Solen räddade Europas elnät under rekordhettan – men utmaningen kommer efter solnedgången

När temperaturerna under sommaren 2026 steg över 40°C i stora delar av Europa ställdes elnäten inför en tredubbel utmaning: ett skenande behov av luftkonditionering, samtidiga leveransbegränsningar från termiska kraftverk och vattenkraft samt utrustning som pressades mot sina termiska gränser. Ändå höll näten – och en ny analys från den oberoende tankesmedjan Ember, publicerad den 13 augusti 2026, visar att solenergin var den avgörande orsaken .

Men Ember levererar också en tydlig varning: solenergi är bara en daglösning. Den verkliga sårbarheten uppstår efter solnedgången, när kylbehovet fortfarande är högt samtidigt som solproduktionen sjunker till noll. Tankesmedjan rekommenderar en snabb utbyggnad av batterilager och efterfrågeflexibilitet som de helt nödvändiga nästa stegen .

Rekordproduktion från sol under värmeböljorna

Sol var den enda stora kraftkällan som presterade bättre än normalt under värmeböljorna . I juni 2026 producerade solen rekordhöga 52 terawattimmar (TWh) inom EU och stod för 25 procent av all elproduktion under månaden – och blev därmed för första gången den största kraftkällan i unionen, före kärnkraft (21 %), gas (15 %) och vind (14 %) . Under enskilda värmeböljedagar var solproduktionen upp till 17 procent högre i länder som Frankrike och Ungern jämfört med andra dagar i juni och juli .

Denna ökning kom precis i rätt tid. Dagtid sköt elbehovet i höjden när luftkonditioneringen gick på högvarv: den dagliga efterfrågan ökade med så mycket som 28 procent i Italien, 23 procent i Ungern, 14 procent i Frankrike och 13 procent i Spanien jämfört med veckan före värmeböljan . Solenergin hjälpte till att täcka den dagliga lasten och höll näten stabila under de hetaste timmarna .

Därför kämpade andra kraftkällor

Medan solen blomstrade underpresterade nästan alla andra kraftkällor under extrem hetta och torka:

• Kärnkraft: I Frankrike påverkades upp till 18 procent av kärnkraftskapaciteten av låga vattenflöden och höga vattentemperaturer som behövdes för kylning. I Ungern och Rumänien ledde låga nivåer i Donau till kraftigt minskad kärnkraftsproduktion. En schweizisk reaktor stängdes tillfälligt .
• Gas och kol: Brittiska gaskraftverk förlorade 2,5 GW kapacitet, och polska kolkraftverk förlorade cirka 1,3 GW .
• Vattenkraft: EU:s vattenkraftsproduktion nådde sin lägsta julijuli-nivå på minst ett decennium; sju av EU:s åtta största vattenkraftsproducenter låg under sina femårsgenomsnitt .

Resultatet blev ett system med begränsad tillgång som mötte rekordefterfrågan. Day-ahead-elpriserna i Italien och Spanien nådde sina högsta nivåer sedan gaskrisvintern 2022/23, drivet av hög efterfrågan efter solnedgången på ett ansträngt nät .

"Den verkliga utmaningen börjar efter solnedgången"

Embers rapport pekar på en kritisk begränsning: medan solenergin är utmärkt under dagen, börjar den verkliga utmaningen efter solnedgången – solen kan inte direkt möta det höga kvällsbehovet . När solen väl gått ner måste näten lita på andra källor – men som värmeböljan visade blir dessa källor allt mer opålitliga under extrema väderförhållanden.

Embers rekommenderade lösningar för elnätens motståndskraft

Ember pekar på två huvudsakliga lösningar för att täppa till kvällsgapet och framtidssäkra Europas elnät:

• Batterilager (primär rekommendation): Ember slår fast att "batterilager är ett av de tydligaste sätten att göra Europas elsystem mer motståndskraftigt i hetare somrar." Lagring kan ladda billig solenergi under dagen och släppa ut den på kvällen när kylbehovet fortfarande är högt och näten är som mest utsatta för dyr termisk kraft .
• Efterfrågeflexibilitet / efterfrågestyrning: Rapporten efterfrågar också ökad användning av efterfrågeflexibilitet för att flytta eller minska förbrukningen vid kritiska topptimmar .

Ember betonar att "ökad flexibilitet kommer att behövas för att framtidssäkra nät" när extrem hetta blir vanligare, och rekommenderar att regeringar och tillsynsmyndigheter agerar snabbare på både batterilager och efterfrågeflexibilitet . I takt med att klimatförändringarna driver fram allt fler och intensivare värmeböljor kan sommaren 2026 vara en försmak på en ny normal – en där solenergin är ryggraden i den dagliga elförsörjningen, men där bara lagring och flexibilitet kan hålla lamporna tända efter mörkrets inbrott.