Ethereums förslag, EIP-8363 (Tapered Issuance Burn), publicerades den 4 augusti 2026 av en grupp som inkluderar Ethereum Foundations forskare Justin Drake och EthCC-medgrundaren Jérôme de Tychey . Mekanismen innebär att en växande andel av varje validators belöningar på konsensuslager successivt bränns i takt med att den totala mängden insatt ETH ökar. När cirka 50 % av allt ETH (ungefär 60,25 miljoner ETH) är insatt når bränningsandelen 100 % – vilket innebär att validatorer inte längre får någon nettoutgivning från enbart staking .
Vid dagens stakingsnivå på ungefär en tredjedel av utbudet skulle avkastningen på konsensuslagret falla från cirka 2,6 % till omkring 1,2 % . Minskningen skulle fasas in under 18 månader om förslaget godkänns, vilket ger stakers nästan två år på sig att anpassa sig . Viktigt att notera är att maximal extraherbart värde (MEV) och prioritetsavgifter inte påverkas – validatorer kan fortfarande tjäna intäkter från dessa källor, men protokollets utgivna belöningar upphör vid mättnadströskeln .
Grayscale räknar med att EIP-8363, i kombination med befintliga bränningsmekanismer, kan driva ner ETH:s årliga utbudsinflation till cirka 0,4 % år 2031, vilket närmar sig Bitcoins nivå .
Solana överväger två sammanlänkade styrningsförslag från Helius ingenjörer – SIMD-0550 och SIMD-0553 – som angriper utbudssidan från olika håll .
Solanas nuvarande inflationsschema minskar den årliga inflationstakten med 15 % per år, med ett mål på 1,5 % som bottennivå runt 2032 . SIMD-0550 skulle fördubbla denna nedtrappning till 30 % per år, med samma startnivå på 8 % och samma bottennivå på 1,5 %, men nå bottennivån cirka tre år tidigare (första halvåret 2029 istället för första halvåret 2032) . Förslaget skulle eliminera uppskattningsvis 18,9 miljoner SOL i framtida emissioner över sex år, värda cirka 1,36 till 1,5 miljarder dollar vid dagens priser . Enligt Helius modellering skulle den totala SOL-tillgången vara cirka 2,6 % lägre än under det nuvarande schemat efter sex år .
SIMD-0553, ett följdförslag, skulle omstrukturera avgiftsstrukturen så att den dagliga bränningen av SOL ökar med upp till 14× – från cirka 650 SOL (cirka 47 000 USD) per dag till mellan 7 500 och 9 000 SOL (upp till 650 000 USD) . Temporals analys av den kombinerade effekten visar att de tillsammans kan minska den årliga nettoutbudstillväxten till cirka 1,05 % år 2029, vilket är under Solanas eget mål på 1,5 % .
Grayscale uppskattar att SOL:s årliga inflation kan falla till cirka 1,1 % år 2031 under dessa förslag .
Ethereum – stark kritik mot EIP-8363: Förslaget har väckt hård kritik från flera håll . SharpLinks vd Joseph Chalom varnade för att det skulle kunna ”döda ETH:s största fördel gentemot Bitcoin” genom att eliminera dess inbyggda avkastningsfördel . Messari-analytiker påpekade att förändringen skulle introducera ny ekonomisk osäkerhet för stakers .
Decentraliseringsförespråkare fruktar att lägre staking-belöningar kommer att slå ut mindre solo-validatorer och koncentrera nätverkskontrollen till stora staking-pooler som kan arbeta med tunnare marginaler . Förslaget är fortfarande ett utkast – det diskuterades på All Core Devs konsensusmöte den 6 augusti men har inte schemalagts för någon hård gaffel .
Solana – styrningsomröstning pågår: I början av augusti 2026 befinner sig SIMD-0550 och SIMD-0553 i en aktiv valideringsomröstning med cirka 10 dagar kvar . Validerarnas åsikter är blandade. Vissa stöder snabbare disinflation för att minska SOL-utspädning och öka sällsynthet; andra oroar sig för att minskade staking-incitament kan försvaga nätverkets säkerhet . Inget av förslagen har ännu antagits, även om de har passerat de initiala stödnivåerna på 10 % av aktiv insats .
Enligt Grayscale verkar Solanas förslag ha bredare enighet i communityn jämfört med Ethereums EIP-8363 .
