Trumpadministrationen arbetar med ett ramverk för tullar på halvledare med ett tydligt mål: att belöna produktion i USA. Handelsminister Howard Lutnick har sagt att företag som bygger i USA kan undgå tullar, medan de som inte gör det ska räkna med att betala för att få tillträde till den amerikanska marknaden.
29
30
För Sydkorea, Japan och Taiwan handlar den omedelbara reaktionen mindre om att avvisa målet än om att skydda villkoren i redan framförhandlade handelsuppgörelser. Risken är att ett system som utgår från varje företags investeringar eller produktionsvolym i USA ger ett helt annat resultat än nationella utfästelser.
Vad USA överväger
Administrationen har ännu inte presenterat slutliga tullsatser, startdatum, produktlistor eller regler för undantag. Enligt rapporteringen kan politiken omfatta inte bara fristående chip utan även produkter som innehåller halvledare, exempelvis servrar, bärbara datorer och spelkonsoler. Bland idéerna finns tullfria importkvoter kopplade till ett företags utlovade produktion i USA, samt landsspecifika tullsatser eller kvoter.
2
20
31
34
Skillnaden är avgörande. Ett nationellt avtal kan lova likvärdig behandling av ett lands export, men en kvot för enskilda företag kan bero på storleken, tidplanen och inriktningen på just den tillverkarens amerikanska fabriker.
Sydkorea: försvarar principen om likvärdig behandling
Seouls linje är att hänvisa till USA:s och Sydkoreas åtagande om att koreanska halvledare ska behandlas "inte mindre förmånligt" än konkurrenternas. Sydkoreanska företrädare säger att tullsamtalen fortsätter utifrån den principen, med målet att koreanska producenter inte ska missgynnas jämfört med rivaler som Taiwans TSMC.
18
10
Samtidigt diskuterar Sydkorea och USA ytterligare investeringar i halvledare. Den bredare bilaterala uppgörelsen innehöll ett åtagande om 350 miljarder dollar i investeringar i USA, men det är inte automatiskt samma sak som ett företagsbundet tröskelvärde för chipfabriker eller ett tullundantag.
4
8
Den praktiska oron är störst för Samsung Electronics och SK hynix. Rapporter har beskrivit den framväxande politiken som ett sätt att pressa de två bolagen till ytterligare tillverkningssatsningar i USA. En rapport uppgav att inget av bolagen hade aviserat en ny amerikansk chipfabriksinvestering sedan den nuvarande administrationen tillträdde.
19
23
Japan: lyfter fram ramen på 550 miljarder dollar
Japans främsta förhandlingskort är det strategiska handels- och investeringsavtal som landet slöt med USA i juli 2025. Inom den ramen införde USA en tull på 15 procent för merparten av importen från Japan, medan Japan åtog sig 550 miljarder dollar i strategiska investeringar i USA.
38
41
Investeringsåtagandet kan omfatta strategiska sektorer, däribland halvledare. Japan har också sagt att investeringsinstrumentet skulle kunna bidra till finansiering av en taiwanesisk halvledarproducents anläggningar i USA. Det visar att paketet kan stödja projekt i försörjningskedjan även utanför japanska tillverkare.
45
47
Det som fortfarande är oklart är hur en framtida, chipspecifik åtgärd skulle samspela med den bredare ramen. Den generella tullen på 15 procent för de flesta japanska varor ger i sig inget svar på om en senare chiptull skulle begränsas, undantas eller villkoras av enskilda bolags investeringar.
38
40
Taiwan och TSMC: närmast den föreslagna modellen
Taiwan har det tydligaste exemplet på investeringskopplad behandling som redan ingår i ett bilateralt avtal. USA–Taiwan-avtalet sänkte breda tullar för många taiwanesiska exportvaror, samtidigt som taiwanesiska chiptillverkare som bygger ut produktionen i USA erbjuds lägre tullar på halvledarrelaterad import och viss tullfri import.
17
Det gör TSMC centralt i den jämförelse som amerikanska företrädare och koreanska bedömare drar. Taiwans upplägg bygger på utökad produktion i USA, vilket ligger nära modellen som nu övervägs för en bredare politik med chiptullar.
17
20
Därför kan företagsvisa undantag öppna handelsuppgörelser på nytt
Ett system på företagsnivå behöver inte formellt bryta mot ett löfte på landsnivå. Washington kan tillämpa samma ramverk för alla länder, men ändå ge mycket olika faktiska villkor beroende på tillverkarnas byggtidtabeller, utlovade kapacitet, produktmix eller investeringar som kvalificerar för lättnader.
Det är skälet till att Seoul betonar likvärdighet med konkurrenter i stället för att utgå från att ett befintligt avtal ger ett generellt undantag. Sydkoreas formulering om "inte mindre förmånlig" behandling skyddar mot sämre villkor än rivalerna, men avgör inte tydligt villkoren för framtida investeringsbaserade tullar eller kvoter.
3
4
18
För Japan väcker samma osäkerhet frågan hur starkt skydd ramen på 550 miljarder dollar ger mot en ny, särskild åtgärd för halvledare. För Taiwan är frågan om det befintliga produktionskopplade avtalet blir en mall för andra chip-exporterande ekonomier.
17
38
Slutsats
Sydkorea försöker säkra likvärdiga villkor för sina chipbolag samtidigt som landet diskuterar ytterligare investeringar. Japan lutar sig mot sitt stora ramverk för strategiska investeringar och sitt etablerade tullavtal. Taiwan och TSMC ligger jämförelsevis nära en modell där utökad amerikansk chipproduktion byts mot förmånligare tullbehandling.
17
18
38
Men de avgörande detaljerna är ännu inte fastslagna: tullsatserna, vilka produkter som omfattas, behandlingen av varor med inbyggda chip, formeln för tullfria kvoter och om nationella handelsåtaganden ger företagsvisa lättnader. Tills reglerna publiceras har länderna åtaganden och förhandlingspositioner – men ingen säkerhet.
2
29
34