Iran-konflikten fryser räntesänkningar – centralbankerna redo att agera

Bank of England (30 juli 2026): Lämnade Bank Rate oförändrad på 3,75 procent för femte raka mötet, med röstsiffrorna 6–3. Tre ledamöter i MPC (Monetary Policy Committee) röstade för en höjning till 4 procent . BoE varnade uttryckligen för att man är redo att höja räntan om Iran-kriget trappas upp .

Inflationsbakgrund

Iran-konflikten utlöste en kraftig energiprischock från och med mars 2026. USA:s PCE-inflation (Personal Consumption Expenditures) steg till 4,1 procent på årsbasis i maj, upp från 2,5 procent ett år tidigare . Storbritanniens KPI (Konsumentprisindex) ligger för närvarande på 2,8 procent, men BoE prognostiserar att den kommer att stiga till 3,2 procent senare i år och ligga kvar över 2-procentsmålet till början av 2028 .

Interna splittringar

Fed: FOMC har varit alltmer splittrat sedan slutet av 2025, med en växande hökfalang som fokuserar på inflationsrisker och en duvfalang som prioriterar stöd till arbetsmarknaden . Mötet i juli 2026 resulterade i en tresidig oenighet – några ville sänka med 50 punkter, någon ville inte ändra något och några ville höja – en ovanligt stark grad av oenighet som ordförande Powell har haft svårt att hantera .

BoE: MPC har varit ihållande splittrat under 2025–2026. Kommittén röstade 5–4 för en sänkning i augusti 2025, 7–2 för att hålla i september 2025, 5–4 för en ny sänkning i december 2025 och nu 6–3 för att hålla, med tre ledamöter som röstade för en höjning . Detta visar att hökfalangen har vuxit i takt med att Iran-krigets inflationseffekter blivit tydligare.

Signaler om den närmaste framtiden

• Båda centralbankerna är i ett "pausläge med en åtstramande inriktning." BoE har varit tydligast – guvernör Bailey sade att banken är "beredd att vidta åtgärder" om Iran-krigets prischock består . Feds uttalande signalerar förväntningar om att inflationen ska avta trots energikostnaderna, men de tre reserverationerna visar på påtaglig osäkerhet .

• Nästa drag beror troligen på hur Iran-kriget utvecklas. Om energipriserna stiger ytterligare är båda beredda att höja räntan. Om konflikten trappas ner och inflationen dämpas, finns dörren fortfarande öppen för eventuella sänkningar – men den vägen har skjutits längre fram.

• Obligationsmarknaderna prissätter förhöjda inflationsriskpremier i både amerikanska statsobligationer (Treasuries) och brittiska statsobligationer (gilts), i linje med centralbankernas hökaktiga pauser. MPC:s röstsplittring (3 som ville höja) överraskade marknaderna, som hade förväntat sig en 7–2-splittring, vilket skickade pundet och gilt-räntorna uppåt .

• Kommande amerikansk arbetsmarknadsdata (nonfarm payrolls för augusti 2026) kommer att bli avgörande för Fed. Om arbetsmarknaden fortsätter att vara motståndskraftig trots höga räntor, ger det hökfalangen ammunition att hålla fast eller till och med höja. En kraftig försvagning skulle stärka duvornas fall för sänkningar. FOMC:s inre splittring innebär att arbetsmarknadsrapporten kan bli tungan på vågen vid nästa möte.

Slutsats: Iran-konflikten har fryst båda centralbankerna i ett stiltjeläge. Ingen av dem sänker räntan inom den närmaste tiden, och båda har ett trovärdigt hot om att höja om den energidrivna inflationen accelererar ytterligare. Nästa stora datapunkt – amerikanska jobbsiffror – kommer att avgöra om Feds nästa drag blir ett hökaktigt stillestånd, en höjning eller en återgång till sänkningar.