Den mest direkta konsekvensen av lägre inflation är minskade staking-belöningar. Grayscale påpekar uttryckligen att färre nya tokens som kommer i omlopp innebär lägre nominella belöningar för stakers på båda nätverken .
| Mått | Ethereum (EIP-8363) | Solana (SIMD-0550) |
|---|---|---|
| Effekt på staking-avkastning | Minskar progressivt; nettoavkastning närmar sig 0 % när 50 % är insatt | Staking-belöningar minskar snabbare i takt med att inflationen trappas ned med 30 % per år |
| Påverkan på insatt utbud | Incitamentet att satsa över 50 % försvinner; kan begränsa eller minska staking-andelen | Validerare får färre nya SOL; marginella stakers kan lämna |
| Totala intäkter för validerare | Krymper på grund av ökad bränningsandel av konsensusbelöningar | Minskad årlig emission; delvis kompenserat om SIMD-0553 avgiftsbränning omdirigerar värde till validerare |
För ETH-stakers är avkastningskompressionen strukturell – i takt med att staking-andelen ökar, ökar bränningsandelen av belöningarna . För SOL-stakers kan intäkter från avgiftsbränning (SIMD-0553) delvis kompensera för förlorade emissionsintäkter, men nettoeffekten är fortfarande lägre nominella belöningar .
För stakers: Lägre nominella belöningar i både ETH och SOL eftersom färre nya tokens präglas . ETH-stakers möter en hårdare strukturell begränsning, medan SOL-stakers ser snabbare disinflation som delvis kan kompenseras av ökade avgiftsbränningsintäkter om SIMD-0553 också antas .
För icke-staking-innehavare: Den relativa fördelen förbättras. Icke-stakers undviker avkastningskompressionen helt och gynnas fullt ut av utbudssällsynthet. Med mindre nytt utbud som kommer ut på marknaden och inget låsningskrav späds deras proportionella ägande ut mindre över tid .
Zach Pandl, forskningschef på Grayscale, sade direkt att förändringarna på utbudssidan, om de antas, ”skulle kunna ha en stödjande effekt på priserna” genom att öka sällsyntheten . Logiken är enkel: mindre ny token-emission innebär att en given efterfrågan utövar mer uppåttryck på priset .
Galaxy Researchs vice president Lucas Tcheyan invänder dock att efterfrågan, inte utbudskontroll, i slutändan kommer att avgöra priserna – lägre inflation ensamt garanterar inte prisuppgång . Grayscales egen formulering är villkorlig och använder ord som ”skulle kunna” och ”potentiell” . Förslagen är fortfarande under diskussion och har inte implementerats, vilket innebär att de projicerade inflationstalen inte är garanterade .
Båda förslagen skulle placera ETH- och SOL-inflationen under guldets cirka 1,8 % och långt under USA:s KPI (cirka 3,3 %) år 2031 om de antas . Huruvida denna sällsynthet översätts till högre priser beror på om efterfrågan håller jämna steg.
Ethereums förslag, EIP-8363 (Tapered Issuance Burn), publicerades den 4 augusti 2026 av en grupp som inkluderar Ethereum Foundations forskare Justin Drake och EthCC-medgrundaren Jérôme de Tychey . Mekanismen innebär att en växande andel av varje validators belöningar på konsensuslager successivt bränns i takt med att den totala mängden insatt ETH ökar. När cirka 50 % av allt ETH (ungefär 60,25 miljoner ETH) är insatt når bränningsandelen 100 % – vilket innebär att validatorer inte längre får någon nettoutgivning från enbart staking .
Vid dagens stakingsnivå på ungefär en tredjedel av utbudet skulle avkastningen på konsensuslagret falla från cirka 2,6 % till omkring 1,2 % . Minskningen skulle fasas in under 18 månader om förslaget godkänns, vilket ger stakers nästan två år på sig att anpassa sig . Viktigt att notera är att maximal extraherbart värde (MEV) och prioritetsavgifter inte påverkas – validatorer kan fortfarande tjäna intäkter från dessa källor, men protokollets utgivna belöningar upphör vid mättnadströskeln .
Grayscale räknar med att EIP-8363, i kombination med befintliga bränningsmekanismer, kan driva ner ETH:s årliga utbudsinflation till cirka 0,4 % år 2031, vilket närmar sig Bitcoins nivå .
Solana överväger två sammanlänkade styrningsförslag från Helius ingenjörer – SIMD-0550 och SIMD-0553 – som angriper utbudssidan från olika håll .
Solanas nuvarande inflationsschema minskar den årliga inflationstakten med 15 % per år, med ett mål på 1,5 % som bottennivå runt 2032 . SIMD-0550 skulle fördubbla denna nedtrappning till 30 % per år, med samma startnivå på 8 % och samma bottennivå på 1,5 %, men nå bottennivån cirka tre år tidigare (första halvåret 2029 istället för första halvåret 2032) . Förslaget skulle eliminera uppskattningsvis 18,9 miljoner SOL i framtida emissioner över sex år, värda cirka 1,36 till 1,5 miljarder dollar vid dagens priser . Enligt Helius modellering skulle den totala SOL-tillgången vara cirka 2,6 % lägre än under det nuvarande schemat efter sex år .
