Dessa störningar har redan bidragit till volatilitet inom metallmarknaderna. Kopparpriserna har rört sig kraftigt med varje ny rubrik om förhandlingar mellan USA och Iran. Ibland har optimism om diplomatiska framsteg pressat priserna något lägre, medan den pågående osäkerheten och blockerade sjöfarten har hållit dem uppe.
Även när fredssamtalen visar framsteg har sjöfarten i regionen förblivit kraftigt begränsad, vilket begränsar diplomatins omedelbara påverkan på globala råvaruflöden.
En ofta förbisedd länk mellan Mellanösternkrisen och kopparpriserna är svavelsyra.
Svavelsyra är avgörande för vissa kopparutvinningstekniker, särskilt solventextraktion och elektrovinnning som används för att bearbeta låghaltiga malmer. Störningar i sjöfarten eller handelsflöden kan minska tillgången på svavel eller svavelsyra, vilket skapar flaskhalsar i kopparproduktionen.
Goldman Sachs analytiker har varnat för att långvariga störningar i sjöfarten genom Hormuzsundet kan strama åt tillgången på svavelsyra och hota kopparproduktionen. Risken förstärks av politiska förändringar, som Kinas beslut att begränsa exporten av svavelsyra, vilket ytterligare kan anstränga tillgången för global kopparförädling.
Med andra ord: en geopolitisk kris som börjar med oljetankers och sjöfartsleder kan indirekt begränsa kopparutbudet via de kemikalier som behövs för att raffinera den.
Medan geopolitik förklarar kortsiktiga prisspikar ligger den djupare berättelsen i den långsiktiga efterfrågan.
Koppar är ett grundmaterial för elektrifiering. Massiva investeringar i förnybar energi, elfordon och elnät kräver stora mängder kopparkablar och -komponenter. Den snabba expansionen av AI-datacenter – tillsammans med den kraftinfrastruktur som krävs för att driva dem – har lagt till en ny dimension av strukturell efterfrågan.
Marknaderna har i allt högre grad kopplat uppgången i basmetaller till denna bredare teknik- och elektrifieringscykel. Analytiker noterar att råvaror kopplade till infrastruktur och datorkraft har stigit även när oljerelaterade störningar har lättat, vilket indikerar att uppgången inte är rent geopolitisk.
Dessa efterfrågedrivkrafter har bidragit till att hålla kopparpriserna uppe även under korta nedgångar kopplade till fredsoptimism.
Kopparterminerna har nyligen backat från rekordhöga cirka 6,65 dollar per pund i maj men är fortsatt historiskt höga. Den pågående geopolitiska osäkerheten och höga energikostnader har hållit insatskostnaderna och investerarnas förväntningar om stramt utbud höga.
Denna kombination – volatil geopolitik plus ihållande efterfrågetillväxt – har gjort koppar till en av de mest bevakade industriella råvarorna på de globala marknaderna.
Investeringsbankerna är i stort sett överens om en sak: volatilitet är sannolik på kort sikt, men den långsiktiga utsikten beror på utbudstillväxt kontra elektrifieringsefterfrågan.
Goldman Sachs har intagit en mer försiktig kortsiktig hållning. Banken förväntar sig att den globala kopparmarknaden går mot ett överskott 2026 och prognostiserar ett genomsnittspris på cirka 12 650 dollar per ton, vilket återspeglar svagare efterfrågetillväxt och eventuell ökning av utbudet.
Goldman noterar dock också att störningar i leveranskedjan – särskilt de som påverkar svavelsyra eller sjöfartsleder – fortfarande kan skapa tillfälliga brist och pressa priserna högre än väntat.
UBS är däremot starkt hausseartad. Banken har höjt sina kopparprisprognoser och förväntar sig att metallen kan nå omkring 15 000 dollar per ton i början av 2027, med hänvisning till ihållande utbudsbegränsningar och accelererande efterfrågan från elektrifiering och infrastruktur.
Om ett hållbart USA–Iran-avtal återställer normal sjöfart genom Hormuzsundet kan flera kortsiktiga tryck minska:
Men ett fredsavtal skulle inte eliminera de större strukturella efterfrågedrivkrafterna bakom kopparrallyt. Massiva investeringar i kraftnät, förnybar energi och digital infrastruktur innebär att kopparkonsumtionen förväntas öka under flera år.
Kopparns uppgång drivs inte av en enskild faktor. Istället återspeglar den en kollision mellan kortsiktiga geopolitiska chocker och långsiktig strukturell efterfrågan.
Störningar i sjöfarten i Mellanöstern och risker med svavelsyraförsörjning kan strama åt kopparproduktionen på kort sikt och skapa prisspikar. Samtidigt driver elektrifiering, expansion av förnybar energi och den globala kapplöpningen att bygga AI-infrastruktur upp den långsiktiga efterfrågan.
Det är därför som även om geopolitiska spänningar lägger sig, förväntar sig många analytiker att koppar förblir en av de mest strategiskt viktiga – och potentiellt volatila – råvarorna detta decennium.