Robotarna flyttar in på varven i Sydkorea och Japan

Robotar tar över vissa svets-, målnings- och andra arbetsmoment på varv i Sydkorea och Japan. Skeppsbyggarna hoppas kunna hantera personalbrist, stora orderstockar och konkurrens från kinesiska varv med lägre kostnader. Målet är smartare och mer automatiserade varv – inte att yrkesarbetare redan nu kan ersättas rakt av. 1838

Order är inte samma sak som färdiga fartyg

Enligt Clarksons-siffror som återges i rapportering från 2026 tog kinesiska varv 63 procent av världens nya fartygsbeställningar under 2025. Det gäller order som vunnits, inte fartyg som färdigställts eller den faktiska produktionen. 18

En annan rapport uppger att Sydkorea och Japan tillsammans stod för 40 procent av världens fartygsproduktion, men sammanfattningen specificerar inte hur produktionen mäts eller hur stor andel vart och ett av länderna stod för. 4 En separat källa anger att Sydkorea stod för omkring 27 procent av världens färdigställda fartyg, räknat i kompenserat bruttotonnage, 2024. Den siffran avser ett definierat mått och år, men källan anger ingen motsvarande andel för Japan. 41

Siffrorna går alltså inte att jämföra rakt av. Orderstatistik visar framtida arbete som varven har säkrat, medan färdigställande och produktionsmått beskriver levererat arbete. De ger en bild av konkurrensen, men ingen helt jämförbar topplista för alla tre länder.

Så används robotarna på varven

HD Hyundai: svetsrobotar och en smartare produktion

HD Hyundai använder robotar för svetsning och utvecklar en bredare satsning på smarta varv med AI, data och digitala tvillingar. Vid HD Hyundai Samho uppges en robot kunna göra upp till 50 svetsceller på en dag, jämfört med upp till 30 för en yrkesarbetare. Det är cirka 67 procent fler celler i just det arbetsmomentet – inte en produktivitetsökning på 67 procent för hela varvet eller ett helt fartyg. 30

Företagets större automationsplaner är mål, inte uppmätta resultat. HD Hyundai har sagt att bolaget vill automatisera vissa produktionslinjer och bygga en mindre så kallad mörkfabrik till 2030. 18

Hanwha Ocean: mer automatiserad svetsning

Hanwha Ocean uppger att AI och automatisering används i omkring 67 procent av inomhussvetsningen vid varvet i Geoje. Målen till 2030 är att automatisera de angivna svetsprocesserna fullt ut och låta robotar sköta 50 procent av ytbehandling och målning. Det betyder inte att hela varvet, eller all svetsning utomhus, kommer att vara automatiserad. 920

Fanuc: robotar särskilt byggda för skeppsvarv

Den japanska robottillverkaren Fanuc har utvecklat två robotar för särskilda skeppsbyggnadsuppgifter: svetsning och målning. Företaget har beskrivit en ambition att sätta in robotar i en omfattning jämförbar med Japans omkring 75 000 anställda inom skeppsbyggnad, bland annat för att möjliggöra mer arbete nattetid. Det är en målsättning – inte ett redovisat antal installerade robotar eller en verifierad produktivitetsökning. 18

Därför är automatiseringen svår – och omdiskuterad

Fartyg byggs inte som likadana produkter på ett standardiserat löpande band. Konstruktionerna varierar och många arbetsutrymmen är trånga och oregelbundna, vilket gör det svårt att automatisera alla moment. Komplicerade uppgifter kräver fortfarande yrkeskunniga människor. Rapporteringen pekar också på att kinesiska skeppsbyggare har varit mer offensiva med att införa svetsrobotar och smarta system, vilket ökar konkurrenstrycket på japanska och sydkoreanska varv. 1838

Investeringarna är ytterligare ett hinder. Rapporteringen beskriver automatisering av varv som kostsam, men underlaget ger ingen tillförlitlig kostnadssiffra för satsningarna. 2829 Även oron för jobben är konkret: Sydkoreas metallfack har lyft frågan om anställningstrygghet i takt med att företag inför AI och robotar. 1

I nuläget är det tydligaste användningsområdet att robotar hjälper till med särskilda arbetsmoment, samtidigt som företagen planerar för bredare automatisering. Jämförelsen mellan svetsceller gäller ett avgränsat moment, och 2030-planerna är fortfarande just mål. Om smarta varv kan ge större produktivitetsvinster utan att tappa yrkeskompetens beror på om företagen kan lösa både tekniska och ekonomiska utmaningar – och hantera personalens oro.