UBS uppges undersöka olika sätt att hantera situationen om Schweiz nya kapitalkrav blir alltför stränga. Alternativen kan enligt uppgifter omfatta att flytta huvudkontoret, gå samman med en annan bank, köpa mindre amerikanska banker – eller att UBS självt blir uppköpt. Men några aktiva förhandlingar pågår inte, enligt rapporteringen.
5
19
Bakgrunden är en politisk dragkamp om hur mycket kapital UBS ska hålla som stöd för sina utländska verksamheter. Schweiz överhus har ställt sig bakom ett krav på 90 procent. Nu återstår frågan hur reglerna ska utformas för att stärka bankernas motståndskraft utan att göra Schweiz mindre attraktivt som bas för UBS. Alltför milda regler kan i sin tur leda till en folkomröstning och förlängd osäkerhet.
18
1
Reservplaner – inte ett beslut om att lämna
Reuters har rapporterat att UBS utreder möjligheten att flytta huvudkontoret eller gå samman med en annan bank om de slutliga reglerna bedöms vara orimligt stränga. Enligt källor som Reuters hänvisar till ingår även att kartlägga mindre amerikanska banker som UBS skulle kunna köpa och att överväga möjligheten att banken själv blir uppköpt. Samma rapportering uppger att inga aktiva samtal pågår.
5
19
Det är en viktig skillnad: att förbereda olika scenarier betyder inte att UBS har bestämt sig för att lämna Schweiz, valt en ny hemort eller börjat förhandla om en affär. Storbritannien uppges ha lyft fram London som ett möjligt alternativ för huvudkontor och börsnotering om UBS skulle flytta, men det är inte ett tecken på att banken fattat ett sådant beslut.
3
9
UBS har också uppgetts vilja stanna i Schweiz. Samtidigt har storägaren Artisan Partners uppmanat banken att överväga en flytt, vilket ökar trycket på ledningen medan regelverket debatteras.
11
30
Vad kapitalkravet innebär
Schweiz överhus röstade för att UBS ska hålla kapital motsvarande 90 procent av sina utländska enheter i form av CET1-kapital – kärnprimärkapital, alltså bankens mest grundläggande och förlusttåliga kapital. Reuters rapporterade att beslutet gick längre än många politiska bedömare hade väntat sig. UBS har uppskattat att kravet kan innebära omkring 18 miljarder dollar i ytterligare kapitalbehov.
18
44
Uppgifterna om kostnaden varierar: en annan rapport anger omkring 16 miljarder dollar. Beloppen bör därför ses som uppskattningar, inte som en enda fastställd siffra.
18
45
Bland mitten-högerpolitiker har ett kompromissförslag på 75 procent diskuterats, i stället för överhusets 90 procent. Det visar att försök görs att hitta en mellanväg, men avgör inte vad parlamentets andra kammare till slut kommer att besluta.
49
Därför väger en flytt tungt i debatten
UBS-ledningen har varnat för alltför hårda regler. Vd:n Sergio Ermotti har uppmanat politikerna att inte införa överdrivet stränga kapitalkrav. Ordföranden Colm Kelleher har sagt att banken skulle behöva överväga en flytt om reglerna gjorde det omöjligt att konkurrera internationellt.
20
21
Schweiz finansminister Karin Keller-Sutter har samtidigt tonat ned risken för att banken lämnar landet. Hon har beskrivit en flytt som dyrare och juridiskt mer komplicerad än att stanna, och Reuters rapporterade att hon bedömde den som osannolik.
2
47
Avvägningen handlar om följderna efter Credit Suisse-kollapsen 2023. Strängare regler ska möta oro för banksystemets motståndskraft, men kan få UBS att ompröva Schweiz som bas. Ett alltför svagt regelverk kan däremot möta motstånd i en folkomröstning och dra ut på osäkerheten.
1
Vad händer nu?
Enligt Reuters skulle ett utskott i parlamentets underhus börja diskutera bankreglerna den 26 oktober. Rapportering om kompromissförslaget på 75 procent pekar också på en debatt i underhuset i december, men både lagstiftningens slutliga innehåll och tidsplan är fortfarande osäkra.
1
46
I nuläget är den försiktiga slutsatsen att UBS enligt rapporterna förbereder sig för flera möjliga utfall medan den politiska processen fortsätter. Flytt, samgående, köp av en amerikansk bank eller ett uppköp av UBS är scenarier – inte bekräftade planer eller pågående affärer.
5
19