Kinas sex lyckade omloppsuppskjutningar mellan den 15 och 20 september 2026 var inte främst en rekordjakt vid en enda startramp. De visade i stället spridd uppskjutningskapacitet: kommersiella bolag och statsanknutna organisationer använde olika raketer från flera platser, inklusive en plattform till havs. Därmed behövde man inte vänta på en enda ramp, en enda raketfamilj eller en enda operatör.
1
3
5
Sex uppskjutningar på sex dagar
De sex uppdragen omfattade satelliter för bredband, jordobservation och teknikdemonstrationer.
- 15 september – Zhuque-2E Y7: LandSpace sköt upp tio Qianfan-satelliter, även kallade Spacesail, för bredband från Dongfengs kommersiella rymdzon nära Jiuquan. Det beskrevs som den första storskaliga utplaceringen av Qianfan med en kommersiellt utvecklad raket.
2
4
6
- 16 september – Gravity-1 Y3: Orienspace genomförde en havsuppskjutning från en plattform i Östkinesiska havet. Lasten omfattade åtta Qianfan-satelliter för uppkoppling och en testsatellit för kommunikation med mycket hög kapacitet.
6
8
14
- 17 september – Long March 12: En Long March 12 sköt upp den 25:e SatNet-gruppen i låg omloppsbana från den kommersiella uppskjutningsplatsen på Hainan. Uppskjutningsdatabaser och spårningskällor anger att lasten bestod av nio kommunikationssatelliter.
18
20
26
- 17 september – Kuaizhou-11: CASIC-dotterbolaget ExPace sköt upp de kommersiella interferometriska SAR-satelliterna Tianyi-51 och Tianyi-52, tillsammans med en tredje last, från Jiuquan. SAR står för syntetisk aperturradar, en radarteknik för avbildning av jordytan.
9
18
23
- 19 september – Long March 2D: En Long March 2D sköt upp fyra PIESAT-2-satelliter, nummer 13–16, från Taiyuan. Det är X-bands-SAR-satelliter för jordobservationsbolaget PIESAT.
11
13
- 20 september – Kinetica-1/Lijian-1 Y18: CAS Space sköt upp nio satelliter från Dongfengs kommersiella zon. Samlastningen omfattade Qinling-1, Qinling-2 och PEGA-SUS1; den sistnämnda är en demonstrator för integrerad kommunikation, avkänning, intelligens och databehandling.
29
30
37
De fyra uppskjutningarna som genomfördes på omkring 45 timmar var Zhuque-2E, Gravity-1, Long March 12 och Kuaizhou-11. Samtliga nådde omloppsbana, och två av de fyra raketerna var privatutvecklade.
3
5
Nyckeln var att arbeta parallellt
Uppdragen använde Jiuquan och dess kommersiella zon, den kommersiella uppskjutningsplatsen på Hainan, Taiyuan samt en havsplattform i Östkinesiska havet. Den geografiska och organisatoriska spridningen minskade beroendet av en enskild uppskjutningsplats.
5
8
9
11
Veckan illustrerade också en arbetsfördelning som blir allt viktigare i Kinas rymdsektor:
- Kommersiella bolag stod för den metandrivna Zhuque-2E, den havsbaserade Gravity-1 och Kinetica-1:s samlastningsuppdrag.
4
8
29
- Statssektorn eller statsanknutna organisationer stod fortsatt för Long March 12, Long March 2D och Kuaizhou-11, bland annat för utplaceringar till SatNet och radarlaster.
18
20
23
Det är betydelsefullt eftersom kommersiella bolag inte längre enbart används för enstaka teknikdemonstrationer. De två kommersiella flygningarna i början av veckan bidrog direkt till utbyggnaden av Qianfans bredbandskonstellation.
6
14
Fler satelliter till bredband och jordobservation
De två första flygningarna placerade 18 Qianfan-satelliter i omloppsbana: tio med Zhuque-2E och åtta med Gravity-1. Long March 12 lade till nio SatNet-satelliter.
4
8
20
Qianfan och SatNet/Guowang är Kinas två huvudsakliga bredbandssatsningar i låg omloppsbana. Offentliga spårnings- och branschkällor uppger att de tillsammans planeras omfatta fler än 28 000 satelliter, även om exakta antal och tidplaner kan ändras.
50
51
Veckan utökade även andra rymdfunktioner. PIESAT-2-uppdraget tillförde fyra radarsatelliter för kommersiell jordobservation, medan Kinetica-1 hade en bredare uppsättning kommersiella laster för jordobservation, studier av rymdmiljön och teknikdemonstrationer.
11
30
37
En viktig milstolpe – men inte ett löst kapacitetsproblem
Kina uppges sikta på omkring 140 omloppsuppskjutningar under 2026, efter ett nationellt rekord på 92 under 2025. En vecka med sex uppskjutningar visar att infrastrukturen kan hantera ett högt tempo, särskilt när kommersiell och statlig kapacitet samordnas.
43
48
Men en kort topp betyder inte att årsmålet – eller den takt som krävs för megakonstellationerna – kan hållas över tid. Satellittillverkning, tillgång till startramper, tillförlitlighet och antalet satelliter per uppskjutning är fortfarande konkreta begränsningar.
Återanvändning är nästa stora fråga
Ingen av de sex uppskjutningarna innebar rutinmässig återvinning och återanvändning av ett första raketsteg. Den skillnaden är avgörande för nästa fas i Kinas konstellationsplaner.
Kina utvecklar återanvändbar raketteknik, men jungfruflygningen för Long March-12B i juni 2026 försökte inte återvinna första steget. Andra rapporter beskriver framsteg med kontrollerad återvinning, men ett bärgat raketsteg är inte detsamma som en bevisad flotta som kan vändas runt och flygas igen ofta.
43
48
49
Slutsatsen är därför dubbel: Kina visade att landet kan samordna ett varierat uppskjutningssystem i högt tempo. Den svårare uppgiften återstår – att göra denna kapacitet till ett ekonomiskt och repeterbart system för att placera tiotusentals bredbandssatelliter i omloppsbana.