kallade sukuk, bland tillväxtländerna. Fitch prognostiserar att landets marknad för utestående skuldfinansiering når 600 miljarder dollar 2026. Det är ett mått på en bred befintlig skuldstock, inte en prognos om 600 miljarder dollar i nya statliga dollarobligationer.49
Ekonomprofilen Mohamed El-Erian bedömer att utbudet av obligationer från tillväxtländer pressar globala räntor i marginalen. Samtidigt är volymerna betydligt mindre än upplåningen i utvecklade ekonomier och från teknikföretag. Fler obligationer konkurrerar alltså om investerarnas pengar, men hans bedömning anger ingen siffra för hur stor ränteeffekten är.15
Studio Global AI
This page includes a source-backed answer you can continue inside Studio Global.
Regeringar i tillväxtländer emitterade obligationer i utländsk valuta för rekordhöga 190 miljarder dollar januari–augusti 2026, jämfört med 160 miljarder dollar året före.[5][39]
Regeringar i tillväxtländer emitterade obligationer i utländsk valuta för rekordhöga 190 miljarder dollar januari–augusti 2026, jämfört med 160 miljarder dollar året före.[5][39] Kriget bromsade försäljningen kraftigt i mars, men länder som Polen kunde återvända till marknaden när förhållandena förbättrades.[38][7]
Investerarnas intresse återhämtade sig, men stora obligationsköp innebär inte att valutaskulder har blivit riskfria.[43][34][37]