SIMD-0553, ett följdförslag, skulle omstrukturera avgiftsstrukturen så att den dagliga bränningen av SOL ökar med upp till 14× – från cirka 650 SOL (cirka 47 000 USD) per dag till mellan 7 500 och 9 000 SOL (upp till 650 000 USD) . Temporals analys av den kombinerade effekten visar att de tillsammans kan minska den årliga nettoutbudstillväxten till cirka 1,05 % år 2029, vilket är under Solanas eget mål på 1,5 % .
Grayscale uppskattar att SOL:s årliga inflation kan falla till cirka 1,1 % år 2031 under dessa förslag .
Ethereum – stark kritik mot EIP-8363: Förslaget har väckt hård kritik från flera håll . SharpLinks vd Joseph Chalom varnade för att det skulle kunna ”döda ETH:s största fördel gentemot Bitcoin” genom att eliminera dess inbyggda avkastningsfördel . Messari-analytiker påpekade att förändringen skulle introducera ny ekonomisk osäkerhet för stakers .
Decentraliseringsförespråkare fruktar att lägre staking-belöningar kommer att slå ut mindre solo-validatorer och koncentrera nätverkskontrollen till stora staking-pooler som kan arbeta med tunnare marginaler . Förslaget är fortfarande ett utkast – det diskuterades på All Core Devs konsensusmöte den 6 augusti men har inte schemalagts för någon hård gaffel .
Solana – styrningsomröstning pågår: I början av augusti 2026 befinner sig SIMD-0550 och SIMD-0553 i en aktiv valideringsomröstning med cirka 10 dagar kvar . Validerarnas åsikter är blandade. Vissa stöder snabbare disinflation för att minska SOL-utspädning och öka sällsynthet; andra oroar sig för att minskade staking-incitament kan försvaga nätverkets säkerhet . Inget av förslagen har ännu antagits, även om de har passerat de initiala stödnivåerna på 10 % av aktiv insats .
Enligt Grayscale verkar Solanas förslag ha bredare enighet i communityn jämfört med Ethereums EIP-8363 .
Den mest direkta konsekvensen av lägre inflation är minskade staking-belöningar. Grayscale påpekar uttryckligen att färre nya tokens som kommer i omlopp innebär lägre nominella belöningar för stakers på båda nätverken .
| Mått | Ethereum (EIP-8363) | Solana (SIMD-0550) |
|---|---|---|
| Effekt på staking-avkastning | Minskar progressivt; nettoavkastning närmar sig 0 % när 50 % är insatt | Staking-belöningar minskar snabbare i takt med att inflationen trappas ned med 30 % per år |
| Påverkan på insatt utbud | Incitamentet att satsa över 50 % försvinner; kan begränsa eller minska staking-andelen | Validerare får färre nya SOL; marginella stakers kan lämna |
| Totala intäkter för validerare | Krymper på grund av ökad bränningsandel av konsensusbelöningar | Minskad årlig emission; delvis kompenserat om SIMD-0553 avgiftsbränning omdirigerar värde till validerare |
För ETH-stakers är avkastningskompressionen strukturell – i takt med att staking-andelen ökar, ökar bränningsandelen av belöningarna . För SOL-stakers kan intäkter från avgiftsbränning (SIMD-0553) delvis kompensera för förlorade emissionsintäkter, men nettoeffekten är fortfarande lägre nominella belöningar .
För stakers: Lägre nominella belöningar i både ETH och SOL eftersom färre nya tokens präglas . ETH-stakers möter en hårdare strukturell begränsning, medan SOL-stakers ser snabbare disinflation som delvis kan kompenseras av ökade avgiftsbränningsintäkter om SIMD-0553 också antas .
För icke-staking-innehavare: Den relativa fördelen förbättras. Icke-stakers undviker avkastningskompressionen helt och gynnas fullt ut av utbudssällsynthet. Med mindre nytt utbud som kommer ut på marknaden och inget låsningskrav späds deras proportionella ägande ut mindre över tid .
Zach Pandl, forskningschef på Grayscale, sade direkt att förändringarna på utbudssidan, om de antas, ”skulle kunna ha en stödjande effekt på priserna” genom att öka sällsyntheten . Logiken är enkel: mindre ny token-emission innebär att en given efterfrågan utövar mer uppåttryck på priset .
Galaxy Researchs vice president Lucas Tcheyan invänder dock att efterfrågan, inte utbudskontroll, i slutändan kommer att avgöra priserna – lägre inflation ensamt garanterar inte prisuppgång . Grayscales egen formulering är villkorlig och använder ord som ”skulle kunna” och ”potentiell” . Förslagen är fortfarande under diskussion och har inte implementerats, vilket innebär att de projicerade inflationstalen inte är garanterade .
Båda förslagen skulle placera ETH- och SOL-inflationen under guldets cirka 1,8 % och långt under USA:s KPI (cirka 3,3 %) år 2031 om de antas . Huruvida denna sällsynthet översätts till högre priser beror på om efterfrågan håller jämna steg.